Det blev ett besök i år också, dock ingen tågresa när jag var tvungen att infinna mig på utställningen som jag medverkade på också. Jag gråter inte för det, är det nåt jag har gjort så är det åkt veterantåg.
Dagen började med att alla gjorde sig i ordning, vilket för Alfreds del innebar att bli sminkad av liten Loa. Åkturen upp till Landeryd gick bra och vi fick snabbt och enkelt parkerat.
När vi kom fram till stationshuset så skulle 1333 köra säkerhetsventilen…. mycket. Alla stod med händerna för öronen och ett par minuter senare gick vi bakom stationshuset tills oväsendet hade avgått mot Torup.
Nästa happening som vi tokfastnade vid var musikkårens buss som hade kört fast, det var faktiskt riktigt underhållande att se på hur stressad busschaufför skulle lösa det hela.
Alla foton nedan tagna av Fredrik Jensen
Nä, det här fungerade inte….
Inte heller det här…
Hur de sedan fick upp bussen vet vi inte för vi fortsatte till juniortåget för att se på modelljärnväg och för att barnen skulle få rasa av sig lite.
Hannes fastnade vid en tågbana och körde järnet! Jag försökte få honom att köra på halvfart för att inte spåra ur, men nej då, full speta skulle det vara!
Någonstans här började jag fundera på var Alfred var… jag hade sett till att jag var mellan alla barnen och utgången för att ingen skulle försvinna ut ur vagnen som vi befann oss i… dock verkade det inte vara någon idé som fungerade särskilt bra.
Efter att ha letat igenom hela vagnen så var det bara att överlåta de barn jag visste var de var till mitt sällskap och så släpade jag med mig Hannes utanför vagnen. Jag vrålade på Alfred och då kom det fram ett par och sa att de ropat ut en Alfred i högtalarna.
Jag hastade bort mot stationshuset, men en Hannes som galopperade jämte mig och jodå, mycket riktigt, där inne i biljettluckan satt Alfred och tuggade på en bulle snyftandes, en festis sög han också på… Jag tackade för hjälpen och när vi var på väg ut hörde jag:
– ”Är inte det en av Svartloks ungar?”
Jomenvisst är det så, vad annars? *haha*
Alfred hade trott att vi gick när han inte hittat oss och sprungit ut, under resten av dagen höll han sig anmärkningsvärt nära faktiskt…. för att vara Alfred….
Vi gick tillbaka och lekte lite till i juniorvagnen.
Loket som Teskedspappan körde under lördagen
Hälften av mitt resesällskap
Den senaste tiden har Teskedspappan lagt stora mängder tid på detta evenemang, så man får passa på när man ses…
Den lilla katten gick loss på popcornen så jag var tvungen att rädda dem och stå med en kartongen med popcorn under armen ett tag, men sedan var det mer vad de hittade på marken som lockade.
Vi hade suveränt väder under dagen! Det var lite kallt när solen försvann men det gjorde inte så mycket. Barnen hade kul och det fanns lite vuxna att prata med också. 
