• Barn-i-bil
  • Handarbetat
  • Lågkolhydratkost
  • Om VideHexan
  • Serie-nörd!
  • Säkerhet-för-barn

☆ VideHexan ☆

~ Please take the fuckin' pill!

☆ VideHexan ☆

Kategoriarkiv: #Åsikt

Ibland funderar man på om man inte hör en banjo på avstånd….

27 lördag Maj 2017

Posted by VideHexan in #Åsikt, Sociala Medier

≈ Lämna en kommentar

Igår filmade jag en tonårings vilda fart i olaglig hastighet, både emot färdriktningen och med ca 50-100 cm mellan min bil och framhjulet på moppen. Det hela slutade med att han vurpade….
Ja, jag filmade! jag knäppte igång mobilen och höll den i handen, som jag även hade på ratten. Tre fingrar om mobilen och 2 om ratten. Andra handen var också på ratten och jag hade således god koll eftersom jag inte tittade på mobilen utan hoppades på bra resultat… Jag både blinkade och kollade av trafiken i den korsning som vi passerade…. samma korsning som tonåringen valde att ta emot körriktningen….

Jag väljer att lägga ut filmen i byns ena grupp för att kanske kunna flagga till några föräldrar att deras son lever farligt och riskerar både sitt eget liv och att jag ska behöva vara den som kör på en unge!
Då erkänner killen som kört att det var han, och att han skulle anmäla mig för att ha filmat honom olovligt! Javisst! Du får jättegärna anmäla mig! Jag kan tom stämma träff med dig vid närmaste polisstation och jag ska gladeligen visa upp filmen, som för övrigt innehåller minst tre trafikförseelser från mopedisten! TÄNK!
Har han problem att ta sig till polisstationen kan jag tom hämta honom och skjutsa honom dit!
Utöver erkännandet kommer en av stans tatuerare in och kallar mig för surfitta för att jag blir orolig över att killen kanske krockar illa om det inte uppmärksammas! Och tatueraren uppmanar dessutom killen att fortsätta köra som han gör! Tatueraren har en blivande tonåring själv! Känns ju väldigt ansvarstagande och god förebild för sina barn!
Jag tänker nog inte gå till den tatueraren en gång till, vill bli tatuerad av någon som kallar en surfitta!? Verkar ju vara bra reklam för sitt företag…. Då går jag hellre till hans kollega som jag vet har god värdegrund och vett i skallen!
Dessutom dyker ett gäng typer från byn upp och ondgör sig över att jag varken kollar eller saktar ner i korsningen, hur de kan iaktta detta på en film som överhuvudtaget bara är riktad framåt och varken visar mina fötter, där gasfoten var på bromsen i lätt inbromsning, eller mitt ansikte, som noga kollade ev trafik från vänster, förutom att jag faktiskt blinkade! Vilket inte många i byn ens vet var de ska hitta någonstans! Vilka övernaturliga förmågor de har!!!

Så nä, nu får fan byns ungdomar köra ihjäl sig bäst de vill! Orka bry sig om deras liv när man får skit för det! Numera kommer jag inte lägga två fingrar emellan, det blir vidarebefordring av film direkt till poliskompisarna eller mailat till polisen i Halmstad. Eller kanske vidarebefordrad till de människor jag känner på soc… om det är allvarligt!

Personligen hade jag uppskattat om det hade varit jag som sett någon av mina ungar, på film, om de uppför sig illa i samhället! Eller mot andra människor! Jag vet att man inte kan ha koll på sina ungar, däremot så uppskattar jag hjälp från andra som faktiskt ser vad de gör! Tyvärr verkar jag rätt ovanlig som verkar uppskatta det här.

Den här byn har så många goa människor! Men sedan smyger sig banjospelarna på! Innan Facebook och olika grupper i byn anade jag inte att det fanns så många smygrasister, antifeminister, antigenus! Antagligen för att jag inte är infödd här eller på annat sätt befattar mig med sådana människor….
Jag har så mycket underbara bekanta och vänner i byn! Ni är så underbara hela högen!

Förutom rövhattarna i inlägget, som jag plockade bort när jag fått reda på vem det var som körde och sedan har haft kontakt med vårdnadshavare, så fick jag ett rätt komiskt inlägg på messenger, från en av ungdomarna i samhället. Jag har aldrig hört talas om honom innan;

Dagens Messenger:
Tyken tonåring: ”Du ska ge fan i vad vi ungdomar gör!!!”
Hexan: ”Vet du, från och med nu så får ni köra ihjäl er bäst ni kan! Kanske stiger intelligenskvoten lite i byn om vi har tur!”
Tyken tonåring: ”du är så jävla fet och ful!!!”
Hexan: ”Hur tänkte du nu? Exakt hur påverkar mitt utseende hur ni kör? Exakt vad har mitt utseende för inverkan på frågan?”
Tyken tonåring: ”För du är så jävla fuuuul!!”

Hexan: ”Du skrev det, men ansträng hjärnan lite och försök svara på frågan?”
Tyken tonåring: ”Blanda inte in min hjärna i det här!”
Hexan: ”Tro mig! Det ska jag inte göra eftersom du själv helt har lämnat den utanför diskussionen helt!”
Tyken tonåring: ”Vaffan menar du nu???”
Hexan: ”Du förstår inte alls vad det var du skrev alltså? Gå till mamma och visa så kanske hon kan förklara för dig”
#BlockaSkitenUrUngen!!
Jag har dessutom renskrivit från stavfel och bytt ut e mot är osv...

Det enda jag hoppas nu är att ingen blir allvarligt skadad eller att jag måste bli den som tvingas köra på någon för att de inte har vett nog att hålla avstånd….. Skräcken att köra på någons barn är stor!

Mr Donald Trump….

19 söndag Feb 2017

Posted by VideHexan in #Åsikt, Okategoriserade, Sociala Medier

≈ Lämna en kommentar

Well, I have to appeal you as Mr Trump, because I can not bring myself to write Mr President without a bad taste in my mouth OR laugh my ass off…

I think you could have the decency to explain yourself, what DID you mean with ”what happened in Sweden tonight”???
I think we are 10 million people who all wonders what really happened in Sweden last night!!

You know what?! You are just fake news…. Or just fake… no, sorry, just a nightmare….

– KRÄNKT!!!! –

27 onsdag Jul 2016

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ Lämna en kommentar

UNDERBART!!!!

Om merparten av svenska folket slutade vara så bajsnödiga och kunde skratta lite mer åt sig själva och saker och ting, så hade de inte behövt slita ut ordet KRÄNKT jämt!
Så många tar sig på så stort allvar att de inte klarar av att få lite motgång, eller kanske hör något de inte samtycker till, eller för den delen; blir motargumenterad!
Om en person inte tycker som du, deal with it! Gå därifrån eller för en diskussion för att ta reda på varför människan inte tycker som du, acceptera att ni inte tycker lika!
Du kan föra en diskussion utan att för den delen behöva angripa personen i fråga, klarar du inte det kanske det är dags att ta det andra alternativet; gå….
Så mycket fula saker jag blivit kallad! Bara för att jag inte byter åsikt och bekräftar min motpart med ”du har rätt”. Sällan har jag påstått att en åsikt är fel, men även jag är inte ofelbar, enda gången jag säger att någon har fel är när personen kommer med fel fakta. En åsikt kan aldrig vara fel, oavsett hur dum i huvudet du tycker den andra personen är.

Om ALLA tar ansvar för sina egna känslor istället för att alla andra ska tänka på mina, så behöver man inte ”tassa” runt och försöka undvika att kränka någon!
För man kan inte undvika det, inget farligt händer förutom smärtan i öronen när ordet KRÄNKT!!! skriks ut i tonarter som endast hundar hör!
Det som händer är att du känner dig lite missmodig, släpp det, se din egen position i samhället och inse att samhället inte finns till för dig, du finns till för samhället. Alla får ta sitt eget ansvar för vad som händer i sig själv, det kan du inte begära att någon annan ska ta…

Jag får ofta höra (eg; läsa) att jag verkar vara så kränkt, bitter, upprörd eller vilket nedvärderande ord det nu kan vara, när jag för diskussioner eller skriver inlägg på nätet.
Jag är varken eller, hur du väljer att tolka det jag skriver är inte mitt ansvar, du får ta ansvar för det du läser in i mina ord.
Tänk dig att du sitter och diskuterar med en vän mitt emot dig, vid köksbordet, över en kopp kaffe…. där är jag. Om du är all riled up och far runt i en skrikig diskussion, då blir det inte lätt för någon av oss….

Så skratta åt dig själv, bjud på dig själv och gå och bajsa!

#IStandUp

23 onsdag Mar 2016

Posted by VideHexan in #Åsikt, Okategoriserade

≈ 1 kommentar

Etiketter

Feminism

På min Facebooksida ”VideHexan” har jag ikväll delat ett inlägg där kvinnans roll i samhället visas som ett ”objekt”.

Länken till filmen är ”Den här” <– klicka där.

Man hör män prata om muslimska män som våldtäktsmän, ”groping”, tafsare, och ”vi måste värna om våra kvinnor”.

  1. vi är inte ”era kvinnor”.
  2. män i sverige har i alla tider objektifierat och utnyttjat kvinnor.
  3. för inte över på andra vad ni själva gör.
  4. jag har i 36 år varit utnyttjad, tafsad och objektifierad av män, det är inget nytt.
  5. visst, kvinnans roll i många muslimska länder är mindre värd än katten, men tror ni att ni (svenska män) att ni behandlar kvinnan bättre? Get real!
  6. Istället för att yla om att ”ta seden dit man kommer”, hjälp till att lära dessa män hur man behandlar sin kvinna (som en jämlike) istället för hur vi alltid har behandlats!

Jag jobbar dagligen med både muslimska män och ungdomar. Visst, det finns de som förnedrar mig, men jisses om de får veta hur man INTE behandlar kvinnor! Men faktiskt så är de flesta bra mycket mer hjälpsamma än mina svenska ”medmän”.
Idag kom jag med 3 papperskassar med varor som jag handlat till ”mina” elevers påskfest, en man högg direkt tag i påsarna och bar dem dit de skulle.
Det har aldrig hänt med svenska män utan jag har bett om hjälp. Visst, det kan tänkas vara antifeministiskt, men jag ser det mer som en insats från en medmänniska! Jag bar 3 tunga kassar, en person som är starkare än mig erbjöd sin hjälp. Jag finner det helt okej.
Oftast avböjer jag hjälp för att jag klarar det själv, de (muslimska) männen skall också få lära sig att kvinnor kan!
Jag är inte beroende av hjälp, jag vet vad jag klarar och agerar därefter. Om jag kommer med väska och 6 ryggsäckar med datorer, jag klarar det, jag har själv lastat på mig och 6 datorer är 4 mindre än vad jag vet att jag klarar, jag kan.

En gång fick jag höra ”you are just one stupid woman” av en 16-åring…. bara för att jag inte kunde fixa hans dator, för att jag inte är betrodd med IT-avdelningens administratörslösenord… Killen blev först och främst utkastad, sedan fick han sig en 15 min föreläsning om kvinnans ställning i samhället och hur en kvinna skall behandlas och idag, 15 mån senare, säger han fortfarande ”please” till mig så fort han behöver hjälp.

”Ta seden dit man kommer” är inte så jäkla lätt om man inte vet vad seden är, eller hur?!
De flesta flyktingar umgås med sina landsmän/andra flyktingar, vem ska lära dom att man inte får ge sin fru en lavett? Eller att man inte får lägga hand på sina barn i uppfostringssyfte?
Ja, att säga att man tar seden dit man kommer är jäkligt enkelt, men tänkt hur du själv agerar i andra länder, du utgår från dina egna seder och bruk eller hur?! Inget kan få mig att tro att just du gör annorlunda.

Faktiskt!

Nej, jag är ingen islamälskare osv… så du behöver inte skicka anonyma mail om den saken, jag begriper däremot att allting inte är svart och vitt. Jag jobbar dagligen med människor från andra länder, seder, bruk och uppfattningar. Min uppgift i mitt arbete är att ge dem en inblick i ”Sverige”, hur vi gör här och hur vi agerar mot varandra, det är mycket mer än vad gemene man gör….. förutom att gnälla….

Mitt öppna brev till Jimmie Åkesson

11 onsdag Nov 2015

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ Lämna en kommentar

Email: jimmie.akesson@riksdagen.se

Hej Jimmie!

Jag har läst en massa angående den här lappen som SD har delat ut i Grekland. Jag tar illa vid mig att ni undertecknar den i ”mitt namn” som svensk medborgare. Jag har inte blivit tillfrågad om att vara med på detta och i min proffession och dagliga arbete så håller jag inte med er. Jag tänkte under flera dagar polisanmäla er för urkundsförfalskning, men ger er en chans till, fast ni inte är vårda det.

Jag måste säga att SD och min åsikt sällan har varit överens. Inte heller i fallet om invandringen från bl a Syrien.
Jag har i 18 mån tid jobbat med ungdomar och vuxna som är både ensamkommande och kommer med släktingar och inte någonstans känner jag att din partipolitik är relevant.

Jag har i 10 års tid diskuterat med SD-anhängare på både Facebook och framför allt twitter, och när man presenterar länkar, källhänvisning osv så ”försvinner” den man diskuterar med, det sk ”äggahuet” om vi ska prata halländska. Det är som en ”catfight” – ett jävla liv men ingenting händer, när man presenterar fakta = ”Poff the magic dragon is gone”

Jag är av genuin svensk härkomst. Min släkt härstammar från både Svea Rike och fiskelägren på västkusten, jag kan härleda min släkt tillbaka till 1600-talet och antagligen längre om jag lägger manken till.

Dock har jag lyssnat på mina släktingars berättelser om kriget, hur de fick upp minor i trålen och ja, jag har själv varit med om att få upp minor i trålen. Detta var 1988, ja 1988! Jag var 18 år, hur gammal var du? Jag var en kvinna som jobbade ute på haven, i en liten sketen fiskebåt, fick upp minor i trålen samtidigt som stormarna rev i trossarna… vad gjorde du 1988?

Fast jag är av väldigt svensk härkomst, väldigt mycket blondare och arisk än du, så finns det få saker som får mig att utesluta människor… För mig är det dumhet och korkad attityd som får mig att utesluta människor.
Oj, där ingår ju du och hela SD… Jag har vänner som sympatiserar med SD och nejd, de är inte mindre vänner för det men jag tänker inte hålla käft när de ger sig in i debatten… liksom om vi hade varit vänner, jag tror att vi säkert hade kunnat vara vänner, men du hade fått ta min svavelosande svada angående din åsikt.

För mig Jimmie, är du bara en brat som inte har varit med ute i min verklighet. Jag jobbar i en pytteliten kommun som är ömsom 2:a och ömsom 3:a I Sverige, att ta emot flyktingar! Jag sitter som assistent på en SFI-enhet, jag jobbar med ensamkommande ungdomar varje vecka! Jag har suttit med en gråtande 17-åring som har fått veta att hens pappa dog på vägen från Syrien. Jag har gratulerat en 16-årig tjej från Somalia, som har fått uppehållstillstånd, som drastiskt har minskat sin risk att bli våldtagen pga att hon är flicka. Vad har du gjort? Mer än att svamla bort att ”det är inte så viktigt om det är fakta” i tv?

Jag kan inte direkt påstå att din politik underlättar mitt arbete. Jag inbjuder dig härmed att komma och arbeta i min verklighet en vecka, en dag, en timma! Jag tror inte du kommer ta inbjudan pga ”tidsbrist”, men för mig är det mer feghet än tidsbrist… när jag inte vill något på jobbet, brukar jag också säga att jag inte har tid…

Med vänlig hälsning,
Rabiat sossekärring Magdalena Svartlok

Just det, jag har inte börjat gå in på den bakåtsträvan ni har på jämställdheten i Sverige som ni eftersträvar…

Det var lite tjafsigt vid ICA idag…

27 fredag Mar 2015

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Folkvett

Utanför ICA Maxi Högskolan i Halmstad, sitter en ”tiggare”.
Hon sitter där i ur och skur och varenda gång jag är där oavsett när, så sitter hon där….

Några veckor så gjorde jag som så att jag plockade ihop en påse med ICA Basic-varor, ca 60-80 kr och gav henne… de sista 2 mån har det blivit varmrökt sidfläsk och salami som är min lott…. Jag har gett henne totalt 14 kr i reda pengar, men hon vill hellre ha varor.

Jag har läst och hört mycket om organiserad brottslighet osv, här i Oskarström har jag sett män vaka över ”tiggande” kvinnor och i vilket syfte vet jag inte, men det var en snygg merca de satt i….
Jag har stött på tiggare som avböjer varor/presentkort ”no no, money”, och rent krasst, nej jag ger inte pengar!

Damen utanför ICA Maxi Högskolan däremot…. nja, det vet jag inte…. hon är där OAVSETT väder! Hon har suttit där i snöstorm t ex…
Hon blir lika glad över ett par stickade vantar som ett halvkilo varmrökt sidfläsk.

Det hon önskar av mig är en kostnad på 70 kr….. varje vecka, med tanke på att jag handlar för ca 2000 kr/vecka till min egen familj så…

Jag känner så här, 70 kr, organiserad brottslighet eller inte…. jag DÖR inte av att ge 70 kr till nåt syndikat om det skulle vara så!

Idag när jag gav ”Mama” sitt halvkilo sidfläsk och GÖL salami så kom en man fram och tyckte att ”ge inte saker till det här avskummet!!”

Behöver jag säga att jag gick i det taket som inte fanns ovanför mig?!?!

Jag kommer inte ihåg ordagrant vad jag sa för jag fick lätt frispel men sensmoralen i det hela hade låtit så här:

-”ge inte saker till det här avskummet!!”
-”Avskummet? Du menar KVINNAN som sitter här?”
-”Ja, det vet väl alla att det är bluff och båg bakom de här så kallade tiggarna. De är ett avskum och förpestar vårt land”
-”Ursäkta mig, men de som är avskum och förpestar vårt land är människor som du! Som inte har ett uns av medmänsklighet och vet du, 70 kr i veckan ruinerar inte mig, det märks inte ens i min plånbok. Så gör mänskligheten en välgärning och bara håll käften!”
*muttrar* -”Jävla luder”

Hm, sedan när gör svara för sin sak, en kvinna till luder?!?!? Jag bara undrar…..

Jag tar beslut över mina pengar, som sagt, jag har en veckobudget på 2000 kr till 7 personer och den är rätt frikostig har jag förstått. Nu snackar vi allt från hygien, mat, städartiklar till kattmat. Om jag då donerar 70 kr till antingen syndikat eller behövande….. det märks knappt…. jag lovar…

Mamma är alltid mamma?! (Ver 2.0)

11 onsdag Feb 2015

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 3 kommentarer

Efter att ha hängt 11,5 år på Familjeliv.se så har man läst i olika inlägg och ämnen att ”du är den bästa föräldern för ditt barn”
”Mamma är alltid mamma oavsett vad”
”En mamma vet alltid bäst”
Men vet ni, det är inte så i verkligheten! Det här inlägget kommer bli väldigt självutlämnande, men det förklarar en massa om mig…
Det här är väldigt utlämnande om min mamma men ytterst få vet vem hon är. Ärligt talat, jag bryr mig inte.

När jag var liten var min mamma den bästa jag visste! Hon körde bra, hon engagerade sig i oss barn och hon älskade oss (mig och min bror). När jag blev större insåg jag att mamma gjorde inget för mig och min bror, min mamma gjorde saker för sig själv. Min mamma är nog vad man kan antingen kalla psykiskt sjuk eller mytoman. Eller en smula av båda.

Hon ordnade disco/party för mig hemma hos oss för att själv framstå som en bra person.
Varje Lucia bjöd hon på tårta i klassen, för att själv framstå som en bra person.
Hon ljög för oss i parti och minut.
Min bror fick t ex veta att han skulle få en jättefin födelsedagspresent och när födelsedagen kom så fick han en femtilapp!

När vi flyttade från Ucklum till Svanesund fick vi sälja vår Golden Retriever, min bästa vän! Mamma sålde henne till en grannes dotter…. trodde jag… 2 år senare hittade jag ett avlivningskvitto på ”avlivning av Golden Retriever”, jag blev chockad och höll tyst. När jag konfronterade henne med det 20 år senare, tror ni hon erkänner? Nej, hon har minsann sålt hunden och INTE avlivat den, fast jag kunde visa henne avlivningskvittot som jag sparat, och vet ni?! Jag tror faktiskt hon övertygat sig själv om att hon faktiskt sålt hunden!

Jag gick Distribution och kontor (Handel och kontor) på gymnasiet. Jag läste bokföring i 2 år och förde lite bok över mina egna pengar. Min mamma lånade friskt pengar av mig eftersom jag fick både studiebidrag och extra studiebidrag och pendlingsbidrag eftersom jag gick i skola i annan kommun och min mamma hade dålig inkomst.
Hon lyckades snacka sig runt hur hon hade betalat tillbaka pengar och köpt saker istället för att betala osv så jag kunde aldrig säga att hon hade fel. Givetvis insåg jag att hon blåste mig, men jag kunde aldrig bevisa det.
Däremot såg jag, jag stod jämte, hur hon skrev sin dåvarande sambos namnteckning på en uttagsavi och tog ut 500 spänn från hans konto. Det uppdagades men ingen kunde förklara uttagen utan banken fick ersätta honom. Fråga mig inte hur ofta hon gjorde så, jag är övertygad om att det inte var första gången när jag såg henne…. Och inte sista heller. Det sista jag hörde om vad banken sagt så var det 8000 kr iallafall

När jag var 20 år började hon tjata om barnbarn. Jag blev klassad som ofrivilligt barnlös, skilde mig och levde tämligen destruktivt, innan jag träffade Maken. När jag väl fick barn och nr2 och nr3 kom så var hon här en del. Jag kommer ihåg en gång när hon satt i vår soffa, pinkade ner sig och satt kvar i det hela för att mörka att hon pissat i vår soffa!! ”Det hände en olycka”, men reser man sig inte och försöker byta kläder och fixa till det då? Det här är ett av de tillfällen där jag slagits av att hon faktiskt kanske är sjuk, rent av dement kanske….

En annan gång ville hon att jag skulle köpa cigaretter till henne, på väg till affären ringde jag min bror som hade haft mest med henne att göra ett tag, och nejdå, hon hade inte rökt på 3 mån, vilket var en lögn när jag konfronterade henne…. Hade hon glömt eller ville hon inte inse? Eller var det chansen att kanske få röka igen som drev?!

När min farfar dog 2005 hamnade vi i ett ”efter-begravningsamtal” hela familjen och då uppdagades många lögner som min mamma dragit. Pappa och hans fru hade mörkat en hel del som jag nu fick redan på. Allt var i lugn saklig ton och inget skitsnack.

Så här ligger det till:
1978 krockade min mamma med ett rattfyllo och han förstörde både hennes liv och vår relation. Min mamma har sedan krocken fått diabetes typ1, astma, fått reda på att ca 5% av hjärnan är död, konstiga anfall och nåt som jag kallar selektiv alzheimers. Jag skulle väl tro att hon har dragit på sig KOL också.
När min bror satt med henne hos dietisten så sitter hon och ljuger dietisten upp i ansiktet! Jodå, hon sköter sin diet så bra så!
Jag gissar, med den kunskap jag har om socker, kost osv att hennes lögner gör att hon ligger alldeles för högt i socker och läkarna kan inte förstå varför!
När hon var här låg hon jättebra i socker eftersom jag tvingade på henne lågkolhydratkost, och givetvis var det hennes förtjänst! När hon väl är hemma lever hon på pasta med ketchup och mackor med ketchup på… jättebra kost för en diabetiker! #sarkasm

Runt 2009 började hennes frånvaro. Jag blev så trött på hennes lögner!! Jag drog mig för att ringa henne och hon ringde ytterst sällan mig. Jag var hos henne när hon fyllde 60 år i juni-10. Sedan har jag varit där en gång till med barnen men inte mer än så på 4,5 år.
Sedan jul 2014 har jag pratat med henne 2 ggr i telefon. Midsommar-14 och julafton-14. Hon har inte ringt själv, framför allt inte på allas födelsedagar.
Hannes vet hon inte ens vad han heter och när vi var och hälsade på 2013 blev hon besviken på att han inte kände igen henne! Sist han såg henne var på hans dop 101031. Då var han 2 mån! När jag pratade med henne julen-14 visste hon inte ens vad han hette eller att jag hade 4 barn…

Mina barn vet att jag har en mamma som de träffat några gånger, men pappas fru, min bonusmamma, är barnens mormor, hon engagerar sig 300% mer än deras egen mormor. Hon har valt bort egna barn men ja, hon är deras mormor, hon är den de kommer komma ihåg.

Min problematik är att jag inte vet hur jag ska tackla allt. Jag känner att min mamma är död för mig, den där personen som är min mamma är död och har varit död i många år.
Nu får jag dras med en individ som jag inte känner och som uppenbarligen inte kan ha en relation med mig, eller mina barn. Jag som trodde att barnbarn betydde mycket, men tydligen inte…. Samtidigt som hjärtat känner sig övergivet och försmått ”hon bryr sig inte! Jag betyder inget för henne”, så vet jag att hon är så pass sjuk att hon inte begriper bättre, hon har noll koll och lever i sin lilla egna värld, och det är nog så att hon älskar oss gränslöst! Men hon har glömt av det bara….

Hennes snedvridna världsbild (och eventuella sjukdom) förstörde mycket för mig. Jag trodde allvarligt att det enda som betydde något var vad andra tänkte om en själv!
Så många gånger jag fick höra att ”VAD ska andra tänka?!?!”. Detta genomsyrade mitt liv under många år och det är först sedan 2009 som jag börjat att släppa det, fortfarande vill jag ha städat när folk kommer hit men samtidigt skiter jag högaktningsfullt i vad folk tänker om mig! Passar jag inte så FUCK YOU liksom!
Jag fick höra att en person kallat oss för tattare och andra fula saker men so what?! Jag är en underbar människa och det vet jag! Jag har så många underbara vänner som talar om det för mig så ofta! De ljuger inte, det vet jag!
Jag har lagt ner så otroligt många jobbiga tankar och timmar att analysera, prata och försöka förstå, för att bli den jag vill vara! Visst, jag är inte ”där” än, men jag trivs så otroligt bra med den människa jag är numera!!

Jag har sörjt så länge och mycket att jag inte har en mamma som jag kan älska, för det gör jag inte. Min mamma är ett värddjur som fanns till för att jag skulle kunna växa upp och för att ta hand om mig tills jag klarade mig själv, ja just det, jag flyttade hemifrån när jag var 16 år…. Sedan dess har jag klarat mig själv.

Hur känns det att ha en mamma man saknar?
Hur känns det att ha en mamma man älskar? Jag har ingen aning….

Häromdagen frågade Maken mig hur jag firade mina födelsedagar som liten, jag svarade ärligt ”Jag har ingen aning, det är inget som jag har nåt minne av” och så är det. Jag borde ha minne av det, jag har beskrivit köket från lägenheten där jag är född. Vi flyttade därifrån när jag var 9 mån, och det finns inga foton från det köket. Mitt minne är exceptionellt, men jag minns inte mina födelsedagar…. Samtidigt som jag bara vill släppa allt som har med ”Henne” att göra så får jag höra just ”Hon är ju ändå din mamma”… Men hur i helvete ska jag göra?! Umgås med en människa jag smått föraktar bara för att hon är min mamma?
”Ta bort energitjuvar ur ditt liv”, och min mamma är den största energitjuv jag vet, jag utesluter henne och jag får dåligt samvete för att hon är ju iallafall min mamma….
Tillåt mig asgarva av ren desperation!
Hon är en energitjuv men är ändå min mamma, således ska jag älska henne. Vad säger att jag måste älska henne för att hon är min mamma? Hon är inte min mamma, hon har aldrig funnits där för mig utan har bara tänkt på HUR HON UPPFATTAS när hon ”finns” för mig. Jag har haft en person som agerat utåt som en mamma, men resten har hon skitit i totalt! Inte av ren illvilja utan pga av det hon lider av, vad det nu är….

Jag känner inte att jag är en bra mamma, för det är jag inte, jag behöver massor av egentid för att orka med dem. 4 adhd-barn är enormt påfrestande, tror jag för jag har ju ingen aning om hur icke-npfbarn fungerar.
Jag har konstant dåligt samvete för att jag inte orkar ta min barn hit och dit, de är inte involverade i fritidsaktiviteter osv…. men jag hinner inte, och framför allt, jag orkar inte…. min depression från 2009 är fortfarande en bromskloss men det blir bättre….

Vad vill jag med det här inlägget?
Jag vet inte… jag behöver bara få det på pränt för att mina barn ska förstå om 10 år varför jag har gjort som jag har gjort. From 2015-02-05, när det var klart att min mamma inte skulle ringa på varken min eller min sons födelsedag, för andra året i rad, så har jag uteslutit min mamma ur mitt liv.

Jag vill inte ha dåligt samvete över det hela men det har jag! Jag sörjer, jag sörjer att jag inte har en mamma som är frisk och vid sina sunda vätskor… Hon kan inte hjälpa hur hon är, hon kan inte hjälpa att hon faktiskt blev påkörd och har levt med enorm värk hela sitt liv, hon kan inte hjälpa att hon inte vet bättre utan sockerknarkar bort sin hjärna. Hon gör så gott hon kan, men saken är ju den att hon gör det som är bäst för henne, oavsett vad…

Jag vet att min mamma inte gör det här för att vara elak, jag lovar, men bara för vad hjärnan vet betyder det inte att hjärtat förstår. Det gör ont, jag vill också ha en mamma som jag kan älska. Det jag har att acceptera nu är att min mamma är död sedan länge, den människan som idag finns i min mammas kropp, verkar inte må så där överjävligt dåligt över att hon inte har kontakt med oss. Hon verkar tillfreds med att vi kanske hörs vid ett par gånger om året.

Jag ska bara övertyga hjärtat om vad hjärnan vet. Jag vet att jag borde inte må dåligt över det här, dock finns det en liten flicka där inne i hjärtat, som har varit försummad så länge! Den lilla flickan ska bara förstå att det inte är hennes fel. Det är nog lite lättare efter det som min bonusmamma sa när hon ringde. Vad hon sa är mellan henne och mig men det hon sa visste jag ju, jag skulle bara komma på det…

Det är otroliga mängder bitterhet, frustration och ”SE-MIG!!!” bakom detta inlägg…. Men samtidigt så är det mitt terapiarbete att få det på pränt, det är så här jag får sorterat känslorna.
Jag har kämpat så för min mammas acceptans, i min mammas värld finns bara min mamma. Det är min mamma som är ”störd”, som har en störd världsbild och som aldrig någonsin kan komma att ge mig den modersrelation som jag saknar så enormt! Dock vet jag att det inte är hennes fel egentligen, hon är sjuk, punkt slut! Faktiskt! Jag behöver inte söka hennes bekräftelse eller uppmärksamhet längre, jag funkar utmärkt utan min mamma i mitt liv!

Jag vill verkligen kunna skriva på mors dag att ”mamma jag älskar dig!” men varför ska jag göra det?! Jag har ingen mamma värd namnet! Jo, jag sitter här nu och gråter, men det är nyttigt, jag har äntligen fått den där förlösande känslan.
Ett inlägg som jag tänkt så länge på, ett inlägg enbart för att visa för mig själv hur jävla fel allt är med min mamma, förlåt, personen som födde mig…. Jag måste hitta ett nytt namn på henne… ”Mamma” är bara en förolämpning för alla de människor som är en mamma i ordets bemärkelse till sina barn…. ”Människan” eller ”Värddjuret” är mest rättvist… Om jag är bitter? Nej, jag är ledsen och avundsjuk på alla som har en mamma värd namnet….

Fast, jo, jag älskar den mamma som fanns tills jag var 4-5 år, henne minns jag och henne älskar jag…. jag får trösta mig med det…

Dock är jag så jäkla glad ändå att jag skrev det här, fast jag klantade mig och råversionen kom ut.
Jag vet att jag är bra, och dåligt samvete i rimliga proportioner får oss att bli bra föräldrar. Jag brukar själv skriva på Familjeliv.se, när människor skriver att de är världens sämsta förälder; att insikten och dåliga samvetet är en bra början! Alla gör misstag, ingen är en perfekt förälder och jag hoppas att mina barn ser tillbaka på sin barndom som fin och bra och att vi fortfarande är ”världens bästa” även om 30 år…..

Vad spelar egentligen roll?

29 torsdag Jan 2015

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Att vara

Jag brukar skriva här i bloggen att jag inte är en perfekt förälder, eller hur?! Jag hävdar bestämt att det finns bra föräldrar men inga perfekta föräldrar och det håller jag benhårt fast vid.
Däremot finns det områden där jag anser att jag är en perfekt förälder. Jag tänkte bena ut lite av dem som jag tänker på just nu….

Det här men HBTQ-personer:
Jag har en farfar som inte fick leva som han borde. Att vara homo på första halvan av 1900-talet var inte okej. Min farfar fick två utomäktenskapliga barn trots allt, vilket jag faktiskt är glad för, annars hade inte jag funnits. 

Min farbror är adopterad av sin bonuspappa och vet inte om att han är adopterad, min pappa hamnade hos fosterföräldrar och hade kanske inte en superuppväxt, men vad jag har förstått är han ganska nöjd med det hela ändå.
När pappa var i 20-årsåldern fick han åter kontakt med farfar och jag fick träffa den här goa gubben och jag saknar honom sååååå, fast jag fick behålla honom tills för 10 år sedan. Jag vårdar minnet av vår dans på bröllopet, ömt…
Jag förundrades länge över att min farfar levde ensam, han var inte direkt ful och definitivt en vettig man… när han så dog 2005 så stod det klart, han var ju bög! Att jag inte tänkt den tanken!
Nåja, min farfar var ändå min farfar och många tankar senare är jag HELT på det klara med att VEM man älskar spelar roll, inte vilket kön de har!
Mina pojkar växer upp med inställningen att den man älskar, älskar man med, oavsett kön!
Vi pratar sällan om framtida fruar, utan mer om framtida partners. Vi gör det solklart för barnen att oavsett vilket kön deras framtida partner kommer ha, så kommer vi alltid acceptera deras beslut och val. De ska aldrig behöva känna ångest över att de behöver presentera sin flick-/pojkvän, inte heller över vilken färg de har….

Det här med olika hudfärg
Är det något som spelar liten roll så är det hur människan ser ut, i alla fall för mig. För mig faller hiss/diss på personlighet, inte utseende. Sedan min första pojkvän 1987 så har jag sällan blivit kär i ett utseende, jag blir kär i en person! När jag blir kär blir människan vacker! Sedan är det ju så att utseende förändras, medan personligheten består… oftast…

De som jag blev kär i som tonåring, är idag, 30 år senare, otroligt oattraktiva!! Jag tror säkert att deras personligheter är lika goa men nä, inte deras utseende…. Dock är jag inte den som dömer dem för att de har blivit fula, jag är ingen fotomodell själv heller liksom….

Det här med olika religioner….
Jag är sk paganist, det tror jag få har missat, eller rättare sagt, jag är inte någon religion, punkt slut… jag hittar många saker inom de flesta religioner som jag gillar och som jag pular ihop inom den Spooniska livsåskådning som jag erkänner mig till. För mig så är det vi lär oss av livet, en strid ström av ”vätska” över en sked. Skeden samlar upp det vi tycker är vettigt i livet och som vi sedan skapar en livsfilosofi av, resten rinner av skeden….

Jag har mycket från kristendomen och buddismen i mitt liv, men för den sakens skull tänker jag inte dissa alla från andra religioner. Det finns många åsikter jag inte håller med om och det finns lite av islam som jag känner rimmar väl med min egen åsikt. Däremot tänker jag inte låta en trostillhörighet få forma åsikter om andra människor, bara för att jag inte klickar med islam betyder det inte att jag inte klickar med muslimer.
Som sagt, det är människan bakom tro, utseende och sexualitet som jag klickar med, ingenting annat.
Jag har så många olika sorters vänner, vita, bögar, muslimer, svarta, judar, flator och så vidare…. Jag älskar dem var och en för deras person, inte vad de räknar sig som….
Således tänker jag INTE dra varenda muslim över en kam, för vad som hände 9/11 eller på Charlie Hebdo… Det finns fanatiska idioter inom varje tro, Islam, Kristendom och Paganism, eller vilken du nu tänker på.

Fundamentalism är aldrig bra, bokstavstroende är aldrig bra… men det är min åsikt. Jag tror på vänlighet, mänsklighet och omtanke, DET är min fundamentala tro…. Sedan skiter jag i vad boken heter….

Hur hänsynsfull är du?

28 onsdag Jan 2015

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Folkvett

När vi var i England i oktober så slog det mig hur vänliga engelsmännen är! Förvisso fanns det en och annan surtant även där men över lag var bemötandet mellan främlingar vänligare. I Sverige känns alla så egoistiska, det är bara ”jag, jag, jag” hela tiden.
Ett exempel är när man har ett hinder på sin sida vägen när man kör, då ska den som har hindret på sin sida stanna och lämna företräde, men många gånger kör folk bara. Råkan man bli påsprungen på stan är det knappt folk säger förlåt eller på annat sätt uppmärksammar att ”hoppsan, det var inte meningen” utan man bara grymtar och flåsar vidare!

Man skäller på busschaufförer för de är sena, man skäller hit och dit och samhällsklimatet blir allt kallare. Allt är alltid någon annans fel och ”vem ska ta ansvar för det här?”.

Ta ditt eget jäkla ansvar!

Om du klantar till det i trafiken, bara ta böter och inse att du har gjort fel. Om du kör för fort och åker fast så är det inte synd om dig att stora stygga polisen kommer och tvingar dig att lätta på plånboken. Det är ditt eget fel! Man ser överallt hur det gnälls på polisen och att det är så dyrt osv med böter… Men följ lagarna då! Då behöver du inte betala böter!

Skaffar man barn får man själv se till att ta ansvar för det. Skolan ska inte uppfostra ditt barn, inte samhället heller! När barnet kommer till skolan ska det ha någon form av uppfostran. Skolan misslyckas sällan med barn, det är föräldrarna som brister i sin uppfostran av det. Alla barn begår sina egna misstag, det är det som de lär sig på, men mina barn får själva ta ansvar för det de gör, jag finns där att stötta och tipsa om lösningar, men aldrig någonsin att jag säger ”det skulle mitt barn aldrig göra” för jag vet att det finns massa saker jag aldrig trodde om dem som de gör ändå.

Jag är längt ifrån en perfekt förälder, jag anser att det finns inga perfekta föräldrar, alla gör nåt sk ”fel” med sina barn. Jag är den som glömmer saker. Jag glömmer ofta att kolla om barnen har läxor och vilka dagar de ska ha gympakläder med sig t ex. Däremot börjar ungarna själva ha mer koll på saker och ting. Ena sonen spelar fiol och nu har han satt sin mobil på ringning på torsdagmorgnar för han har tröttnat på att glömma fiolen när han har fiollektion. Bra initiativ!

Det var bara några exempel på vad vi själva får ta ansvar för…

När vi umgås ute bland folk i samhället så behöver du inte var så jäkla butter jämt! Springer du på någon så be om ursäkt! Du har gjort fel, inte den andre… ”Oj förlåt” och bjud på ett leende!
Le åt busschauffören, hen gör så gott hen kan med de medel de har till sitt förfogande. Är bussen sen finns det en orsak och det är sällan busschaufförens fel. Samma sak med tågvärdar, de försenar inte tåget för att jävlas med dig, de är också offer för omständigheterna, var trevlig!

Igår ringde jag TV4supporten för det hade blivit fel med mitt abonnemang på premium och det hade dragits dubbel avgift 3 mån. Jag blev så klart förbaskad men än sen, det var inte killen som svarade på supporten som gjort fel, utan jag var trevlig och förklarade läget. Vips var 3 mån återbetalade och problemet löst!

Så många gånger mina supportärenden är snabblösta och lösta som jag vill, med en ”leende” röst som förklarar läget och vänligt frågar varför det är så? När jag lackar ur och är grinig när jag ringer så blir det sällan en bra och snabb lösning.

Vi svenskar är så jäkla snabba på att tilldela ansvaret på någon annan, ”mitt barn har inte lärt sig klockan, vad tänker skolan göra åt det?”, vad tänker du själv göra? ”Vägarna är så hala, när tänker vägverket ta sitt ansvar och salta?”, vad tänker du själv göra? Bör du inte ta ansvar för hur du själv kör lite också?

Igår när jag var och handlade så lämnade personen framför mig kvar sin korg på hyllan vid bandet, och för mig är det en ganska respektlös sak att göra… Det är hänsynsfullt mot sina medmänniskor att underlätta för den som kommer bakom. Man kan sällan veta vad den personen har för problem som gör en sådan sak jobbig. Nu är det ingen stor sak att ta bort någon annans korg för mig, men för en god vän orsakar det mer värk än nödvändigt t ex. När man påpekar – med ett leende – ”skulle du vilja ta bort korgen efter dig?” och blir synad upp och ner och får ett ”ta bort korgen själv latmask” till svar, då blir jag lätt skrämd av hur människor är snabba att kasta skit istället för att vara vänliga mot varandra.

Alla kan vi göra misstag i samhället, alla kan vi ha en dålig dag, men att de flesta hela tiden skyller allt på andra är skrämmande! Det kostar inte på att vara lite vänlig och hjälpsam mot varandra!
Det är inte så svårt att bjuda på ett snabbt leende, men så är det så klart… att om man bjuder på ett grinigt ansikte och en grinig attityd, hur är man funtad om man väntar sig vänlighet tillbaka? Man får det man sänder ut?

Jag ses nog som byns surkärring!

24 lördag Jan 2015

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 1 kommentar

Etiketter

Folkvett

Jag är inte den som håller käft, det har ni märkt va?

Under vissa perioder under årtionden har det varit buskörning i samhället. Just nu har det varit A-traktorer under ett par år. Det buskörs på affärsparkeringar och skidbacken (av alla ställen) på nätterna och det hade väl varit okej om man inte hållits vaken eller att ugnarna inte vaknat.
Förra året bevittnade jag hur en gammal dam var mindre än en meter från att bli påkörd av en sladdande traktor utanför affären och när det började busköras i villaområdena under årets vinter, så fick det fan vara nog!

Jag har INGA problem att man sladdar runt lite på en parkering, så länge man inte håller någon vaken eller utsätter andra för att riskera att bli skadade. Däremot att vara på väg att köra på folk eller störa, då blir jag den där rabiata Hexan som jag kan vara och som jag var när jag var som mest deprimerad.

Jag har inga skrupler med att ringa polisen och tipsa om buskörning, eller som idag när jag anmälde först en personbil som lekte runt på gatorna inne i Halmstad och sedan en ungdom som körde olovligt, obesiktigat, oförsäkrat och oskattat, i byn.

Samhällsföreningen sammankallade ett möte mellan ”störda” och traktorungdomar och det är jäkligt goa ungar! Men det är vad de gör som är problemet, dock är de så suveränt samarbetsvilliga och det problemet är inget problem längre. De har tagit sitt ansvar och stör inte (vad jag vet) direkt längre, DET ska de ha JÄVLIGT mycket cred för!

Jag har absolut inget emot varken ungdomar eller traktorer, jag kommer försöka få ungarna att köra traktor före moppe, när den perioden infinner sig i familjen. Jag kommer vara lika jävlig på mina egna ungar som jag är på andras idag. Traktor är bra träning inför bilkortet och säkrare än moppe. När vår egen 19-åring sladdade på gatan med sin bil, tror ni jag lät det passera? Nope, han fick sin beskärda del av RabiatHexan.

Jag skulle tro att jag kommer få jävligt mycket skit för det här som jag gör, jag är ganska säker på att skitsnacket redan snurrar, men ärligt, do I care?!
Jag har inget behov av att vara andra människor till lags, jag har mina vänner, jag behöver inte smöra för hela samhället. Jag vill däremot ha ett samhälle som är säkert att vistas i, ett samhälle där man kan gå ut på en affärsparkering utan att få en traktor i röven eller få ungarna tillplattade på gatan.
Föräldrar får gärna ta kontakt med mig, det är inte jag som har gjort fel, det är deras ungar som inte håller sig inom samhällets ramar, det är fortfarande föräldrarnas ansvar att se till att deras barn inte är en samhällsfara. Jag vet att det inte är alltid är lätt att ha koll på vad ungarna hittar på, och då kanske man ska vara tacksam för den hjälp man får från andra föräldrar, jag är det, mina ungar är inte Guds bästa barn heller. Det vet jag med säkerhet.

Lagar är till för att följas, lagar skapar ett bra samhälle… bryt lagarna framför mina ögon och jag lovar att jag anmäler, jag har polisen på kortnummer.

Till sakens skull ska jag skriva att jag anmäler fler bilister än ”traktorister”. Jag ringer polisen när bilar vinglar fram och tillbaka över vägen, jag ringer polisen när folk är på väg att krocka med mig, när de har mobilen till örat. Mitt liv har blivit förstört av ett rattfyllo, som krockade med min mamma för 37 år sedan, jag är inte nådig i trafiken, där är jag rabiat laglig, för det mesta…. ingen är perfekt, även jag begår också misstag eller glömmer av mig och då är det bara att betala sina böter och le.

Idag blev jag argumenterad mot, på ett sätt som var skrattretande… De stackars ungdomarna hade ju inte gasat (eh, filmen jag har visar annat), det vaaaar ju så halt och deras däck var ju inte de bästa osv… Men bara var tyst, tack! Är det halt kör man långsammare, har man dåliga däck begår man lagbrott t ex. ”Jag har allrounddäck” var ett argument idag, och ja, det har jag med! Men inte sjutton sladdar min bil som hen i bilen ville ha det till. Tar man det lugnt, anpassar hastigheten, och planerar sin körning är inte halt väglag något problem. Måste man skylla allt på vädret och däcken kanske man inte ska köra bil överhuvudtaget! Det är aldrig någon annans fel att DU gör fel, det du gör är ditt ansvar och att försöka argumentera med en luttrad 6-barns förälder, som har levt med diagnosbarn sedan 2001, är bara så jäkla fetkört! Jag har hört de flest ”skylla-ifrån-sig-ursäkter” och genomskådar det mesta.

Jag är en genomtrevlig människa, men gör fel, tjafsa eller uppför dig idiotiskt… då blir jag inte rolig att umgås med…

Våra tankar runt julklappar….

27 lördag Dec 2014

Posted by VideHexan in #Åsikt, Högtid

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Julen

Först och främst, varje familj gör som de vill!
Absolut! Jag lägger inga värderingar utifrån hur andra firar jul eller köper julklappar. Jag utgår helt från egna erfarenheter och tankar om det hela.

Våra barn får sällan/aldrig stora mängder presenter, oavsett om det är jul eller födelsedag. Våra tankar om det hela är att det är bättre de får ett fåtal presenter, sådant de verkligen önskar sig även om det kostar lite.

Varje barn fick 3-4 paket, Hannes fick bara två för han plockade ut sina julklappar själv och han fick verkligen det han ville ha.

Våra barn tjöt av glädje på julafton! Till och med målarbok och kritor skapade illtjut.
Jag anser som så, att om barnen inte badar i presenter så uppskattar de desto mer det som de får. Jag har sett barn som river upp presenter och som inte ger den enskilda presenten någon uppmärksamhet utan bara öppnandet! När de har öppnat femtiotolv presenter så kommer frågan ”finns det inte mer?”.
Jag säger inte att det är fel att göra så, jag vill inte göra så, jag vill inte att ungarna ska ställa frågan, utan de ska kunna överblicka det de får och ta in den skatt de fått.

Hannes fick en stor bärgningsbil och en playmobiltraktor.
Ett barn fick notställ, mp3-spelare och lego.
Ett annat fick en vetevärmare, tofflor, klocka (och en käpphäst som brodern bestämde)
Det sista fick lego, badrock (40 kr på Kupan), minecraftbok, skolväska och hörlurar.
De fick hela filmserien av Harry Potter också.

Det dök upp ett par paket från ”mormor”/morfar och farmor/”farfar”, men i övrigt blev det inte mer än så… men vi ser HP så ögonen blöder, Hannes har kört traktor/bärgningsbil i 3 dagar nu och alla barnen är mycket nöjda….

Jag själv fick en julklapp, fast jag fått för mig att vi vuxna inte skulle köpa julklappar, så jag får väl leta efter den perfekta till Maken…. Min värmefilt är så skön att ha!!!

God Fortsättning alla, hoppas alla fick sådan jul de ville ha, oavsett mängden julklappar!

IMG_6277

Lagom mängd julklappar till ett gäng barn….

IMG_6229

Hannes har lekt konstant med sina julklappar….

 

 

Hur tänker man då?

10 onsdag Dec 2014

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 1 kommentar

Idag är det riktigt rövarväder i Halland. Hemma i Oskarström var det regn med lite snö i, men ju närmare Hyltebruk jag kom desto mer snö blev det. Ändå körde folk i vanlig hastighet! Gärna lite fortare som brukligt är…

Efter Torup var det extremt spårigt och jag fick lite halkkänning när jag körde om en lastbil som låg i 40km/h uppför backen.

Jag började dagen med att lämna barnen vid bussen, den ska gå 8:05 men den kom inte förrän närmare kvart över åtta. Jag plockade in killarnas kompis i bilen, så han slapp stå i regnet och vänta.
När jag körde hade jag 14 min på mig att köra en sträcka som tar 27 min i lagstadgad hastighet. Jag insåg redan där att jag skulle aldrig hinna i tid, så jag tog det lugnt istället och körde i den hastighet som väglaget tillät.

Ett par incidenter på vägen hade kunnat sluta riktigt illa pga hastigheten! I Torup höll en bil på att få sladd när den plöjde om lastbilen framför mig, då hade den kommit flygande i säkert +100 km/h, förbi mig innan den knödde sig in framför lastbilen och då fick ett litet kast i snömodden, när den bytte spår…

I ”Slättåkra-rondellen” gled en bil rätt ut i rondellen när den kom i för hög hastighet och inte hann få stopp utan gled när det bromsades…

Är inte folk mer rädda om livet? Varken sitt eller andras?

Personligen värdesätter jag högre att komma fram, än att komma i tid! De 13 min jag var sen kan jag jobba in på lunchen, det är däremot svårt att jobba in en svår olycka eller tom dödsfall!

När jag var 8 år, närmare bestämt den 12 dec 1978, krockade min mamma med en rattfyllerist. Han fortsatte rakt fram i den kurva som mamma var på väg ut ur. Där, den kvällen förändrades mitt liv markant. Jag kan lova att det inte var till det bättre. Mina föräldrar skilde sig när jag var 12 år och efter det gick det bara utför med hemma situationen. Sakta men säkert känns det som att jag blev mamma till min egen mamma och jag flydde hemifrån redan som 16-åring. Sedan dess har jag klarat mig i princip själv. Hade mycket av svårigheterna i livet undvikits om personen i den vita volvon inte hade mejat ner min mamma? Ja, jag tror faktiskt det. Ekonomin hade varit annorlunda och min mamma hade nog funnits kvar. Hon transformerades sakta men säkert till någon jag inte längre kunde placera i samma fack som ”personen mamma”. Detta till störst del pga de skador hon fick när hon krockade.

Är det värt att kanske förstöra ett barns uppväxt eller ta dess förälder ifrån dom bara för att komma i tid?

I mitt fall var det sprit, men det är likvärdigt med halka och fart anser jag, båda är lika vårdslösa och respektlösa mot sina medtrafikanter!

Är det rädsla eller vad?

10 måndag Nov 2014

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 1 kommentar

Etiketter

Folkvett

Bakgrund:
Jag är med i gruppen ”Kollodialt Silver 2.0”, jag har haft goda verkningar av det på fåglarna när de fick en ordentlig förkylning i våras och det dog hönor till höger och vänster. Den som var allvarligast sjuk fick ordentlig behandling av silver och jag baddade även hennes igenklibbade ögon med silvervatten. Hon är idag frisk! 5 andra hönor som jag inte hann börja behandla innan Döden kom på besök, dog.

Även gässen fick sig en behandling av silver i ögonen när de blev sjuka. En gåskarl hade ordentlig feber och gegga i näsa/ögon men blev till slut frisk, hade han blivit frisk ändå? Kanske, men grundat på min erfarenhet av sjuka djur så säger jag nej.

I alla fall, tror jag att kollodialt silver botar allt? Ebola? Cancer? Nej det tror jag inte….

Tror jag att kollodialt silver kan hjälpa där diverse antibiotika och penicillin inte har gjort det som det ska? Ja, det tror jag. Silver har visat sig mycket bra inom brännskadebehandling. Dock är jag dåligt påläst om det hela.
Jag återkommer om KS hjälper mig att sluta med min kortisonspray, pga rinit. Jag förutsätter inte ATT det gör det, däremot hoppas jag! Jag ska bara hitta en tom sprayflaska så ska jag blanda till….

Däremot vet jag att jag definitivt inte gillar att dras över en kam, jag anser mig ha en moderat och jordbunden inställning till både LCHF och Kollodiat Silver, det är inga mirakelkurer men de kan göra underverk för den enskilda individen.

Så, det var bakgrunden, nu till frågeställningen….

Jag sprang på en artikel av en person som heter Anny Berglin, du måste nästan läsa debattartikeln för att hänga med i mina tankar from nu.
Jag börjar först med att förtydliga det faktum att Anny Berglin är i sin fulla rätt att tycka som hon gör, att hon har fått en anstormning av personliga påhopp är beklagligt. Jag står inte på något sätt bakom det sätt hon har blivit bemött av haters som tyvärr florerar i alla sociala medier.

Däremot, så ställer jag mig enormt frågande till det faktum hur en person kan tro att hen kan ge sig på en större grupp människor (i detta fallet över 20’ människor), utan att få en reaktion?
En person som drar alla dessa människor över en enda kam och i förlängningen sätter etiketter på människor som vaccinationsrädda galningar som tror att lite silverjoner lösningen på allt och att vanliga doktorer är huggormars avföda?

Den bild som Anny ger av en person i gruppen Kollodialt Silver 2.0 stämmer inte på något sätt överens med säkert merparten av de som är medlemmar i gruppen, framför allt känner jag inte igen vare sig mig själv eller de trådar som jag har läst i gruppen, visst, jag har inte läst allting men många av frågeställningarna är ”hjälper KS mot det här?” och de svar jag har läst, kan jag inte härleda till det som Anny läst.

Jag har läst efterdyningarna om den här hetsjakten i gruppen och många är rädda att deras silver, som har hjälpt dem, skall bli förbjudet.

Jag var inbegripen i en diskussion inatt/imorse med Anny, där hon gav en helt annan bild av vad hon menar.
Skärmavbild 2014-11-09 kl. 21.03.27

I artikeln menar hon alla i gruppen , i den efterhängande  diskussionen så skiter hon alltså i merparten av gruppens medlemmar utan menar enbart ”Gaparna”, kanske ett hundratal människor som låter mycket = skriver mycket, har en stark åsikt och som kanske är lite väl hetsiga i silvrets fullkomlighet.
Och hon blir förvånad över att människor blir förbannade när hon anklagar dem för något de inte vill stå för?!
Nu kan jag ju inte säga att det verkligen är så men det är så här jag tänker mig scenariot. Att det glider med en och annan Silverfundamentalist går ju inte att frångå, och att människor inte kan hålla isär person och åsikt är ju inte heller nytt, jag kan inte heller avgöra om jag håller mig på rätt sida gränsen här men men…. Jag försöker i alla fall.

Om vi nu släpper det här med just Kollodialt Silver 2.0 och Anny Berglin och istället går på varför människor känner sig manade att skriva sådana här debattartiklar?!

Uppenbarligen ligger det inte sååååå mycket kunskap bakom artikeln utan den verkar mest skriven i ren affekt/rädsla. Är det den mediala uppmärksamheten som lockar? Den fick hon ju nerkärd ganska snart i halsen, eller är det ren och skär rädsla för ”det okända” som skrämmer?!

Visst jag kan tänka mig att inlägg där Ebola och cancer har cirkulerat skrämmer när Gaparna kliver in, dock har jag aldrig läst någon till slut eftersom jag mest fnissat och gått vidare.

Vi kan gå tillbaka några år och applicera exakt samma händelser och resultat på LCHF-debatten, allting går igen men ämnet är utbytt. Om några LCHF-haters fick en massa hatmail för sina inlägg i hur hemskt farligt LCHF är, vet jag inte, däremot vet jag hur jag har blivit bemött. Ett tag räckte det att säga att jag åt LCHF för att behöva ducka för det svavelosande som kom fram, men att säga att man åt lågkolhydrat gick bra. Dock är det ju exakt samma sak och här grundar jag mig på att människors problem ligger i själva ordet och den rädsla det orsakar.

Två andra ämnen som ger samma reaktioner är Feminism och Genus, jag menar, säg att du är feminist och jävlar vilka diskussioner man måste vara beredd på! Folk, kvinnor som män, är så oinsatta i vad både feminism och genus innebär att det blir rent löjligt. När de ger sig in i diskussioner så ser jag (som inte på något sätt är expert) direkt när en person vet vad den talar om! Att alla feminister är manshatare och vill kastrera alla män… nja, inte riktigt va…

Och nej, genus är inte ute efter att avköna folket, utan att göra allting okej oavsett könet! Biologiska mannen kan aldrig bli avkönad, han är alltid man, men han kanske inte ska behöva tänka på om han har ett kvinnligt eller manligt jobb, ”ett jobb” ska räcka och det ska ge lika lön oavsett könet.

Jag kan ta ett exempel till ”Hen”, hur många blir förbannade av bara ordet?! Hand upp!
Du tror säkert att han/hon ska bytas ut mot hen, eller hur?! Nänä, Han, Hon, Hen; Den Det… okej? Vet du inte han/hon kan du använda den/det/hen, och man använder ordet om man vill! Svårare än så är det inte men ändå ska folk stenhårt hålla fast vid allt felaktigt inom alla de ämnen som jag brinner för, jag kan tänka mig att det är så även inom andra ämnen som skapar debatt och som människor är jäkligt snabba att ha åsikt i utan att direkt sätta sig in i.

Varför gör man så? Är det rädsla för det okända? Eller är man bara lat?

Eurovision… okej?

11 söndag Maj 2014

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 1 kommentar

Jag skrev så här på Facebook efter Österrikes vinst:

Idag vann inte en låt, ett koncept och ett ”statement” vann. En kvinna med skägg, fd man (?) vann. Visst visar vi världen att allt är möjligt? Att alla är lika värda? Alla kan vinna melodifestivalen oavsett läggning, utseende eller åsikter. Det är det #joinus handlar om!!

Jag vet inte så mycket om Conchita men jag gillar det koncept h*n förmedlar. jag vet alltså inte ens om jag kan kalla Conchita hen eller hon… Faaast, som Conchita skall hon kallas hon.

I alla fall, medan sidan laddar för att läsa in mig på människan så går vi in på varför jag tycker det är så bra att Conchita vann.

Europa har satt ribban. Det är här vi lägger acceptansen. Vilket innebär att diverse människor á ”host” Åkesson och ”host” Putin helt enkelt måste inser att, jo, människor HAR annan åsikt!! ALLA ÄR LIKA MYCKET VÄRDA!! Vänta nu… jag känner igen det här….. *tänker* Alltså…. heter det inte feminism?! Alla ska leva sitt liv på sitt sätt så länge ingen kommer till skada… Just de orden återkommer många gånger på sidan Conchita Wurst.

He created Conchita. The Bearded Lady, as a statement. A statement for tolerance and acceptance- as it’s not about appearances; it’s about the human being. ‘Everybody should live their lifes however they want, as long as nobody else gets hurt or is restricted in their own way of life.’

Kan det bli vackrare än så? Alltså, lär er för fan att feminism handlar INTE om att klä sig i näbbstövlar, orakat och bylsiga kläder!!!! Det handlar enbart om acceptans!

Jag lovar, jag ska inte göra det till en feministiskt fråga (fast det är exakt vad det är) utan helt enkelt koncentrera mig på det faktum att en oliktänkande vann melodifetivalen, att publiken gjorde ett aktivt val och visade Putin att det inte gillar hans skit genom att bua ut Ryssland. Believe you me att han vet… Jag läste någonstans att de fick lägga på jubel på Ryssland för att det inte bara skulle buas…

Andra kommentarer på mitt ESC14-spammande, som jag gillar är:

”Melodifestivalen är inte längre något som handlar enbart om musiken, bara att inse att den tiden är förbi. Världen handlar om så mycket annat därför att vi människor behöver det i en kall värld… Det är min åsikt. Jag blir betydligt gladare och så varm i hjärtat när någon som står för något vackert vinner än när en bra låt vinner… ”

”men är han en hon numera, är inte h*n dragartist som väljer detta uttryck? Dvs särskilja sig ifrån även den klassiska drag looken genom att även ha skägg? Inte för att det spelar någon roll för mig. Jag gillar tanken på ett fritt artistisk uttryck och att en man med skägg klädd till kvinna kan även han/hon/hen vara fantastiskt vacker”

”Nu tycker jag om låten, jag är svag för pampiga bondliknande ballader som går in i själen på mig. Men jag köper hela konceptet ( till skillnad från min make men vi är olika och gillar olika och jag gillar att vi gillar olika  ) alltså konceptet att inte bara bryta normen att klä sig i kvinnokläder utan att bryta en norm till genom att INTE vara den dragqueen som förväntas. OCH det faktum att han/hon/hen står för att det är okej att vara precis som man har lust och uttrycka det. Hela grejen står för nått mer än bara musik. Det är frihet att vara den man är, utrycka sig som man vill och välja vad man vill visa upp för omvärlden. Och idag har omvärlden ( iallafall majoriteten av den) visat att vi också tycker att det är helt okej och faktiskt till och med vackert på sitt eget vis”

”Fortfarande lite småglad över resultatet i Eurovision. Inte för att den bästa låten vann, för så var det ju inte, men för att jag var helt övertygad om att folk i andra (inskränkta, outvecklade, ortodoxa och allmänt perverterade) länder aldrig skulle rösta på Conchita. 
Det är kul när ens fördomar krossas.”

När jag läser kommentarer som:

”Men grejen blir ju lite att knappt nån kan säga att ”fel låt vann” nu utan o bli stämplad som ”transfob” – vilket man ju faktiskt INTE ALLS måste vara bara för att man inte gillade den låten! Äsch folk får se ut o vara o tycka i princip precis vad de vill för min del, alla har ändå samma värde, men är det Song Contest så borde det vara musiken som bedöms o inget annat.”

Då vill jag bara krama om och säga: Du behöver inte vara orolig, det enda som kan få dig att låta som en trans-/homofob är ”jag är inte homofob men”… det kommer aldrig nåt gott ur en sådan kommentar.
Att säga att låten inte föll en i smaken eller att man t ex hade sett Norge, Sverige, Danmark eller Frankrike som vinnare är inte homo-/transfobiskt!
Om man inte gillar Österrike är det helt ok, men att lägga ”inte-gillat” på personen Conchita, det är där det blir transfobiskt.

Visst ska ESC vara en politiskt obunden tävling, men det har den aldrig varit och kommer nog aldrig bli. Det är här som -numera- folket får fram sin åsikt bäst, det finns inte på någon annat medium där en sådan stor massa kommer till tal så direkt. Visst kan länderna fiffla med det hela men pja, det är så här jag känner om det hela. Nu har de flesta länderna i Europa sagt sitt och det kommer mestadels nedifrån massan, inte de politiskt korrekta juryns åsikt enbart.

Jag är bekymrad över den utveckling som nazister osv har i Europa, jag är bekymrad över om vi verkligen inte är bättre människor än så här? Det här är ingen utveckling jag står bakom, jag vill vältra mig i acceptans och förståelse istället för uteslutning och fördömande….

Homofober göre sig icke besvär!

01 torsdag Maj 2014

Posted by VideHexan in #Åsikt

≈ 2 kommentarer

10311126_560195244079448_872223317_nPå Krakel och Spektakelmässan förra helgen, så stod denna mannen i en kliniks (oväsentligt vilken klinik eftersom de inte har med saken att göra egentligen) och försökte värva listningar.

Kvällen innan hade han gått fram till en bloggvän och gjort följande (bloggvännens egna ord):
”Det var till mig han ställde sig framför lördag kväll på hotellet att han inte tycker om bögar och att han har homofobi. Min tjejkompis som hör detta blir chockad men jag svarar snabbt tillbaka: ” Det var ju en jävla otur för dig att du just nu har en bögjävel framför dig”.
Jag gick förbi montern ett par gånger och han vek undan blicken.”

Jag lägger ut denna bild på instagram/Facebook för att hänga ut mannen, inte kliniken (viktigt!), det blir en lite större historia än vad jag tänkt men har man tagit Fan i båten så får man ro honom i land och det tycker jag att jag gjorde.

Kliniken blir informerade, tar sitt ansvar och har ett samtal med både mannen och bloggvännen, som kliniken skrev i ett mail till mig:

Hans uppförande är helt oacceptabelt!

Jag ber min bloggvän om ursäkt för att det blev lite rabalder där #FruSkämsAlot men samtidigt känner jag att det är en så pass viktig fråga att uppmärksamma, iallafall för mig.

Kliniken skriver i sista mailet:
”Nu har vi talat med vår representant NN och även med XX.
NN har nu framfört sin ursäkt till XX som accepterar denna. XX tycker det känns bra att frågan har blivit diskuterad, att han har fått en ursäkt och att saken blivit utagerad.
Vi har även haft ett långt samtal med NN.
Tack för att du observerade oss på vad som hände i lördags natt!”

Inget illa skall sägas om kliniken! Det var inte deras åsikt, tvärtom tydligen och de ska ha all heder av att ha tagit tag i problemet!

Alla har rätt till sin åsikt och egentligen rätt att säga den, för mig handlar det om att ha en åsikt och vara enbart vara elak, i det här fallet. Har man en åsikt får man ta sitt ansvar för att man har den, vad blev bättre av att kräkas ut den så där?
Jag har många åsikter, vilket ni vet, och jag har ÄNNU fler som ni inte vet om, just för att jag känner att ingenting blir bra utav att jag yttrar dem. Det handlar om att ha en Common Jävla Sense när man handhar en åsikt.

—

Min farfar är född 1920. Han växte upp och som homosexuell på första halvan av 1900-talet var han en skam, ingenting man pratade om, det fanns liksom inte!
Han gjorde allt han kunde för att passa in och satte två oäkta barn till världen, varav den ena då är min far. Den andra sonen adopterades bort och vet nog inte än idag att han inte är sin fars biologiska son.
Farmor skämdes väl så pass mycket hon också så hon lämnade min pappa hos farfar och drog. Hon hörde aldrig av sig och svarade inte på våra inviter heller. När hon sedan gick bort fick hennes barn/barnbarn en lagom omvälvande chock. Där ser man vad mänsklighetens fördömande orsakar lidande!

Nåja, min farfar hade väl några förhållanden, varav ett öppet vad jag har förstått men han har i min vetskap, alltid levt ensam, tillsammans med sina djur.
Min farfar var en underbar människa som nog inte hade något ont i kroppen, men han blev illa behandlad av livet. Det här är ingenting jag vill att mina barn ska råka ut för om det blir så att någon av dem kommer ut som homosexuell. Jag vill från första stund trycka ner i halsen på dem att vara homo är minsann inget fult! Alla har rätt till sin kärlek, så länge den inte skadar andra!
De ska inte behöva känna oro för att komma och berätta för oss, oavsett vad det gäller!

Våra barn vet att det är heeeelt ok att älska någon oavsett kön eller utseende!

Så vill jag att det ska förbli!

← Äldre inlägg
Follow ☆ VideHexan ☆ on WordPress.com

Videhexan

Inga Instagram-bilder hittades.

Kategorier

  • #Åsikt
  • #Krönika:isch
  • #Småbarnsliv
  • Allas vår Häxa
  • Bakat/lagat
  • BarnViktigt
  • Bloggen talar…
  • Celiaki-Laktos
  • Djur
  • Företaget
  • Feminism/Genus
  • Film
  • Foton
  • Hälsa
  • Högtid
  • Hexan talar
  • Hexan's Lair
  • Hittepå
  • Lågkolhydratkost
  • Naglar
  • NoPoo – Miljövänligt
  • NPF
  • Okategoriserade
  • Pyssel – Tips
  • Shoppat
  • Skämt o Skoj
  • Skola/förskola
  • Sociala Medier
  • Tåg

Etiketter

#MORR Alfred Att vara Bloggevent Bröllopsdag Bus Dokumentär Feminism Folkvett Födelsedag Genus Glutenfritt Gäss Hannes Hen Hundar Höns Ian Insidan Julen Julkalender Kaniner Katter Livslust Lokförarelev Ludvig Lågkolhydrat Myskankor Nyårsafton Olycka Politik Påsk Resa Sjukdom Skiljas Tamråttor Teskedspappan Utsidan Vaktlar Vardag Växthuset

Bloggstatistik

  • 92 339 freneiska klick sedan 131111

Arkivet

Länklista

  • Tingeling
  • FiloZophie
  • Life According to Teskedspappan
  • CamillusBacillus
  • Äppelklyftig
  • Lady Dahmer
  • Livet på Södergatan
  • Kostdoktorn.se
  • Husmorsskolan
  • lottskypottsky – En blogg om funderingar, fåfänga och lite till.
  • FredTheVov
  • Fredrik Backman
  • Anders Reitmaiers fotoblogg
  • LCHF, kost och hälsa med Anna Hallén
  • En plats i solen
  • MissViVis Synvinklar

Meta

  • Registrera
  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.com

Blogg på WordPress.com.

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
  • Följ Följer
    • ☆ VideHexan ☆
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • ☆ VideHexan ☆
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …