Det har varit en produktiv helg, efter några dagars liggande med grym huvudvärk så kunde jag igår göra nåt vettigt! Kaninerna fick städat!

Idag gick jag ett steg längre och röjde ur ”lilla hönshuset” där vi tidigare haft kycklingar och sedan flyttade ankorna egenhändigt in där och bajsade ett sisådär 10 cm tjockt lager bajs *ick*

Igår tog jag ett par kärror med ankskit och idag tog jag resten OCH röjde upp i resten! Det har varit några månader när jag bara har orkat göra det mest fundamentala, ge djuren mat och vatten samt städa hjälpligt. Nu var jag tydligen på gång och flyttade in alla kaninhonor + ungar till vinterboendet och hanarna fick flytta in i de stora BB-burar vi har, så nu är kaninerna safe för vintern. Det som är kvar sedan är vaktlar, men det få bli en annan dag.

Det var många krumsprång hos honorna när de kom ner i så mycket större utrymme. Den bebisen som verkar klara sig och som blev magsjuk av för mycket gräs, verkar vara bra i magen igen och jag hoppas den klarar sig.

Nu sitter det 4 stora honor och 9 bebisar på 6 kvadratmeter yta. det borde vara lugnt i vinter med den ytan. Till våren funderar vi på att ha en stor kaninsäker bur till alla honorna.

Amanda af Svartlokens inspekterar mina byxor

Kaninstallets gång och foderförvaring

Jag har en kanin som är skitsur!

Jag sitter vid datorn och skriver om ADHD och utredningar och Minus är ute och röjer. Det bästa Minus vet är att äta mattfransar och slita ludd ur vår welltonmatta och jag har beväpnat mig med en blomspruta!

*tugg tugg*  = dusch i huvudet

Sedan springer kaninen från mattan, argt stampande

HA!

En av våra avelshonom, Pricken, fick ungar den 25 mars och efter någon vecka stod det klart att en unge hade dött och att en annan var illa däran. Det var en stor kull på 9 ungar så att någon eller några stryker med är inget att hänga upp sig på.

Den lilla taniga och magra stackaren var 1/3 av syskonens storlek och jag trodde aldrig att den skulle överleva. Dock var det en seg rackare. Den levde fortfarande vid 2 veckors ålder och hade ätit upp sig lite och jag sa att lever den vid 3 veckors ålder så överlever den. Den fick rakst namnet Minus och fick löfte om att bli sällskapskanin inne hos oss om den överlevde.

Idag har Minus fyllt 2 mån, är lika stor som sina syskon och bor i en stor bur inne hos oss. Hon är gul/blå japantecknad men hon saknar iallafall 2 barnd färg på var sida…. Men hon är söt och jättesnäll och nyfiken!

Minus och Ludvig ser på tv

Minus äter gräs i soffan

Selma har stenkoll på Minus, kaninen kommer bli adopterad som valp *övertygad*

Nu är annonsen uppe! Klicka på bilden för att läsa hela….

Utav de 10 st som till slut föddes, så har 8 st överlevt till två veckors ålder och de har nu öppnat ögonen och springer runt lite i kätten.

Jag börjar så smått att hantera dem så de inte blir skogstokiga när man ska ta i dem.

Som det ser ut nu så är det en Japanbrokig, två stycken svartbrokiga, två svarta och tre japantecknade. Vi får se, jag är inte så säker på ”de grå” ungarna än.

Jag fick ett mess på Facebook från en kompis där hen inledde med att skriva ”Hej hopp!”, är det bara min tourettehjärna som då vill vråla TOMTESNOPP!!!!

Förövrigt har vi idag vrålat runt halva småland och framför allt i obygden av småland! Vi har varit iväg och införskaffat 4 st gotlandskaniner! Vårt zoo växer! 😉

Får väl sätta upp en skylt på grinden till våren ”Välkomna in och mata hönsen, klappa kaniner, kela med katterna, bli jagade av gåsen, bajsad på av ankorna och attackpussade av hunden”

Barnen dumpade vi hos farmor för en farmors-mys-helg…. undrar om de överlever? Farmor och farfar alltså….

Känns konstigt att vara jag och Teskedspappan ensamma hemma utan barn….