Jag fick en gång frågan – Vad ska man ha en stav till – och jag kom på att jag hade inget bra svar på den frågan. Efter många om och men kom jag fram till att det är en ”samarbetspartner” under ritualer, smått av ett batteri där jag kan lagra energi för att plocka av när jag själv behöver det eller ge till andra som är mer behövande…

Jag reflekterar sällan över varför jag gör saker eller hur jag gör saker… Därav blir sällan en ritual likadan, två gånger, jag kommer helt enkelt inte ihåg hur jag gör den första gången… eller så skapar jag ritualer för just det specifika tillfället… Även kallad kaosmagi tydligen…

Att hitta en lämplig pinne kräver sin tid, eller inte… min första stav hittade jag av en händelse när vi var ett gäng ute och gick – där var den helt plötsligt!
Den staven försvann… av någon anledning, dags att uppgradera? Den hade gjort sitt? Ingen idé att sörja i alla fall utan bara till att minnas med glädje.

Denna nya stav – jag har varit stavlös i 4 år snart, bara var där en dag… en dag i början av februari 2008… Jag och en kompis var ute i skogen och gick med barnen och vi hade precis placerat en tvättpåse med alla mina kristaller i en bäck för rening och ”energizing”. På väg tillbaka till vägen så gick vi över en massa gamla grangrenar, barken var för längesedan borta och larver hade gnagt sin väg över dem, vips kom jag på – eller blev tillsagd – att göra en ny stav. Där var den så… lite kort kanske men efter att jag snurrat ett varv insåg jag att det var den jag skulle ha, fanns ingen som var ca 160 cm lång…

Nu kommer vi dock till parentesen i historian, dagen efter när jag var ute och hämtade mina kristaller i bäcken, så hade jag mer ro att lyssna och bli vägledd och jodå, min stora stav fanns där… låååång med en härlig fot! Dessutom kom en annan liten söt pinne med hem…

Staven som jag först skulle gjort till mig, tänkta jag först göra en stav av för att sälja. Medan jag pillade med min egen stav, fick ungarna leka med de andra två pinnarna som jag tagit med hem, den söta lilla pinnen som jag hittade samtidigt som min stav, samt pinnen som skulle bli min första stav. När jag sedan på kvällen stod med den lilla söta pinnen i handen och pratade med min kompis så kände jag klart och tydligt hur min mellersta kille – 2år4mån vid tillfället – hade lagt en klar och tydlig -MIN- energi i staven. Det var ju bara att börja behandla den åt honom, för rättvisans skull fick min ursprungliga stav bli stora killens stav. Han är dock ännu inte lika öppen för den världen, men han kommer at leva naturligt med den och förhoppningsvis blir han den stora andliga arbetare som jag vet finns i honom.

Jag tog med staven hem och även en annan liten gren, den kan du läsa om i delen att göra en lyckoamulett. (under konstruktion)

För att förenkla så heter den lilla söta pinnen numera Pinnen, den ursprungliga första staven kallas härmed lilla stav1 och min blivande ordinarie stav kommer härmed kallas Staven.

Hur gör man nu då? Ja, du, en bra fråga… bara gör… finns inga fel om du frågar mig… men för lite inspiration ska jag berätta hur min stav kom till världen…
Jag började med att Pinnen och stav1 med en scotchbrite och galltvål för att få väck de sista barkresterna och smuts, ändarna skurade jag med en tandborste, sedan fick den ligga och torka på ett element.

Nästa steg blev att göra riktigt starkt te, nu snackar vi hälften te, hälften vatten, te för starka kvinnor alltså… Jag lindade in Pinnen och stav1 i lindor som jag har gjort av gamla frottéhanddukar. Närmast under lindorna, ligger tebladen från bryggningen. Runt lindorna har jag virat garn för att hålla allt på plats.
Nästa steg är att göra en ”vagga” av plastfolie, ändarna håller jag ihop med påsklämmor, jag häller i te i ”vaggan” så att lindorna blir riktigt blöta och att det finns mer te än vad som behövs egentligen. Därefter försluter jag paketet med otal varv plastfolie och så lägger jag paketet på elementet så träet öppnas av värmen och teet/garvsyran kan tränga in ordentligt.

Bästa sättet annars är att göra en balja med te och lägga staven däri under en vecka eller så. Särskilt om man gör flera stycken på en gång,

Pinnen och stav1 fick så ligga i te under ca 1 veckas tid, för extra magi så är det 7 fulla dagar som gäller, 7 är den absolut magiska siffra som vi har… Jag plockade ur Pinnen och stav1 ur sin kokong av plastfolie och strimlade frottéhanddukar och sköljde av den alla teladen och allt kladdigt te.

Jag funderade ett tag och insåg snart att Pinnen skulle spricka under torkningen, det är nästan ofrånkomligt då den torkar alldeles för snabbt inomhus…

Då fick jag en epifani och blötte en lädersnodd i varmt vatten och lindade så hårt jag kunde runt Pinnen. Jag lyckades inte helt undvika sprickbildningen men den blev bra mycket mindre än om jag inte lindat den. Stav1 fick en kraftig lindning av hårt draget ullgarn. Inte lika bra men bättre än inget, jag hade ingen mer lädersnodd hemma.
Hit är så långt jag har kommit hittills och jag fortsätter här när jag har kommit vidare, just nu ska jag börja samla material och idéer om hur de ska utsmyckas…

Den stora Staven kommer inte få behandling med te utan där har jag faktiskt fått lov att jobba med en kniv på den (kan man ha en Victory Knox -kniv som athamé *bus*). Vanligtvis försöker jag hålla mig så naturligt som möjligt till stavarna, inga kemikalier, inga knivar osv… Det jag inte kan göra med händerna skall inte göras heller… Däremot kan lite sandpapper användas för att minimera de värsta ”riv-riskerna”.
Jag fixade en plats för att sätta en kristall, en plats för ytterligare en annan kristall, plats för en inskription och jag tog bort småkvistar och annat jox. Jag vill inte gå in närmare på vilka kristaller som skall sättas på staven, det är mellan oss enabart…
Jag har börjat bearbeta Staven ordentligt med sandpapper för att göra den väldigt mjuk och det är så långt jag har kommit där… men jag vet såpass att den här staven bryter mot alla mina tidigare arbetssätt… Jag kommer lägga på ett par lager med teakolja på den för att få den så smutsavstötande och hållbar som möjligt. Jag kommer fortsätta skriva så fort skapelseprocessen fortgår….

(En högst energisk liten kille har för tillfället satt stopp för tillverkningen)