Jag hade ett möte på jobbet igår som jag hade förträngt så jag var inte hemma förrän sent, därför har dragningen dröjt.

I alla fall… Jag skrev in alla som hade lämnat förslag på bloggen i en excel-lista, där alla fick sitt eget nummer.
Jag letade sedan upp en slumptalsgenerator och skrev in vilka nummer det skulle gälla mellan (1-43) och hur många nummer den skulle plocka ut (1). Den spottade ur sig 33.
Okej, so far so good… in i listan och se vem som hade nummer 33:

Då var det bara att kolla upp vad Åsa hade föreslagit!
TADA!!! Nakenfisen ska heta Evelina och Åsa är välkommen att maila mig på teskedsmamman[at]me.com

Idag var vi iväg på Nationalutställningen på Halmstad Hundarena. Jag hade min lika hönstokiga granne med mig.
Jag fick äntligen se MES igen men tyvärr fanns det inga till salu så om någon har MESägg och vill skicka så köper jag gärna! Jag tycker de är SÅ häftiga och vackra!
(MES = Modern Engelsk Stridshöna och NEJ! Jag ska så klart inte strida med dem)

Jag hittade en hel del jag skulle kunna tänka mig att köpa på platsen men det var väldigt smart att inte ta med mer pengar än de jag hade tagit med… Jag lyckades få tag i en liten familj till Igor, så nu slipper hon vara ensam nakenhalsad. En vit tupp och en svart höna köpte jag.

Jag trodde aldrig att jag skulle falla för dessa höns, jag tyckte verkligen de var asfula!!! Men så fick jag tag i ett par ägg och lyckades kläcka fram ett som jag länge har trott var en tupp men jag får nog krypa till föga och säga att Igor är en höna.

Idag är jag däremot helt betagen i fulhalsarna! Det är helt och klart Igors förtjänst. Så otroligt ful som liten kyckling men så bedårande söt och en liten söt individ! Jag är såld!!

Här har vi då Everrt, en riktig snyggig och riktigt tam och fin! Jag har ingen aning om hur gammal han är men efterfrågar jag från Rasfjäderfä föreningen så kan jag nog få fram det hela. Uppfödaren är en ung kille som heter Sven Persson. (note to self)

Everrts fru är en söt liten höna och med tanke på hennes röda inslag i ansiktet så tror jag hon är på gång att lägga ägg om hon inte redan har börjat. Här tänker jag nu presentera en liten tävling. Jag behöver ett namn på den här damen, men jag börjar få lite namntröttma efter alla hönor, kaniner och råttor som har fått namn i år. Inte ens ankorna har fått namn….

TÄVLING! Namnge lilla nakenhalshönan! Skriv ditt förslag i kommentarerna och så kör vi en dragning den 1/12 och vinnaren får en liten virkad tupp i nyckelring!

Här är Everrts namnlösa fru:

Så klart måste vi har med Igor också (140928)

Det här är då inte min tupp, men han är herre över mina hönor, som bor i grannens hönshus, men går i vår trädgård.

Rörigt?!

Inte alls, vi och grannen har hönsen ihop, han äger i dagsläget 2 Maraner och vi resten. Han står för husrum och ”trädgård” för hönsen och vi för mat och ja, allmänning får man väl kalla det då 😉

Den här killen är en Blå Kopparhalsad Maran och heter Torsten. Han har alltid varit kaxig och framåt och han är en jättefin tupp för sina hönor. När vi kommer med matrester är han alltid framme och kollar och lockar sedan på damerna och låter dem äta innan han börjar plocka i ytterkanterna. Hönorna far fram som om de aldrig hade sett mat och snattar till och med ur näbbarna på varandra!

Så är det inte någon åttabent husspindel man pratar om utan en sådan här:

Det här är ett hönsägg, 4 dagar efter att det har hamnat i kläckaren. Den stora pricken i mitten är det som är kycklingen och ”benen” är blodkärlen som försörjer kycklingen med syre.

Det är alltså varken vitan eller gulan som blir kycklingen. Det som är kycklingen i dess allra första form är en liten vit prick på gulan… Gulan är embryots mat.

Jag lägger in lite bilder för att visa uppfödaren…

Jag är av åsikten att sommaren har varit underbar! Fint och varmt väder och hösten har hittills varit enormt vacker med underbart väder! De senaste dagarna har det varit typiskt höstväder, och även det har sin charm! Tända ljus, rökelse och raggsockor på. Bor man i ett gammalt hus, så får man stå ut med lite drag här och där….

Senaste morgonen med sol hittade jag hönorna när de rensade gräsmattan från falläpplen. De senaste åren har vi haft stora problem med alla äpplen som trädet dräller på marken, men i år när vi vill ge dem till kaninerna så hinner vi knappt innan hönorna har satt i sig dem!

Här kommer lite bilder i alla fall. Vår fina stortupp Blixten är nåt av det snällaste i tuppväg och även ganska fin att se på.

Vi har även en enorm blåspättad tupp, som har blivit könsmogen och börjat gala, men det är verkligen inte nåt av det vackraste jag har hört!

Jag blev ju av med 5 st araucanabarn till höken för ett par veckor sedan och nu har jag då 4 st araucana kvar och en Creme Crested Legbar.

Här är sadelfjädrarna på dem

Jag känner mig som Marsharen i Alice i underlandet, ”Jag har inte tiiiiiid”

Som ni ser har de få stunder jag har lyckats bygga lo gett resultat. Nu har jag lite trevligare utseende på stället. Den fina bilden på header’n tackar jag Anders Reitmaier för, länk till honom hittar ni lite längre ner i bloggtips…

Nåja, helgen har gått till att bygga en höksäker hönsgård till barnkammaren, efter torsdagens massaker på mina små Araucanabarn… Höken anföll obarmhärtigt och dödade tre stycken, varav en den åt upp till hälften, två var bara påsmakade och den fjärde hade försök ta sig under staketet och ta skydd… dock hade den fastnat och höken kunde äta på den levande lilla kycklingen i lugn och ro.
När jag hittade barnen så fick jag ta loss kycklingen som levde och avliva den direkt, stackars liten!
Den femte kycklingen gick upp i rök, eller nåt.

Nu är det en voljär till barnen, med tak!

Själv har jag tjära överallt! Jag tillhör kategorin människor som inte kan måla eller befinna sig vid nymålade ytor. Tjära in gården gick väl ganska bra, bara lite tjära här och där, mest på kläderna. Däremot de två sista dagarna så har vi satt nät på gården och DET har bara inte gått utan att få tjära på kläder, kroppen och framför allt i håret!

Dock måste jag tillskriva lovsång till Aleppotvålen som har avtjärat mig ikväll! Den tog det i håret nästan helt. Jag har en distinkt doft av tjära runt mig…

Jag vill också sända ett stort tack till vår granne Johan som har varit ovärderlig i sitt hjälpande under bygget av hönsgården.

Jag har gjort inägg i en Facebookgrupp och lägger upp kompletterande bilder på bloggen för att länka vidare till FB, ifall ni undrar över konstiga inlägg om dessa hens 😉
Det är alltså 1-3 jag är tveksam till, de andra två finns det inga tvivel om, de är tuppar!

Eller hur man nu ska se det 😉

Igår när jag var ute i ”barnkammaren” så låg det ett litet, litet ägg och skräpade i spånet, vid foderautomaten.
I redet hittade Hannes ytterligare ett ägg. Det ägget som Hannes hittade kunde jag snabbt härleda till Matilda (Dv.Kochin) och jag är väldigt säker på att det lilla ägget inte är Orusthönan Ettans, för hon har alltid lagt likadana ägg och framför allt är de större och ”smutsvita” och inte bruna.

Det var då jag kom fram till att någon av Marantupparna uppenbarligen inte är tupp! (jo, faktiskt). För jag tror definitivt inte att det är någon av Araucanorna som lagt det…. De är ännu yngre än Maranerna och det är fel färg.

De Maraner som vi har (egentligen grannens men, men) är gökfärgade eller koppar och de är tydliga att se kön på så här vid nästan 4 mån ålder.

Jag tror det är den ena gökfärgade som är höna, de två kopparfärgade är så otroligt tuppiga att jag inte tror det är de. Den ena gökfärgade är mörkare än de andra två, men absolut ljusare än de två som jag vet är hönor.
Här är Marangänget, det är den som till vänster av de två gökfärgade på övre vänstra (och mitten) bilden, som jag tror är höna. Det är hon (?) som är längst ner till höger också, och i mitten i nedersta raden.

Igår fick ålderdomshemmet lite påhälsning av en liten höna, en tjej i köket på ålderdomshemmet pratade med en kollega i matsalen som känner min grannes mamma. Ni vet den där grannen vi delar hönsen med. Iallafall, grannen kom över för att se så att alla våra var kvar och vi räknade in dem, jodå, inte vår höna.

Jag satte mig i bilen och körde de 300m det är till ålderdomshemmet och lyckades lokalisera den lilla hönan. Den var tam och enkel att få tag i och med hönan under armen körde jag hem igen.

På Videbo härjar en hel hög kycklingar för tillfället

6 st Brahmakycklingar, varav 3 tuppar som söker nytt hem (kläckta 130512)
10 st Maraner (grannens) kläckta i början på juni.
11 st Araucana, kläckta 130704
2 st Creme Crested Legbar 130704

Så det är ett gäng, förutom de 6 st som är inne då….

Här kommer bilder på gänget, tagna 16 juli

Vår lilla Ettan (Orusthöna 950 gr) har blivit ordentligt kurtiserad (nåja) av två stycken Brahmatuppar á 5 kg och utav fem ägg som lades i kläckaren blev det 3 små kycklingar.

Det var dvärghönsstorlek på äggen men kycklingarna ser ut som Brahmor, men väldigt mycket mindre! De vägde 29 och 30 gr när de kläcktes. Den ena kycklingen kan vi nog härleda till vår feltecknade Silver Svartbandade och de andra två tror vi kan vara vår Guld Blåbandade tupp.

Söta är de dock 😉

Kyckling 1:

Kyckling 3:

Imorse tog jag ut en ytterst sur Ettan som var instängd. Hon brukar vanligtvis gå och komma som hon vill men idag ville jag ju ha en chans att hitta henne, så jag stängde in henne igår kväll.

Hon är en exemplarisk liten höna på 950 gram och satt på sin pinne i transportburen och tittade sig storögt omkring i bilen.
Hon fick komma ut på undersökningsbordet och blev lite klämd på av veterinären och vet fick sedan gå att ringa sin kollega, Överste Hönsexperten. Medan veterinären var borta så tyckte Ettan att jag skulle klia henne och hoppade fram och tryckte pannan i magen på mig och där stod vi när veterinären kom tillbaka och fascinerades över den extremt tama lilla Madame.

Hon fick diagnos hasledsinflammation och Terramycin i en vecka, blir det bättre fortsätter vi en vecka till annars får hon en spruta i leden.