Jobbet
Veckan har inte riktigt blivit vad jag hade tänkt få ut av det hela, men det är inget jag tänker låta påverka mig för det, nya tag i framtiden istället…
Måndag och tisdag blev det åtskilliga timmars arbetande men kanske inte så mycket gruskörning som jag hade tänkt, i och för sig ingen fara på taket då ryggen får återhämta sig långsamt. Onsdag och torsdag regnade det och ni får kalla mig vad ni vill, men arbeta i regnställ när jag skyfflar ohemula mängder singel och svettas som en gris? Redan innan regnstället? Nä, där passeras en av mina gränser…
Men delen med grinden är klar och det kommer bli bra, nästa vecka… när jag blir klar *sätter upp deadline för mig själv*
Insåg även att gå en sväng med RoundUp mellan muren och gatan är nödvändigt, eftersom maskrosorna blommar…
Nåja, i onsdags fick jag välförtjänad egentid och var på stickcafé och började ”spread the word” om fortsatta inriktningen på företaget som vi hoppas ha igång nästa år, ner om den saken då, det kan vara av känslig natur nämligen…
Jag passade på att unna mig en chokladmuffins, eller ja, unna mig… beror på hur man definierar unna… att driva upp insulinnivåerna så kroppen får fejkade ångestkänslor och ha pulsen hårt hamrande i öronen hela natten, samtidigt som jag ligger och snurrar av ångest?
Unna? Really?
Jag unnade mina smaklökar och straffar min kropp helt enkelt.
I fredags fick jag den här bilden via mms från Teskedspappan…
Det är ägg som vi ska stoppa i äggkläckningsmaskinen när den kommer, förhoppningsvis i veckan. Tokiga gåsen har fortfarande inte lagt sig för att ruva utan producerar fortfarande ägg. Teskedspappan tog 4 st och då hade hon 18 ägg! Vi vet inte hur hon tänker göra så för säkerhets skull har vi nu köpt en äggkläckningsmaskin för att försöka rädda några av äggen i alla fall.
Med lite byteshandel så har vi bytt till oss de här äggen (mot gåsägg) och jag tror det var Orusthöns, men jag är inte helt säker. Vi tänkte försöka bli självförsörjande på ägg och dela med grannen.
Laktosintolerans
Igår, fredag, fick jag hämta en hängig och racer-bajsig Hannes på förskolan. han var verkligen påverkad av magontet och var inte alls pigg, men vila skulle han inte fast han inte sovit så mycket på förskolan.
På eftermiddagen hade han återhämtat sig och magen började också stabilisera sig. Får se vad det var för något, tillfällig svacka, inte helt ovanligt på laktosintoleranta magar. Det kan också vara så att hans mage är känsligare för laktos än min och brödernas. Teskedspappan klarar inte ens grädde och mjölk i mat som är upphettad, vilket 4 i familjen klarar och ganska många andra laktosintoleranta.
Har vi otur är det celiakin som presenterat sig själv… men vi hoppas på tillfällig svacka och utgår från det om inget mer händer under helgen…
Lära barnen datorvana
Jag har skapat ett eget konto till ungarna på datorn. Alfred, den lille hackern, har många gången sabbat inställningar, avinstallerat program och installerat allsköns konstiga saker.
Jag tröttnade på att behöva systemåterställa i 80% av fallen när han suttit vid datorn och skapade ett konto med väldiga restriktioner till barnen. De har alla sina ikoner på skrivbordet och det är lättjobbat för dem.
Även Hannes får lov att sitta vid datorn när de är inloggade. Ludde, Ian och Alfred kan själva växla konto men det dröjer väl i alla fall nåt halvår innan Hannes kan, han är ju trots allt Lejon och väldigt ”jag-fixar-själv”.
Fredagsmys
Det hela inleddes med att Ludde innovativt försökte förhandla sig till mer speltid på iPhonen/iPaden genom att säga:
”-Om jag sitter tyst vid köksbordet så märker ni inte mig”
Väldigt företagsamt och absolut i den argumentationsteknik vi hoppas att vi lär dem. Dock var alla förhandlingar låsta eftersom ost och kex hägrade för de trötta Teskedsföräldrarna.
Dock slutade förhandlingarna i löften om senare läggning på lördagen och öven lite hot om att ifall han inte gick och lade sig utan bråk så kunde han även få lägga sig med Hannes, väldigt tidigt istället…
Jag hade omsorgsfullt valt kex (tjex) med den lägsta kolhydratmängden och även Lemon Curd och Fikonmarmelad. Bara för att vi tänker festa loss lite behöver vi inte frossa…
Även inatt har jag legat med känningar av ökat blodtryck och oroskänsla i kroppen. Numera vet jag tack och lov att det beror på kolhydraterna och inte äkta ångest. Det har jag upplevt en gång och det var skrämmande eftersom jag inte vet vad som hände, först efter ett par timmar med 170 i puls och oförmåga att ligga still och andas lugnt, kom jag på vad det var….
Jag har absolut en favorit och det är Brie med fikonmarmelad, även Lemon Curd eller hjortronsylt funkar men fikonmarmelad… mums!