Idag när vi körde hem från simskolan så pratade vi om stjärntecken, vi hade 3 st stjärntecken i bilen, som innehöll 5 personer.

Jag räknade upp dem;
”-Ludde är vattuman, jag är vattuman, Ian är våg, Alfred är lejon och Hannes är också lejon.”
Hannes ”-Nä, jag är spöke!” Konstaterade han kallt.

Så nu vet ni, vi har 13 stjärntecken och det trettonde infaller 22 augusti.

Note-to-self:

Säg aldrig till Hannes att hoppa i byxorna, när du hjälper barnet att klä på sig. Ty han gör det bokstavligt…

#TackFörNyttBlåmärke

Igår kväll somnade inte Hannes förrän vid midnatt. Att han bara får 8 timmars sömn är inte ok, han behöver mer sömn. Trots detta så sover han inte på dagarna, dock kan han knoppa lite på eftermiddagarna när han varit på förskolan men inte alla dagar.

Så nästa vecka ska han börja väckas med bröderna, Varje. Dag! Han behöver kontinuitet och rutiner. Det har fungerat med lite ”lösdrift” på honom men nu är hans fria småbarnsår över. Nu är han snart 3,5 år och får böja sig efter samma regler som bröderna. Han förstår dem.
Han kommer också införlivas i datorschemat och får en timme ipad om dagen.
Han kommer också få ipadfria dagar.
Han bär redan ut sin tallrik efter middagen, oftast.
Han har tidigare somnat på soffan när han varit trött, nu blir det säng kl 20 och vi får brottas med detta ett tag.
Han kommer få sysslor hemma som han kan klara utan problem, de andra bär ut sopor, dukar bord och matar djuren, förutom diverse andra småsysslor.

Imorse väckte jag honom kl8, jag bar ner honom och han somnade om på soffan, jag väckte honom ungefär 33 ggr på 30 min och när klockan var 08:30 så ställde jag honom på golvet och jag klädde på ett barn med ett humör som en exploderande atombomb.

Han skulle ICKE ha frukost utan vrålade bara mot mig. Jag informerade a-bomben om att ingen frukost, ingen föris och vi kompromissade fram en banan.
Jag lärde mig imorse att en banan inte kan ätas fortare än på en halvtimma, och måste ätas liggande på rygg i soffan, med fötterna i fönstret….

De övriga barnen går att argumentera med och jag kan få dem att göra det de ska, men inte Hannes, vill han inte blir det rediga utbrott och han bara står och vrålar!
Hannes är barnet som kan gå bärsärkagång och kasta saker omkring sig bara för att han inte får ihop två legobitar.
Han är en glad och humorfull kille, för det mesta, men han har ett sjujäkla humör!! Så vill han inte nåt så tar det en stund att övertyga honom om att han måste och varför han måste.

Åter till bananen…. När han fått i sig halva bananen var klockan 08:50, jag påtalade att om han inte åt upp bananen lite fortare så skulle han missa föris, han förklarade att han inte skulle ha mer banan och att han skulle till förskolan, nu!
Nja, riktigt så funkar det inte, sa jag. Om han inte åt upp bananen så skulle jag ringa förskola. Och säga att han inte skulle komma idag. Jag fick då ett vrål till svar, jag påtalade hans oacceptabla beteende och då formade han handen till en pistol, smackade med munnen så det lät som en mantelrörelse och så ”sköt” han mig, tack Ludde för du lärt honom det här eminenta sätt *arg*

Barnet upptäckte då att även mamma har ett sjujäkla humör och inte accepterar vad som helst! Well, well en halvtimmes bråk, tjafs, vrål och sammanbitna käkar hos mamman, för att inte bli atombombsliknande arg, för då funkar barnet definitivt inte, så var han så pass klar att vi kunde ta oss till förskolan.

På väg hem formade sig nästa veckas rutinändring, i mitt huvud.
Nu är det nog!

Det lilla underbara barnet har för tillfället hamnat i ett tillstånd av följande uttryck:

Dock har han begripit att det är smartare att skala äpplen naken än att steka bacon naken….