Försöker ju hitta lite saker att motionera den feta Chihuahuan med:

Kasta boll: ”Du kan hämta!”

Kasta Kanin(gosedjur): efter 3 ggr ”du kan hämta”.

Agility: ”Va?”

Nosework: funkar om det är köttbulle i burken men ger inte så mycket motion.

Kast med köttbulle: Apporten funkar inte när köttbullen inhaleras i slutänden. Kontraproduktivt.

Promenader: Funkar om man anpassar dom till herrn’s takt… Annars blir det 3km släp av liten vovve (bättre än inget dock).

Weight-pull: Bara om han får göra på sitt vis.

Drag-pull: Funkar korta sträckor med ett stryphalsband…. annars träder Herr SurMupp fram.

Det enda som fan funkar är 3h soffhäng med 6kg kedjetäcke!!

Det har varit lite kämpigt att få RallyRåttan Mango (mamma Papilion/Dvärgspets, pappan Yorkshireterrier) rumsren. Det funkar bättre nu när hon är 5 mån och kan hålla sig lite mer och dörren kan stå öppen för det är så skönt väder!

Vi byggde en liten rastgård utanför ena utgången, eftersom det lilla ynglet rymmer under grinden ut på gatan. Vi bor som enda hus på en återvändsgata, fast ibland kommer det fordon som ska vidare ut på grusvägen i skogen. Vår gata övergår i kilometervis av grusväg i skogen. Risken är liten att hon blir påkörd men den finns! Sedan går det så mycket folk förbi med hundar så risken är stor att hon blir nåt mellan tänderna på en stor hund….

Nu tänkte jag prata som senaste natten…. Vi har en bur i sovrummet men eftersom vi inte har haft den från början så är det ganska mycket pip på nätterna så jag har henne i sängen. Hon väcker mig med en tunga djupt in i örat om hon behöver gå ut på natten, men till 99% sover hon under/på mitt täcke hela natten.
Inatt vaknade vi av att katten Morris kom och hoppade upp i sängen, Mango älskar Morris och vill leka medan Morris hatar Mango och försöker klå upp henne bäst han kan, vilket orsakade sur katt som klappade till valp ett flertal gånger under hög klagolåt!

Jag fick ”psh:at” bort Morris från sängen och lugnat Mango till att sova igen. Tills larmet gick på min mobil, hade glömt att stänga av dom igår eftersom det är 1:a maj idag och ledig vardag…. Mango bara ”Upp och hoppa matte, dags att gå upp!! Hey kolla där ligger Klubba!!!”
Katten Klubba hade lyckats ta sig upp i sängen under natten och lagt sig på sin plats mellan min och makens kuddar. Maken sov för hans klocka ringde först en halvtimme senare och han skulle iväg idag. Mango stormade fram till Klubba, som vanligtvis har stort tålamod med Mango dock inte när han vill sova, så vips hade vi meningsskiljaktighet nr 2 MELLAN VÅRA KUDDAR!!
När jag väl fått tag i Mango och skiljt kombatanterna åt så fick hon så klart hicka! Hon avskyr att ha hicka och ålar och piper efter varje hick…. Nåja det gick över på någon minut…

När maken gick upp så följde hon med och gick ut och kom sedan tillbaka till mig för att snarka vidare….
Nu några timmar senare dricker jag kaffe och Mango solbadar på sin fönsterplats.

Idag fyller Selma och hennes syskon 4 år!

Det här är en hund med både enormt goda kvaliteter och vissa olater…. Hon är enormt pålitlig! Hon har markerat en gång mot Hannes och då hann jag inte stoppa honom utan han trängde henne rejält. Annars brukar hon bara resa på sig och gå sin väg. Oftast är hon med på allt bus som Hannes hittar på… de är som ler och långhalm.

Det är en vänlig hund som är enormt arbetsvillig, lydig och lättmanövrerad. Jag kan styra henne med tecken, om jag har hennes fulla uppmärksamhet.

Olaterna… Pja, snor mat ur händerna på ungarna (hon är ju inte labradorkorsning för inte) och smiter från tomten. Vi har täppt till hennes smitningsvägar genom staketet och vips har hon fixat en ny….
Hon ”vrålar” på de som har oförskämdheten att gå på HENNES gata! Dessutom gör hon det med ragg över hela kroppen och den basstämma hon äger… Hon är inte arg…. men ragg har hon!
När vi är ute och går så sköter hon sig exemplariskt vid möten men hon gör det med ragg över hela kroppen, för hon är så lycklig att se andra människor och/eller hundar. Dock aldrig ett utfall eller skall, bara en frenetiskt viftande svans!!

Men hon är söööt

I fredags fyllde vovven 2 år! Helt otroligt vad fort de här 2 åren har gått! Hon har blivit en otroligt lydig och trevlig labraweiler med lite konstiga idéer strax innan löp.
När hon börjar tugga sönder saker så kommer snart fällningen och strax därpå löpet. Hon bär gärna på saker och vi utnyttjar hennes vilja att plocka upp saker genom att gå vidare med färdigheten och hon plockar nu upp saker från golvet på kommando. Vi kan även ge henne saker och säga ”gå till matte/husse” och hon överlämnar det hon har i munnen.
Det största och tyngsta vi har skickat henne med var en yxa. Hon tog den i munnen och gav mig den 20 m längre bort!

Hon är väldigt pålitlig med barnen, det enda som är helt opålitligt är när de har nåt i händerna som är ätbart, slurp säger det bara och det är väck! Däremot så är hon väldigt tolerant med Hannes, inte för att han får göra hur som helst med henne men kan vi inte övervaka honom varje minut så säger hon till. Hon får lov att morra till på honom om han är för hårdhänt, men aldrig att hon gör nåt mer. Nu lämnar jag dem inte vind för våg, men som sagt, man måste gå på toaletten ibland 😉 och alla som känner Hannes vet hur snabb han är….

Det där lilla impulsköpet, eller ja, vi tänkte ju efter så klart, men kanske inte så länge 😉 visade sig vara en otroligt bra investering! T ex har jag inte haft koppel på henne när vi är ute och går på motionsslingan. Hon håller sig vid mig, lyssnar till 100% även när vi möter folk och hundar, men jag har ju så klart halsband på henne. Enda gången hon kanske inte lyssnar till 100% är när vi möter vildgrisar, fast frågan är vem som vänder snabbast, hon eller jag?!

Annat vilt rör henne inte ryggen… hemma däremot är hon en otrolig retsticka och kan reta gåsen hur länge som helst och larma igenom skocken med myskankor är ju jättekul! På det området är hon lika snabb som Hannes….

Selma må vara det klumpigaste som går i en päls, men hon är så snäll och go egentligen att man blir alldeles tårögd.

Hannes är en pain in the ass men hon på sin höjd ”missnöjesmorrar”, ni vet , hon låter men morrar inte, mer ”men fy fasen vad jobbig du är!!!” och så kan hon klämma lite runt Hannes handled när han trycker ner näven i halsen på honom. Det värsta hon gör är att hastigt resa sig när han klänger för mycket… för tyvärr hinner man inte alltid vara på honom när han vänslas med hunden…

Hon får inte vara på ovanvåningen för det blir sådana mängder med päls när hon fäller och det fastnar i mattor och sängar. Vi har ju en gammal heltäckningsmatta på ovanvåningen också.

Ibland så lyckas hon dock smita upp och att få komma upp några minuter i sängen, är det bästa hon vet…

Mosad matte i sängen

”Vaddå klippa klorna? Är du go eller?!
”

I torsdags var jag och Selma hemma hos kompisen och hennes hippiejycke Colin. Om du undrar vilken ras hippiejycke är så är det en collie, den långhåriga modellen… och så är han så cool så han är en riktigt hippie!
Det är nog DEN hunden med de absolut snällaste ögon jag har sett!

Nåja, när han far runt i skogen och tacklar en i knähöjd eller står precis där jag ska sätta ner fötterna så är han kanske för tillfället lite mindre söt 😉

Vi kom runt utan några större incidenter, förra gången fick jag Selmabredsida rätt i ryggen så jag for i backen med en svung som fick min redan dåliga ischias att bli en smula sämre, en smula!

Efter en timma i skogen var hunden liksom lite trött, slut, utsjasad och på gränsen till hysteriskt gråtbryt… Hon såg ut så i alla fall….

När vi kom hem så sov hon, sov och…. sov, åt lite, var ute en sväng och så sov hon igen.
Vi får nog ta mer frekventa promenader, vi får se vad vi lyckas få ihop och om hippiematte orkar med oss emellanåt 😉

”Jaha? Här får man sitta och titta på när de där kreaturen äter. Det luktar ju så gott!

Det finns djur som SVÄLTER alltså! Se hur tanig jag är! Om jag inte får äta av kattmaten så kommer jag DÖÖÖÖ….”

Idag kom en granne och meddelade att vår hund var nere i hens trädgård tidigt imorse och bajsade i hens källartrappa. Vidare skulle vår hund ha varit nere i hens trädgård 4-5 ggr sedan i somras och bajsat, företrädesvis i källartrappan.

Väldigt intressant iakttagelse då vår hund inte ens hade varit ute vid den tidpunkten. Vi har en riktig latröv till hund som gärna ligger i sin fåtölj och sover långt in på dagen och man kan svårligen sparka ut henne en stund på morgonen. Går hon ut över huvudtaget så sätter hon sig nedanför trappan och gör det hon ska och vill in igen omgående.
Lägg till det faktum att hon, om möjligt, aldrig bajsar utanför tomten. På alla de skogsvändor vi har tagit tillsammans har hon bajsat utanför tomten 2 ggr. Däremot så kan hon komma från en 4 km lång promenad och sätta sig och bajsa direkt hon kommer in på tomten.
Hon är stor, hon skäller mycket på folk som går förbi utanför och och ser skrämmande ut för hon reser alltid ragg. Det gör hon så fort hon blir upphetsad och då är det allt mellan rädsla och glädje.

Nåja, jag vet att det inte är vår hund för då skulle det ha skett fler gånger, hon har överhuvudtaget inte varit utanför tomten obevakad så många gånger och särskilt inte ett par månader tillbaka. Sedan kan man undra varför hon skulle gå till den tomten och inte de som ligger närmare? Eller till grannens granne som har flertalet hundar?
Vi tror det ligger annat bakom, vi stör hen helt enkelt på nåt sätt, kan inte byggnadskontoret stoppa oss får hen väl ta till andra medel, vad blir nästa? Hönsen gal för högt? Gässen skränar på nätterna när de är instängda?

I’ll keep you posted…

Man sitter där i soffan och tittar på tv. Då vimlar det plötsligt av 4 barn och en Teskedspappa som också vill ha fjärrkontrollen…

Inte nog med det, då kommer en sjunde själ som lägger sig i kampen om fjärrkontrollen….

Jag brukar gå slingan ganska ofta med Selma, men det har varit tunt med traskandet ett bra tag…

Det har inte undgått många att det har varit en del regn i sommar och har man en hund där rasblandningen har en defekt som gör att hon smälter i regn *ironi* så kan jag meddela att det är enklare att få på en elefant på Buss400 än att få ut jycken i regn…

Att jag dessutom har haft ryggproblem och helt enkelt varit håglös så har det inte blivit av, men idag! Då släpade jag ut henne ett varv!

Hon skuttade glatt och skötte sig exemplariskt vid möten med andra hundar medan jag kände mig mer som en reumatisk sengångare…