Utanför ICA Maxi Högskolan i Halmstad, sitter en ”tiggare”.
Hon sitter där i ur och skur och varenda gång jag är där oavsett när, så sitter hon där….

Några veckor så gjorde jag som så att jag plockade ihop en påse med ICA Basic-varor, ca 60-80 kr och gav henne… de sista 2 mån har det blivit varmrökt sidfläsk och salami som är min lott…. Jag har gett henne totalt 14 kr i reda pengar, men hon vill hellre ha varor.

Jag har läst och hört mycket om organiserad brottslighet osv, här i Oskarström har jag sett män vaka över ”tiggande” kvinnor och i vilket syfte vet jag inte, men det var en snygg merca de satt i….
Jag har stött på tiggare som avböjer varor/presentkort ”no no, money”, och rent krasst, nej jag ger inte pengar!

Damen utanför ICA Maxi Högskolan däremot…. nja, det vet jag inte…. hon är där OAVSETT väder! Hon har suttit där i snöstorm t ex…
Hon blir lika glad över ett par stickade vantar som ett halvkilo varmrökt sidfläsk.

Det hon önskar av mig är en kostnad på 70 kr….. varje vecka, med tanke på att jag handlar för ca 2000 kr/vecka till min egen familj så…

Jag känner så här, 70 kr, organiserad brottslighet eller inte…. jag DÖR inte av att ge 70 kr till nåt syndikat om det skulle vara så!

Idag när jag gav ”Mama” sitt halvkilo sidfläsk och GÖL salami så kom en man fram och tyckte att ”ge inte saker till det här avskummet!!”

Behöver jag säga att jag gick i det taket som inte fanns ovanför mig?!?!

Jag kommer inte ihåg ordagrant vad jag sa för jag fick lätt frispel men sensmoralen i det hela hade låtit så här:

-”ge inte saker till det här avskummet!!”
-”Avskummet? Du menar KVINNAN som sitter här?”
-”Ja, det vet väl alla att det är bluff och båg bakom de här så kallade tiggarna. De är ett avskum och förpestar vårt land”
-”Ursäkta mig, men de som är avskum och förpestar vårt land är människor som du! Som inte har ett uns av medmänsklighet och vet du, 70 kr i veckan ruinerar inte mig, det märks inte ens i min plånbok. Så gör mänskligheten en välgärning och bara håll käften!”
*muttrar* -”Jävla luder”

Hm, sedan när gör svara för sin sak, en kvinna till luder?!?!? Jag bara undrar…..

Jag tar beslut över mina pengar, som sagt, jag har en veckobudget på 2000 kr till 7 personer och den är rätt frikostig har jag förstått. Nu snackar vi allt från hygien, mat, städartiklar till kattmat. Om jag då donerar 70 kr till antingen syndikat eller behövande….. det märks knappt…. jag lovar…

När vi var i England i oktober så slog det mig hur vänliga engelsmännen är! Förvisso fanns det en och annan surtant även där men över lag var bemötandet mellan främlingar vänligare. I Sverige känns alla så egoistiska, det är bara ”jag, jag, jag” hela tiden.
Ett exempel är när man har ett hinder på sin sida vägen när man kör, då ska den som har hindret på sin sida stanna och lämna företräde, men många gånger kör folk bara. Råkan man bli påsprungen på stan är det knappt folk säger förlåt eller på annat sätt uppmärksammar att ”hoppsan, det var inte meningen” utan man bara grymtar och flåsar vidare!

Man skäller på busschaufförer för de är sena, man skäller hit och dit och samhällsklimatet blir allt kallare. Allt är alltid någon annans fel och ”vem ska ta ansvar för det här?”.

Ta ditt eget jäkla ansvar!

Om du klantar till det i trafiken, bara ta böter och inse att du har gjort fel. Om du kör för fort och åker fast så är det inte synd om dig att stora stygga polisen kommer och tvingar dig att lätta på plånboken. Det är ditt eget fel! Man ser överallt hur det gnälls på polisen och att det är så dyrt osv med böter… Men följ lagarna då! Då behöver du inte betala böter!

Skaffar man barn får man själv se till att ta ansvar för det. Skolan ska inte uppfostra ditt barn, inte samhället heller! När barnet kommer till skolan ska det ha någon form av uppfostran. Skolan misslyckas sällan med barn, det är föräldrarna som brister i sin uppfostran av det. Alla barn begår sina egna misstag, det är det som de lär sig på, men mina barn får själva ta ansvar för det de gör, jag finns där att stötta och tipsa om lösningar, men aldrig någonsin att jag säger ”det skulle mitt barn aldrig göra” för jag vet att det finns massa saker jag aldrig trodde om dem som de gör ändå.

Jag är längt ifrån en perfekt förälder, jag anser att det finns inga perfekta föräldrar, alla gör nåt sk ”fel” med sina barn. Jag är den som glömmer saker. Jag glömmer ofta att kolla om barnen har läxor och vilka dagar de ska ha gympakläder med sig t ex. Däremot börjar ungarna själva ha mer koll på saker och ting. Ena sonen spelar fiol och nu har han satt sin mobil på ringning på torsdagmorgnar för han har tröttnat på att glömma fiolen när han har fiollektion. Bra initiativ!

Det var bara några exempel på vad vi själva får ta ansvar för…

När vi umgås ute bland folk i samhället så behöver du inte var så jäkla butter jämt! Springer du på någon så be om ursäkt! Du har gjort fel, inte den andre… ”Oj förlåt” och bjud på ett leende!
Le åt busschauffören, hen gör så gott hen kan med de medel de har till sitt förfogande. Är bussen sen finns det en orsak och det är sällan busschaufförens fel. Samma sak med tågvärdar, de försenar inte tåget för att jävlas med dig, de är också offer för omständigheterna, var trevlig!

Igår ringde jag TV4supporten för det hade blivit fel med mitt abonnemang på premium och det hade dragits dubbel avgift 3 mån. Jag blev så klart förbaskad men än sen, det var inte killen som svarade på supporten som gjort fel, utan jag var trevlig och förklarade läget. Vips var 3 mån återbetalade och problemet löst!

Så många gånger mina supportärenden är snabblösta och lösta som jag vill, med en ”leende” röst som förklarar läget och vänligt frågar varför det är så? När jag lackar ur och är grinig när jag ringer så blir det sällan en bra och snabb lösning.

Vi svenskar är så jäkla snabba på att tilldela ansvaret på någon annan, ”mitt barn har inte lärt sig klockan, vad tänker skolan göra åt det?”, vad tänker du själv göra? ”Vägarna är så hala, när tänker vägverket ta sitt ansvar och salta?”, vad tänker du själv göra? Bör du inte ta ansvar för hur du själv kör lite också?

Igår när jag var och handlade så lämnade personen framför mig kvar sin korg på hyllan vid bandet, och för mig är det en ganska respektlös sak att göra… Det är hänsynsfullt mot sina medmänniskor att underlätta för den som kommer bakom. Man kan sällan veta vad den personen har för problem som gör en sådan sak jobbig. Nu är det ingen stor sak att ta bort någon annans korg för mig, men för en god vän orsakar det mer värk än nödvändigt t ex. När man påpekar – med ett leende – ”skulle du vilja ta bort korgen efter dig?” och blir synad upp och ner och får ett ”ta bort korgen själv latmask” till svar, då blir jag lätt skrämd av hur människor är snabba att kasta skit istället för att vara vänliga mot varandra.

Alla kan vi göra misstag i samhället, alla kan vi ha en dålig dag, men att de flesta hela tiden skyller allt på andra är skrämmande! Det kostar inte på att vara lite vänlig och hjälpsam mot varandra!
Det är inte så svårt att bjuda på ett snabbt leende, men så är det så klart… att om man bjuder på ett grinigt ansikte och en grinig attityd, hur är man funtad om man väntar sig vänlighet tillbaka? Man får det man sänder ut?

Jag är inte den som håller käft, det har ni märkt va?

Under vissa perioder under årtionden har det varit buskörning i samhället. Just nu har det varit A-traktorer under ett par år. Det buskörs på affärsparkeringar och skidbacken (av alla ställen) på nätterna och det hade väl varit okej om man inte hållits vaken eller att ugnarna inte vaknat.
Förra året bevittnade jag hur en gammal dam var mindre än en meter från att bli påkörd av en sladdande traktor utanför affären och när det började busköras i villaområdena under årets vinter, så fick det fan vara nog!

Jag har INGA problem att man sladdar runt lite på en parkering, så länge man inte håller någon vaken eller utsätter andra för att riskera att bli skadade. Däremot att vara på väg att köra på folk eller störa, då blir jag den där rabiata Hexan som jag kan vara och som jag var när jag var som mest deprimerad.

Jag har inga skrupler med att ringa polisen och tipsa om buskörning, eller som idag när jag anmälde först en personbil som lekte runt på gatorna inne i Halmstad och sedan en ungdom som körde olovligt, obesiktigat, oförsäkrat och oskattat, i byn.

Samhällsföreningen sammankallade ett möte mellan ”störda” och traktorungdomar och det är jäkligt goa ungar! Men det är vad de gör som är problemet, dock är de så suveränt samarbetsvilliga och det problemet är inget problem längre. De har tagit sitt ansvar och stör inte (vad jag vet) direkt längre, DET ska de ha JÄVLIGT mycket cred för!

Jag har absolut inget emot varken ungdomar eller traktorer, jag kommer försöka få ungarna att köra traktor före moppe, när den perioden infinner sig i familjen. Jag kommer vara lika jävlig på mina egna ungar som jag är på andras idag. Traktor är bra träning inför bilkortet och säkrare än moppe. När vår egen 19-åring sladdade på gatan med sin bil, tror ni jag lät det passera? Nope, han fick sin beskärda del av RabiatHexan.

Jag skulle tro att jag kommer få jävligt mycket skit för det här som jag gör, jag är ganska säker på att skitsnacket redan snurrar, men ärligt, do I care?!
Jag har inget behov av att vara andra människor till lags, jag har mina vänner, jag behöver inte smöra för hela samhället. Jag vill däremot ha ett samhälle som är säkert att vistas i, ett samhälle där man kan gå ut på en affärsparkering utan att få en traktor i röven eller få ungarna tillplattade på gatan.
Föräldrar får gärna ta kontakt med mig, det är inte jag som har gjort fel, det är deras ungar som inte håller sig inom samhällets ramar, det är fortfarande föräldrarnas ansvar att se till att deras barn inte är en samhällsfara. Jag vet att det inte är alltid är lätt att ha koll på vad ungarna hittar på, och då kanske man ska vara tacksam för den hjälp man får från andra föräldrar, jag är det, mina ungar är inte Guds bästa barn heller. Det vet jag med säkerhet.

Lagar är till för att följas, lagar skapar ett bra samhälle… bryt lagarna framför mina ögon och jag lovar att jag anmäler, jag har polisen på kortnummer.

Till sakens skull ska jag skriva att jag anmäler fler bilister än ”traktorister”. Jag ringer polisen när bilar vinglar fram och tillbaka över vägen, jag ringer polisen när folk är på väg att krocka med mig, när de har mobilen till örat. Mitt liv har blivit förstört av ett rattfyllo, som krockade med min mamma för 37 år sedan, jag är inte nådig i trafiken, där är jag rabiat laglig, för det mesta…. ingen är perfekt, även jag begår också misstag eller glömmer av mig och då är det bara att betala sina böter och le.

Idag blev jag argumenterad mot, på ett sätt som var skrattretande… De stackars ungdomarna hade ju inte gasat (eh, filmen jag har visar annat), det vaaaar ju så halt och deras däck var ju inte de bästa osv… Men bara var tyst, tack! Är det halt kör man långsammare, har man dåliga däck begår man lagbrott t ex. ”Jag har allrounddäck” var ett argument idag, och ja, det har jag med! Men inte sjutton sladdar min bil som hen i bilen ville ha det till. Tar man det lugnt, anpassar hastigheten, och planerar sin körning är inte halt väglag något problem. Måste man skylla allt på vädret och däcken kanske man inte ska köra bil överhuvudtaget! Det är aldrig någon annans fel att DU gör fel, det du gör är ditt ansvar och att försöka argumentera med en luttrad 6-barns förälder, som har levt med diagnosbarn sedan 2001, är bara så jäkla fetkört! Jag har hört de flest ”skylla-ifrån-sig-ursäkter” och genomskådar det mesta.

Jag är en genomtrevlig människa, men gör fel, tjafsa eller uppför dig idiotiskt… då blir jag inte rolig att umgås med…

Bakgrund:
Jag är med i gruppen ”Kollodialt Silver 2.0”, jag har haft goda verkningar av det på fåglarna när de fick en ordentlig förkylning i våras och det dog hönor till höger och vänster. Den som var allvarligast sjuk fick ordentlig behandling av silver och jag baddade även hennes igenklibbade ögon med silvervatten. Hon är idag frisk! 5 andra hönor som jag inte hann börja behandla innan Döden kom på besök, dog.

Även gässen fick sig en behandling av silver i ögonen när de blev sjuka. En gåskarl hade ordentlig feber och gegga i näsa/ögon men blev till slut frisk, hade han blivit frisk ändå? Kanske, men grundat på min erfarenhet av sjuka djur så säger jag nej.

I alla fall, tror jag att kollodialt silver botar allt? Ebola? Cancer? Nej det tror jag inte….

Tror jag att kollodialt silver kan hjälpa där diverse antibiotika och penicillin inte har gjort det som det ska? Ja, det tror jag. Silver har visat sig mycket bra inom brännskadebehandling. Dock är jag dåligt påläst om det hela.
Jag återkommer om KS hjälper mig att sluta med min kortisonspray, pga rinit. Jag förutsätter inte ATT det gör det, däremot hoppas jag! Jag ska bara hitta en tom sprayflaska så ska jag blanda till….

Däremot vet jag att jag definitivt inte gillar att dras över en kam, jag anser mig ha en moderat och jordbunden inställning till både LCHF och Kollodiat Silver, det är inga mirakelkurer men de kan göra underverk för den enskilda individen.

Så, det var bakgrunden, nu till frågeställningen….

Jag sprang på en artikel av en person som heter Anny Berglin, du måste nästan läsa debattartikeln för att hänga med i mina tankar from nu.
Jag börjar först med att förtydliga det faktum att Anny Berglin är i sin fulla rätt att tycka som hon gör, att hon har fått en anstormning av personliga påhopp är beklagligt. Jag står inte på något sätt bakom det sätt hon har blivit bemött av haters som tyvärr florerar i alla sociala medier.

Däremot, så ställer jag mig enormt frågande till det faktum hur en person kan tro att hen kan ge sig på en större grupp människor (i detta fallet över 20’ människor), utan att få en reaktion?
En person som drar alla dessa människor över en enda kam och i förlängningen sätter etiketter på människor som vaccinationsrädda galningar som tror att lite silverjoner lösningen på allt och att vanliga doktorer är huggormars avföda?

Den bild som Anny ger av en person i gruppen Kollodialt Silver 2.0 stämmer inte på något sätt överens med säkert merparten av de som är medlemmar i gruppen, framför allt känner jag inte igen vare sig mig själv eller de trådar som jag har läst i gruppen, visst, jag har inte läst allting men många av frågeställningarna är ”hjälper KS mot det här?” och de svar jag har läst, kan jag inte härleda till det som Anny läst.

Jag har läst efterdyningarna om den här hetsjakten i gruppen och många är rädda att deras silver, som har hjälpt dem, skall bli förbjudet.

Jag var inbegripen i en diskussion inatt/imorse med Anny, där hon gav en helt annan bild av vad hon menar.

I artikeln menar hon alla i gruppen , i den efterhängande  diskussionen så skiter hon alltså i merparten av gruppens medlemmar utan menar enbart ”Gaparna”, kanske ett hundratal människor som låter mycket = skriver mycket, har en stark åsikt och som kanske är lite väl hetsiga i silvrets fullkomlighet.
Och hon blir förvånad över att människor blir förbannade när hon anklagar dem för något de inte vill stå för?!
Nu kan jag ju inte säga att det verkligen är så men det är så här jag tänker mig scenariot. Att det glider med en och annan Silverfundamentalist går ju inte att frångå, och att människor inte kan hålla isär person och åsikt är ju inte heller nytt, jag kan inte heller avgöra om jag håller mig på rätt sida gränsen här men men…. Jag försöker i alla fall.

Om vi nu släpper det här med just Kollodialt Silver 2.0 och Anny Berglin och istället går på varför människor känner sig manade att skriva sådana här debattartiklar?!

Uppenbarligen ligger det inte sååååå mycket kunskap bakom artikeln utan den verkar mest skriven i ren affekt/rädsla. Är det den mediala uppmärksamheten som lockar? Den fick hon ju nerkärd ganska snart i halsen, eller är det ren och skär rädsla för ”det okända” som skrämmer?!

Visst jag kan tänka mig att inlägg där Ebola och cancer har cirkulerat skrämmer när Gaparna kliver in, dock har jag aldrig läst någon till slut eftersom jag mest fnissat och gått vidare.

Vi kan gå tillbaka några år och applicera exakt samma händelser och resultat på LCHF-debatten, allting går igen men ämnet är utbytt. Om några LCHF-haters fick en massa hatmail för sina inlägg i hur hemskt farligt LCHF är, vet jag inte, däremot vet jag hur jag har blivit bemött. Ett tag räckte det att säga att jag åt LCHF för att behöva ducka för det svavelosande som kom fram, men att säga att man åt lågkolhydrat gick bra. Dock är det ju exakt samma sak och här grundar jag mig på att människors problem ligger i själva ordet och den rädsla det orsakar.

Två andra ämnen som ger samma reaktioner är Feminism och Genus, jag menar, säg att du är feminist och jävlar vilka diskussioner man måste vara beredd på! Folk, kvinnor som män, är så oinsatta i vad både feminism och genus innebär att det blir rent löjligt. När de ger sig in i diskussioner så ser jag (som inte på något sätt är expert) direkt när en person vet vad den talar om! Att alla feminister är manshatare och vill kastrera alla män… nja, inte riktigt va…

Och nej, genus är inte ute efter att avköna folket, utan att göra allting okej oavsett könet! Biologiska mannen kan aldrig bli avkönad, han är alltid man, men han kanske inte ska behöva tänka på om han har ett kvinnligt eller manligt jobb, ”ett jobb” ska räcka och det ska ge lika lön oavsett könet.

Jag kan ta ett exempel till ”Hen”, hur många blir förbannade av bara ordet?! Hand upp!
Du tror säkert att han/hon ska bytas ut mot hen, eller hur?! Nänä, Han, Hon, Hen; Den Det… okej? Vet du inte han/hon kan du använda den/det/hen, och man använder ordet om man vill! Svårare än så är det inte men ändå ska folk stenhårt hålla fast vid allt felaktigt inom alla de ämnen som jag brinner för, jag kan tänka mig att det är så även inom andra ämnen som skapar debatt och som människor är jäkligt snabba att ha åsikt i utan att direkt sätta sig in i.

Varför gör man så? Är det rädsla för det okända? Eller är man bara lat?