som vanligt har det gått lång tid och jag har inte skrivit något.

Well, well… Idag var det informationsmöte i Skavbökeskolan om framtiden. Jag gick dit med en klump i magen och var orolig för att få höra att skolan hade ett år kvar och sedan fick det vara nog.

Det första vi gick igenom var att skolan planerar för 15/16, med lite omorganisation. Bl a så kommer fritids vara nere i byn istället för i skogen! Vilket jag förvisso tror är en positiv åtgärd då jag har hört att föräldrar väljer bort skolan pga att de inte vill köra 12-14 km ”i onödan”. Nu kan de hämta lokalt i byn istället, jag tror på den saken!

Sedan kommer det ske andra saker men jag vill höra det från personalen innan jag skriver något om det, det är inte min plats att kräkas ut den informationen, men jag känner mig smått optimistisk efter dagens möte.

Jag ser fram emot ett nytt skolår i Skavböke, jag tror jag kan se fram emot även fler skolår i Skavböke… faktiskt….

Nåja, ha det gött mina vänner!

Den lilla skolan i Skavböke håller på att dö. Det är med enorm sorg i hjärtat jag ser mina barn riskera att mista sin underbara skola! Idag är de 41 elever, och efter sommaren… 28 st… skolan drivs närmare och närmare mot ättestupan och om den en gång stängs, glöm att den någonsin öppnas igen.

Skolorna inne i Oskarstöm är idag överfulla, medan denna underbara skola, med mycket bra lärare och underbara omgivningar, håller på att dö! Var är det logiska i det? Är vi föräldrar så stressade idag att vi inte kan se till våra barns bästa och överväga en skola som kräver lite av oss? Men som kan ge våra barn så mycket?

Min äldsta går idag i 4:an och jag har även barn i 3:an och i 1:an. Jag är rädd att jag inta kan välja även Skavböke till min 4-åring, nästa år… När han ska börja 2016 så är skolan död.

Jag bor i trakterna av vårdcentralen i Oskarström, jag har 13 min till skolan, det är för mig det minsta hindret! Eller rättare sagt, det har aldrig varit ett hinder. För vet ni, all den hjälp mina adhd/dyslexi-barn har fått har gjort det hela värt att välja bort byns stora skolor. Den uppmärksamhet som killarna har fått har gjort att de har fått bästa möjliga start i livet.

Jag kan bara vädja till de föräldrar i Oskarström som ska välja skola till sina 5-åringar, glöm inte bort Skavböke, låt oss rädda denna underbara skola, för jag lovar… ni kommer inte ångra er.

Låt oss istället ha möjligheten att välja en skola som ger våra barn bästa möjliga start och låt oss alla föräldrar vädja till Barn och Ungdomsnämnden att göra en sådan enkel sak som fri skolskjuts.

Jag själv gick mina första år i en 80 år gammal byskola, det var som mest 76 elever, i vår klass var vi 13 st på en lärare, ungefär som mina barn idag. Jag vill kunna ge mina barn denna möjlighet till skolstart, de kommer slussas in i de stora anonyma skolorna så småningom ändå.

Skavböke utmärker sig genom att ha minimalt med mobbing, de bråk som förekommer kan mer kallas syskongnabb är vanliga konflikter. Man vet vem som är förälder till vilket barn, inte bara i klassen utan i hela skolan! Åldersuppdelningar finns nästan inte alls. Klassen är bara den grupp man delar klassrum med, i övrigt så umgås man över klass- och åldersgränser. Jag kan inte nog tala mig varm om denna skola!! Jag vill även blanda in lärarna i denna lovsång! Min 10-åring har diagnos både på ADHD och Dyslexi, och rektorn har gjort allt för att ge honom den hjälp han har rätt till, lärarna är grymt bra med honom (och även de andra barnen) och utan denna lilla trygga miljö hade vi haft enormt mycket större problem.

Jag svarar gärna på frågor om skolan på teskedsmamman@me.com

Låt oss föräldrar göra allt vi kan för att få ha denna möjlighet till bra skolstart. Överväg Skavböke i alla fall…..

I måndags var det karnival på skolan. Ungarna dansade, gick i sambatåg, sjöng och spelade!

Det var riktigt kul att se och vädret var underbart! Dumma ryggen bråkade lite men med en bänk så gick det bra! Det som uppskattades mest av ungarna var nog tacolunchen som de fick äta ute!!

Härlig tillställning av skolan!

Vi i föräldraförening vill härmed informera Er om situationen i S**** skola inför höstterminen.
Enligt info ifrån rektorn vid senaste föräldraföreningsmötet kommer man dra ner drygt en heltidstjänst på skolan samt extraresurser och specialpedagoger. Under vårterminen har det varit 10 personer i personalen fördelat på 7,5 heltidstjänster. Till hösten kommer denna personalstyrka bestå utav 6 personer, fördelat på 5,5 heltidstjänster.
Argument ifrån ledning är ett marginellt minskat elevantal och den dåliga ekonomin i verksamhetsområdet.

Tror de jag kommer gå med på det här utan att föra oväsen?! 

Nu vet jag inte om sonen kommer behöva extraresurs men jag tänker inte bara på mitt barn utan alla andra barn som får totalt noll i stöd och möjlighet att kunna hänga med så som skollagen anser att de ska få möjlighet till. Det finns inget stöd i skollagen att dra in möjligheter för barn som behöver det.

Jag anser att skolan på det här sättet utbildar ”socialbidragstagare”, dessa barnen kommer få kämpa för att hänga med, deras föräldrar kommer få lägga så mycket energi på att få sina barn igenom skolan med godkända betyg. Det här är total ignorans och de skiter fullständigt i de barn som verkligen behöver hjälp!

Personalen på skolan är den absolut underbaraste och förtjänar all hjälp de kan få för att få den möjlighet att utbilda barnen på det vis de förtjänar, barnen förtjänar inte att sparkas på som nu sker.

*mailar föräldraföreningen*

Det här inlägget tillägnas sonens lärare. Förutom att sonen har ADHD och ODD så har han mest troligt även dyslexi. Detta skapar konflikter utöver de som dyker upp med ovan nämnda NPF och genom allt det här har  hon varit en enorm tillgång och framför allt stöd för sonen.

Utan henne tror jag inte att han hade kommit så långt som han ändå har gjort. Han känner sig onekligen trygg och sedd av sin lärare. Det är alltid svårt att få ur honom vad som snurrar i huvudet på honom, men om någon förutom jag och Teskedspappan, kan det så är det hon. Hon har hans fulla förtroende och jag kan inte nog beskriva hur mycket vi uppskattar hennes kvaliteter som person och lärare.

Så du har vårt eviga tack, tack för allt ditt stöd och all din hjälp, framför allt ditt enorma tålamod med sonen!

Tack!

I år kom vi ihåg fikat till Ian…

Åt han av fikat? Nej…

I alla fall, 5-6:ans luciatåg och sång var jättefint och stämningsfullt. Jag satt i gången för vi kom lite sent så alla sittplatser var upptagna. Jag satt på knäna eller på huk för jag visste att ungarna skulle ut igen och när de väl tågade ut så var benen snudd på bortdomnade från knäna och ner…
När hela avslutningen var slut så kunde jag lika gärna varit amputerad från knäna och ner. Det var lite svårt att gå ut ur kapellet utan att trilla utför kyrktrappan… När jag väl stapplat ner för trappan så fick jag snart liv i benen igen.

Alfred hade som vanligt lite myror i brallan, precis som hans kompis som helt plötsligt kravlade ut från en bänkrad. De ålade på mage, låg på mage och tittade, dansade och hade klapplekar… De var rätt sköna att se när de höll på…

Avslutningen är alltid helt bedårande att se och höra men den är lite lång med små barn och det blir lätt lite stökigt längst bak… Men det må vara hänt…

Efteråt var det lotteri, fika och besök av tomten. Tydligen hade tomten pratat med Hannes när jag var ute på klädjakt, och han höll på att larma in i väggen *fnissar* han är fortfarande lite blyg, eller har stor integritet eller vad man ska kalla det, det är en aura av ”prata inte med mig för helvete” när han blir tilltalad.

Klädjakt ja… Luddes gympapåse försvann i oktober, ”den finns ingenstans, vi har letat överallt”. Jag hittade den fyra krokar bort! Jag hittade även ett par vantar som varit borta i ett par månader, likaså ett par handskar, några par sockor, en jacka, en fleecetröja, kalsonger och fler gympakläder. Ians gympadojor hade varit borta nästan hela terminen, de hittade jag också med Svartlok klart och tydligt skrivet på dem…. Det här var ändå bara resultatet av den här terminen. Jag ska börja köra upp och hämta dem en gång i månaden och då gå igenom glömda-kläder-korgen.

Nu tar vi jullov!

P.S Det är alltså inte personalen som inte hittat Luddes gympapåse… det är ungarna som har noll koll 😉

Det tvååringsstora människoformade hålet i väggen på Skavbökeskolans gymnastiksal beror på att min son fick syn på och blev tilltalad av föräldraföreningens jultomte.

Vi ber om ursäkt för detta.

Slut på meddelandet.

(Ja, jag snor Teskedspappans inlägg)

Jag tryckte i ett par Panodil i kroppen och hasade mig iväg till utvecklingssamtalet på dagis förut. I vanlig ordning så var det snabb genomgång hur han funkar (perfekt) i verksamheten och om honom som människa (supergo) och vad han gillar att göra…

Det är få förundrade att vara så nöjda med sitt dagis som vi är och vi har inga problem att säga ifrån om det är så och även tvärtom. Idag fick vi beröm för att vi närmast aldrig och närmast alltid har mysbrallor på Hannes så han får vara så rörlig som han önskar på dagis. Nu är det inte så mycket val eftersom allt annat sitter skit på honom. Däremot är jag lite i tanken åt det hållet, ser hellre att byxor sitter bra, lagom hårt och att han kan röra sig än att han ser ut som nåt hämtat ur senaste CUBUS-reklamen, men det är jag det…

Ser fram emot de sista 9 mån som Hannes går på småbarnsavdelningen, sedan är den fasen i vårt liv slut… men det är ju ett tag kvar…

Nu blir det lite mat, fler Panodil och föräldramöte…