19 söndag Feb 2017
Posted in #Åsikt, Okategoriserade, Sociala Medier
Well, I have to appeal you as Mr Trump, because I can not bring myself to write Mr President without a bad taste in my mouth OR laugh my ass off…
I think you could have the decency to explain yourself, what DID you mean with ”what happened in Sweden tonight”???
I think we are 10 million people who all wonders what really happened in Sweden last night!!
You know what?! You are just fake news…. Or just fake… no, sorry, just a nightmare….
08 onsdag Feb 2017
Posted in NPF, Okategoriserade
Igår var det ett besök på BUP med minstingen, efter ett år med utredningar, intervjuer av skolpersonal och vända-ut-och-in-på-sig-själv, så är det klart, även minstingen får diagnosen ADHD/ODD. Med ODD menas på svenska trotssyndrom.
Så efter åratal av verkligt dåligt självförtroende som förälder eftersom jag känt att jag har misslyckats som förälder, så ska bara det där dåliga självförtroendet tystas. Det är inte jag som är värdelös som förälder, jag har ett hyperaktivt, halvdövt och minnessvagt monster att strida mot.
Med mitt hetsiga humör så har det varit jättesvårt och ÄR fortfarande jättesvårt! Efter att ha stångat väggen i 3 år innan jag ens kom till gränsen att be om hjälp så har jag min egen utmattning att slåss emot. Vissa dagar orkar jag med lågaffektivt bemötande och ha tålamod, men ibland finns det inte ett uns av ork utan allt bara exploderar som en handgranat rätt upp i ansiktet.
Makens arbetstider (varannan vecka) gör det hela mindre lätt, men efter 16 år börjar jag lära mig och jag och ungarna har hittat våra rutiner som fungerar, det är inte alltid det finns ork över till städande, men då får det vara så… efter att ha blivit hårt drillad till att ha det städat hemma, fixa allt själv, inte be om hjälp och ”vara duktig”, så försöker jag skola om mig att mitt hem ska alla andra skita i! Det är nog det jobbigaste jag har gjort på länge, måste sluta få dåligt samvete så fort någon knackar på.
Så nu är det då 6 barn i familjen med diagnoser som ADHD, Asberger, ODD, Autismproblematik, celiaki och laktosintolerans, alla har den förstnämnda…. 2 av sönerna har ODD. Den äldsta har kommit upp i tonåren och går numera att argumentera med, medan den lille som är 6 år fortfarande inte förstår att allting inte är ALLA ANDRAS fel utan han har faktiskt del i vissa saker själv. Om han t ex slår i tårna så är det närmsta broders fel, även om den brodern sitter och spelar dator, helt oskyldig!!
Auktoriteter är något han inte klarar av, inte motgångar, inte göra något själv, måste ha hjälp med ALLT! Särskilt helst innan han ens påtalat att han behöver hjälp!
Tack och lov så har lillskiten en jättebra pedagog som verkligen har tålamod, kan ta honom på rätt sätt och hitta okonventionella men funtionella metoder för att lura bort hyperaktiviteten….
I stort har barnen haft bra pedagoger i skolan! De har fått gott stöd och påhittiga lösningar, det är bara någon gång jag har lackat ur på någon för hen trodde att medicinen skulle göra ungen helt ”normal”….
Så tack till alla pedagoger, fritidsledare, vänner och familj…. jag hoppas ni kan stå ut med mig och de stojiga barnen, trots allt vi glömmer och allt som blir knas…
28 fredag Okt 2016
Posted in Okategoriserade
Hittade den här texten på Facebook idag. Allt är inte som i vår familj, men mycket stämmer…
Framför allt hur det är att vara NPF-förälder…
———-
”Alltså jag måste bara säga en sak..
Vi föräldrar till barn med npf är tamesjutton helt makalöst otroliga om man tänker efter!
När andra sitter framför tvn efter en jobbig dag, då avstyr vi fortfarande bråk och sysselsätter barn.
När andra sitter och fikar medan barnen leker, då sitter vi på helspänn redo att gripa in.
När andra jobbar heltid, jobbar vi deltid om vi inte redan är sjukskrivna och försöker febrilt få till ansökningar och överklaganden för att iallafall få några kronor för att täcka upp.
När andra åker på Ikea för att köpa nya möbler, tittar vi efter en garderobsdörr istället som bröts sönder förra veckan.
När andra slötittar på nätet, läser vi mail från skolan.
När andra är på jobbet i lugn och ro, har vi alltid mobilen med och en nödlösning på att snabbt få in vikarie om skolan ringer (snarare NÄR).
När andra lägger sig för att läsa en spännande bok, läser vi skollagen eller böcker om lågaffektivt bemötande.
När andra shoppar inne i stan, går vi på möte på bup.
När andra träffar sina väninnor, sitter vi hemma ensamma och gör bildstöd.
När andra lagar en middag till alla, lagar vi tre olika för att veta att barnen får i sig något.
När andra har fullt sjå att vakna, är vi redan uppe och har planerat dagen i detalj.
När andra köper snygga kläder till barnen, letar vi slitstarka istället.
När andra sover om natten, ligger vi vakna och funderar eller tar hand om vakna barn.
När andra veckohandlar och klarar sig på det som finns hemma, åker vi till affären igen för att köpa just det där exakta kexet som önskas till utflykten.
När andra tar fram barnens kläder på morgonen, har vi redan veckoplanerat klädhögarna och håller tummarna att inte tröjan har fel färg just idag.
När andra äter familjemiddag ihop, springer vi och serverar ljudkänsliga barn olika mat i olika rum.
När andra funderar hur barnet ligger till i skolan, funderar vi hur länge barnet ens orkar vara i skolan idag.
När andra tycker barnet springer hos för mycket kompisar och aldrig är hemma, är vi överlyckliga när en kompis vill leka. Fungerar det dessutom utan bråk har vi vunnit högsta vinsten.
När andra köper två olika par vantar till barnet, köper vi tolv par med samma färg. När andra tar med barnen för att hälsa på någon, funderar vi när vi ens ska lyckas gå utanför dörren med soporna.
När andra fångar dagen – försöker vi överleva den, och vi är banne mig helt suveräna som lyckas!”
03 fredag Jun 2016
Posted in Feminism/Genus, Okategoriserade
Etiketter
Om en kvinna visar sig ha lite råg i ryggen och tjafsar emot gemene man, t ex Stina Wollter, Cissi Wallin, Natasha Blomberg, Malena Ernman eller Zara Larsson, så ska det alltid klankas ner på deras kön!
Det finns tydligen så många män som är rädda för starka kvinnor, som faktiskt skiter i utseende-idealen och som vågar vara naturlig och lycklig! Just vad i detta är så skrämmande?
Min man är inte mindre man för att jag inte rakar mina ben eller armhålor, mina söner är inte mindre män för att de ser kvinnan som en individ och person istället för objekt och sexleksak.
Dessa män som måste klanka ner på kvinnors utseende, som bara måste säga att ”ingen vill knulla dig, feministfitta”, eller som måste påpeka att alla feminister är fula och är oknullbara!
Dessa män är de med minst manlighet…. #justsaying
Män som älskar sin kvinna för den hon är, oavsett rakade ben, armhålor och lite fluffig mage, det är DE som är de riktiga männen!!
Det är beklagligt att män måste hota kvinnor med våldtäkt, gruppvåldtäkt, mord, styckning osv för att bevisa sin manlighet. Riktiga män rycket på axlarna, avstår att skriva ”feminazi”, ”feministfitta” osv på kvinnors Instagram, Facebook och twitter.
Jag rakar mig när jag känner för det, min man är inte alltid jättelycklig men han älskar mig ändå. Jag vägrar böja mig för samhället som anser att kvinnan är ett sexobjekt, och inte är något värt om man inte har BMI 23 och en stor duckface!
Tack GODE GUD att jag upptäckte att mitt värde ligger i hur jag bemöter människor, inte hur jag ser ut! Från det jag var 13 år tills jag var 30 år trodde jag att min värdighet låg i hur knullbar jag var! Jag upptäckte att män skrämdes av en intelligent kvinna, så jag spelade dum… Seriöst! Jag fördummade mig själv för att män skulle gilla mig!!! Allt de ville var ju ändå bara ett hål att stoppa lemmen i!
Sedan upptäckte jag MÄNNEN!!! De som älskade sin lönnfeta orakade kvinna för hennes personlighet!! Alltså, jag har inget emot att det rakas här och där, så länge du inser att du rakar dig för vad ANDRA tycker om dig. Såååååå många gånger jag har blivit kallad äcklig för min urskog i armhålorna!! Jag blir inte sämre person för att jag har en djungel i armhålorna!! Hår i armhålan är naturligt! Deo med Aluminiumsalt är det inte.
Jag använder inte antiperspirant deo, jag använder deo utan aluminium, parabener och andra ämnen som är skit för kroppen. Ja, jag har svettfläckar, nej, jag luktar inte svett för det, nej jag skäms inte för mina svettfläckar! Jag har en kropp som funkar mer naturligt än många andras! Jag använder INGET som kan skada min kropp.
Hudlotion: Kokosolja
Tandkräm: Urtekraem utan flour
Schampo/Balsam: Kevin Murphy (utan SLS, Paraben t ex)
Duschtvål: Aleppotvål
Solskydd: Maria Åkerman
Cerat: Maria Åkerman
Det här är exemplen på vad jag skämmer bort min kropp med, Jag försöker undvika kemikalier så mycket som möjligt och jag märker att jag mår bättre av vad skafferiet erbjuder än skönhetsavdelningen på Åhlens….
Ansiktsvatten på MSM och arganolja är det enda mitt 46-åriga ansikte kräver, och jag får fortfarande visa leg på systemet emellanåt….
Jag tror jag tappade spåret, nåväl….
Som kvinna är min prioriteringslista:
Mina barn & min man
Min kropps välmående
Att mitt liv rullar på
Vad andra tycker om mig
Som den mogna kvinna som jag är så vet jag, jag kan få ”stock” när jag vill, ingen kuklös 30-åring behöver tala om för mig att ingen vill knulla mig, jag vet att det finns de som vill!!
Mitt liv är inte slut för att någon hjärnlös man talar om för mig att jag är ful! Jag vet att jag inte är miss Sweden men jag är inte fulast i skandinavien heller.
Just det, jag bryr mig inte om vad andra tycker om mitt utseende heller…
Jag uppfostrar mina söner hårt att kvinnan är lika mycket värd som mannen och inte någon jävla leksak! Tom vår 21-åring får sig en avhyvling om jag ser beteende som jag inte gillar, om hans kompisar hör/ser skiter jag i, skammen är hans att han har uppfört sig på ett sätt jag inte uppskattar…
Uppriktigt sagt, alla ”män” som måste tala om för kvinnor hur fula/feministiska/oknullbara/dumma/du-ska-våldtas-för-du-är-så-ful, ska bara knipa käft, du är ingen man om du måste påpeka ovan, du är bara ett JÄVLA YNGEL!
Du är inget värt alls!!
Min man som älskar mig, är fan så mycket mer man än du!
23 onsdag Mar 2016
Posted in #Åsikt, Okategoriserade
Etiketter
På min Facebooksida ”VideHexan” har jag ikväll delat ett inlägg där kvinnans roll i samhället visas som ett ”objekt”.
Länken till filmen är ”Den här” <– klicka där.
Man hör män prata om muslimska män som våldtäktsmän, ”groping”, tafsare, och ”vi måste värna om våra kvinnor”.
Jag jobbar dagligen med både muslimska män och ungdomar. Visst, det finns de som förnedrar mig, men jisses om de får veta hur man INTE behandlar kvinnor! Men faktiskt så är de flesta bra mycket mer hjälpsamma än mina svenska ”medmän”.
Idag kom jag med 3 papperskassar med varor som jag handlat till ”mina” elevers påskfest, en man högg direkt tag i påsarna och bar dem dit de skulle.
Det har aldrig hänt med svenska män utan jag har bett om hjälp. Visst, det kan tänkas vara antifeministiskt, men jag ser det mer som en insats från en medmänniska! Jag bar 3 tunga kassar, en person som är starkare än mig erbjöd sin hjälp. Jag finner det helt okej.
Oftast avböjer jag hjälp för att jag klarar det själv, de (muslimska) männen skall också få lära sig att kvinnor kan!
Jag är inte beroende av hjälp, jag vet vad jag klarar och agerar därefter. Om jag kommer med väska och 6 ryggsäckar med datorer, jag klarar det, jag har själv lastat på mig och 6 datorer är 4 mindre än vad jag vet att jag klarar, jag kan.
En gång fick jag höra ”you are just one stupid woman” av en 16-åring…. bara för att jag inte kunde fixa hans dator, för att jag inte är betrodd med IT-avdelningens administratörslösenord… Killen blev först och främst utkastad, sedan fick han sig en 15 min föreläsning om kvinnans ställning i samhället och hur en kvinna skall behandlas och idag, 15 mån senare, säger han fortfarande ”please” till mig så fort han behöver hjälp.
”Ta seden dit man kommer” är inte så jäkla lätt om man inte vet vad seden är, eller hur?!
De flesta flyktingar umgås med sina landsmän/andra flyktingar, vem ska lära dom att man inte får ge sin fru en lavett? Eller att man inte får lägga hand på sina barn i uppfostringssyfte?
Ja, att säga att man tar seden dit man kommer är jäkligt enkelt, men tänkt hur du själv agerar i andra länder, du utgår från dina egna seder och bruk eller hur?! Inget kan få mig att tro att just du gör annorlunda.
Faktiskt!
Nej, jag är ingen islamälskare osv… så du behöver inte skicka anonyma mail om den saken, jag begriper däremot att allting inte är svart och vitt. Jag jobbar dagligen med människor från andra länder, seder, bruk och uppfattningar. Min uppgift i mitt arbete är att ge dem en inblick i ”Sverige”, hur vi gör här och hur vi agerar mot varandra, det är mycket mer än vad gemene man gör….. förutom att gnälla….
01 måndag Jun 2015
Posted in Okategoriserade
Etiketter
Alla som har 2 snöbollar i frysen!
20 fredag Mar 2015
Posted in Okategoriserade
Idag försökte jag se på en solförmörkelse, men på grund av tråkiga jeffla moln så fick jag se den ”live” på nätet istället…. en hiskelig massa grått är allt jag har sett idag #fnys
Idag har ungarna #rockasockorna och jag och Ludde bytte sockor imorse.
#RockaSockorna är att stödja allt som har med Downs Syndrom att göra, att de som har DS inte är sämre människor, på sin höjd annorlunda mot mig t ex… Jag har flera barn som är annorlunda, de har inte DS men de har andra ”annorlunda”.
Ingen är sämre för att de har andra färger, talanger, funktionsuppsättningar, eller utseende! Alla är lika mycket värda ändå!
Mina barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, celiaki, laktosintolerans och dermografism.
Är de sämre än andra? Nej!
Är de ibland annorlunda? Ja!
Jag försöker alltid säga att mina barn har neuropsykiatriska funktionsuppsättningar! istället för att säga nedsättning, nedsättning är ett negativt ord. Uppsättning är i alla fall ett neutralt ord, kanske tom positivt. Mina barn ska inte behöva uppleva att deras ”annorlunda” är en negativ sak, i vår familj är det fullständigt normalt att vara annorlunda!
Mina barn accepterar att andra tänker annorlunda och att alla har rätt till sina egna åsikter och intressen! Mina barn ser inte snett eller retar andra för att de gillar saker som inte ”passar” sig! Ian blev extremt retad i skolan av barn som fick höra från sina föräldrar att ”den kan du inte ha, det är en tjejtröja”, jodå, jag har själv stått jämte när mamman sa det här till sonen som retade Ian.
Tror jag att mina barn inte retar andra barn? Nej, jag vet att de gör det! Särskilt en av dem faller benhårt för grupptryck och retar han också, det är något jag verkligen inte accepterar och jag har en skvallerbytta i de yngre sonen så jag får veta…
Jag ser inte ner på någon oavsett vilket kön, färg, utseende, iq eller funktionsuppsättning de har. Visst kallar jag kollegan i rullstol för ”Rollerboy”, men det enbart för jag gillar honom så skarpt och det vet han. Har man växt upp med en mamma med multifunktionuppsättningar så är man ganska fritänkande på den detaljen.
Nu byter vi ämne…. förutom att 21 Mars är #RockaSockorna så är tydligen 20 Mars en dag för att hedra de föräldrar som inte får behålla sina små utan tvingas till det där som många tar för styrka – tvånget att överleva trots allt. Barnuppropet på Facebook.
Jag tog imorse på mig ett vitt linne för att mildra effekterna av min urringning. På eftermiddagen insåg jag att det var #BärVitt idag.
Alldeles för många förlorar sina barn alldeles för tidigt, enterokockinfektioner, moderkaksavslossning, för tidig födsel och plötslig spädbarnsdöd i magen, är saker som människor jag känner, har råkat ut för. Dessa barn förtjänar trots allt ett ”Grattis” på sin födelsedag oavsett om de överlevde den eller inte. Föräldrarna till dessa för tidiga änglar förtjänar att få fira sitt barns födelsedag, oavsett om de begravde sitt barn en månad senare.
Att vara tyst är inget alternativ! En kram duger gott om du är osäker på vad du ska säga… jag lovar!
Jag har aldrig förlorat mer än en cellklump, jag har förlorat mina barn i vecka 5-8 och för mig är det bara ett hopp, inget barn. Visst är det tungt att få missfall/inse att abort är enda utvägen, men det gör det inte lättare för det, då kan man kanske ta meningen ”det var inte meningen”.
Att som förälder som har förlorat sitt barn i vecka 40 eller ett par timmar efter födseln, få höra ”det var inte meningen” är bara en käftsmäll…..
Rätta mig jättegärna om jag har fel, men att säga ”grattis till ängeln” är inte fel,
att ge en kram är inte fel,
att säga ”beklagar” är inte fel,
att säga ”jag har ingen aning om vad man säger i sådana här tillfällen, är det okej ändå?” är inte fel,
Så länge du inte säger ”det var inte meningen” så är det mesta okej faktiskt!
Det värsta du kan göra är att gömma dig bakom din egen rädsla och ”försvinna”! En förälder som förlorar sitt barn är inte starkt, föräldern är så illa tvungen att lära sig leva med förlusten, att ta sig igenom vardagen med andra barn eller partner…. livet tar inte paus och väntar på att man ska sörja klart, TYVÄRR!
Allt rullar på ändå och man får lära sig att leva med smärtan och saknaden…
Tror jag… jag har aldrig upplevt saknaden av ett barn…. de barn jag har burit mer än 10 veckor har överlevt och ja, jag har haft dåligt samvete för det emellanåt…. Fast jag vet att jag inte borde…. jag vill att ALLA ska få behålla sina bebisar!!!!!!!!!!
Jag försöker komma ihåg de änglar som finns i min bekantskapskrets, eftersom jag är benägen att glömma av mina egna barn pga vardagen, så kan jag inte lova att jag kommer ihåg deras bemärkelsedagar, men jag kommer alltid ihåg var och en…. den äldsta ängeln jag kommer ihåg är några dagar yngre än Ludde, alltså ett Feb04-barn….
Alla barn förtjänar att kommas ihåg, oavsett hur utgången blev…..
Simon, Elias, Matteus, Johannes, Hanna… Nu kommer jag inte ihåg om det var feb04-barnet som hette Adam eller om det är lillebror som heter det…. men jag minns kylan i hjärtat när mamma Magdalena skrev om förlusten… Jag minns er och era historier…. kanske inte glasklart efter 10+ år, men ändå…..
Jag minns mina egna 3 (eller ja 4 var de egentligen) som jag aldrig fick chans att föda…. Mina egna små cellklumpar…. Jag har 4 levande barn och jag är alltid tacksam för att jag inte behövde beställa en liten vit kista, även om det var nära med Ian, men jag glömmer aldrig de som tvingas…
Har du en vän, bekant eller släkting som förlorar sitt barn, ta steget fram och håll dig inte undan…. de har förlorat sitt barn, var inte en fegis och göm dig bakom din egen rädsla. Du behöver verkligen inte säga någonting, jag lovar, bara lyssna och hjälp till i vardagen…. du kommer göra sådan skillnad så det är inte sant!
Ni som har förlorat små, rätta mig gärna om jag har fel eller gör tillägg bland kommentarerna…
Vi talar allt för lite om att förlora barn, det är stort, hemskt, ofattbart och alldeles för mycket verklighet…..
06 lördag Dec 2014
Posted in Okategoriserade
Eller nåt…. det här med sovmorgon i den här familjen är lite av en utmaning. Medicinarna måste ha sin medicin senast klockan 9 för annars får de problem att somna på kvällen. Sedan det här med volymen….
Imorse var det rena Paradise Hotell pga en försvunnen Bayblade, Ian hade tydligen kastat bort Alfreds Beyblade och det var en stor katastrof! Alfred var uppe och påtalade problemet säkert 4 gånger innan jag gick ner och förklarade att DEN. TAR. VI. FRAM. SEDAN!!! och tryckte i Ludvig och Alfred sin medicin…
Som tur är har jag inga problem att somna om, när Maken väl gått upp och skapat ordning på torpet så var det rätt lugnt…. Jag vaknade till någon gång och hörde ”En Evighetsmaskin” och somnade om igen…
Vaknade sedan till att min ostpanerade omelett var klar! Bara att gå upp och sätta sig vid frukostbordet! Då hade jag glömt av att jag var arg för att jag inte fick sova, där 2 timmar tidigare….
Våra ADHD-nissar sover rätt länge ändå, de börjar vakna till liv strax efter 7. Det roliga är att när jag väcker dem 6:50 så är de APTRÖTTA!! Dock brukar Alfred vara i full gång 7:10 om han får vakna själv…
Storasyster som även har Asperger, kunde utan problem vakna vid 5-tiden utan ohejdad vana. Hur det är nu vet jag inte men hon är tonåring så det borde vara lite senare i alla fall 😉
Dock har jag inte för stora förhoppningar om att de somnar särskilt tidigt ikväll…..
15 måndag Sep 2014
Posted in Okategoriserade
Trött, hostig och med värkande febrig kropp så var jag tvungen att ta in Ludde till polisen idag för att skaffa pass. Redan på vägen in kände jag hur svetten rann i strida strömmar.
Vid Nautilus gnäller Hannes till och *blurp* kräks han i knät på sig själv!
In på parkeringen vid polisen, ut med barnet, hittade ett par tvättlappar och sanerade det lilla som kom i bilen. Av med kläderna på Hannes och klarar det så pass bra att det inte kom kräks någon annanstans än på kläderna.
Men ungen kan ju inte gå till polisen i kalsongerna!? Iväg mot en klädaffär med Ludde och Hannes kvar i bilen. Det är då det händer, ni har sett alla de där klippen med folk som går med sina mobiler och som går in i något, oftast hårt?
Jag gör det…. just det! Jag ska kolla saldot men bank-appen bråkar, brister i uppmärksamheten och *PANG* huvudet rätt in i en balkong som någon arkitekt tycker att den ska sticka ut från huset, precis i lagom huvudhöjd på mig. Då är jag på väg att gråta, särskilt när jag ser att jag inte har pengar till kläder heller.
Ringer i uppgiven panik till Teskedspappan som raskt sätter över pengar till mig så jag kan köpa ett par byxor och en tröja till Hannes. Tur är väl pengaflytten eftersom jag blev av med ytterligare 350 kr hos polisen sedan. Dock fick inte Ludde något pass idag eftersom båda föräldrarna måste skriva på lappen….
Nåja, mitt pass klart, jag överlevde utflykten men det var fasen på håret. Som jag sagt tidigare idag: Det är en jäkla tur att jag kan ligga uppallad i soffan, med datorn på magen och bara tycka och skriva. Det är ungefär vad jag klarar av….
Ingen fara med Hannes heller, en släng av åksjuka…
04 torsdag Sep 2014
Posted in Okategoriserade
Etiketter
Hannes vill se på film:
Jag ”-vilken film vill se?”
H ”-den med skrämmarlaget”
Jag ”-va?”
H ”-SKRÄMMARLAGET!!!”
Jag ”- jag är inte döv, jag förstår inte”
H ”-skrämmarlaget!!! De som gör AHHH” (visar att han skrämmer någon)
Jag ”-jahaaaa du vill se Monsters Inc!!
Friden är återställd…
02 lördag Aug 2014
Posted in Okategoriserade
Idag fick jag nåt tokryck!
Fast jag började dagen med att gå upp klockan 7….. Eller snooza fram till klockan 10 iallafall. Rullade ur sängen vid halv elva efter att ha suöfatt (halländska) lite. 3 kaffe och 3 timmar senare kickade kaffet in!
Körde igång tvättmaskinen, plockat, dammsugit, torkat golven (!) och kört 2 maskiner disk! När det var klart drog jag igång Bananplättar, vanliga pannkakor och sedan även nötkrämpannkakor!
Det var när jag stod och stekte pannkakor som jag imponerades av mig själv. Jag stekte i en plättlagg och 2 stekpannor, medan de fick färg blandade jag till mer smet och höll ordning på barnen. Medan jag har styr på två pannkakor, fyra hungriga barn och sju plättar KOMMER GRANNEN IN!!! Det är då jag inser att jag har multitasking på hög nivå!
Samtal med granne, svara på frågor från barn (svarade på frågan ”när är maten klar” ett gäng gånger) och steka pannkakor funkade! Bränt plättar hade jag liksom avverkat i första rundan i laggen….
Så på framtida visitkort lägger jag till ”Pancake Super Woman!”
28 måndag Jul 2014
Posted in Okategoriserade
Idag tog Teskedspappan resolut och bar ner frysvarorna i isboxen i köket, till frysen i källaren. Vi har ett skåp extra till kaniner, höns och ankor.
Det är det som har varit det oöverstigliga hindret för mig, bära ner maten….
Nåja, det går fot nu i värmen och helt plötsligt anade jag något främmande i frysen. ”Infrusen mammut” var min första tanke, eller nåt annat permafrostaktigt djur… Det var ju ett tag sedan senaste vi frostade av senast men ändå….
Efter lite grävande med en gaffel så avtäcktes inte bara en utan SEX kylklampar!!!! Två visste jag om, men sex stycken?!? Ingen mammut den här gången alltså…..
Sedan upptäckte jag det här:
Och blev övertygad om att nåt ryggradsdjur FINNS i frysen… Arkeologer känner jag, men inga paleontologer….
17 torsdag Jul 2014
Posted in Okategoriserade
Efter gårdagens konfliktdag och 22 mils bilfärd med konflikt i 15 mil så känns det här som ett relevant läge idag.
12 lördag Jul 2014
Posted in Okategoriserade
Etiketter
Hannes ligger med huvudet i mitt knä och ser på Bananer i pyjamas. Han klappar mig på benet och säger:
”- vad mycket päls du har på benet mamma”
Men tack då’ra!
01 tisdag Jul 2014
Posted in Okategoriserade
Etiketter
Min 7-åring, Alfred, måste lida av någon form av ambulans-tourette!
Så fort han ser en ambulans så vrålar han ”AMBULANS!!!!! ”. Fattar ni vad det gör med min puls och blodtryck? För att inte tala om att olycksrisken stigen med 300% på en sekund!
Brandbilar och polisbilar är inte lika skrikvänliga utan det är just ambulans. Kanske är det de två gånger vi fått ringa ambulans som har satt spår? Inte för att jag tror det, eftersom han sov båda gångerna…
Det kanske ligger en liten fetish bakom, ambulanssjuksköterskor och gulgrönt, vem vet 😉
