I veckan fick jag ett mess från en människa på Facebook, ingen som jag har som kompis, utan en fd kurskamrat till Teskedspappan…

”Människan” låter mig få veta att hon och Teskedspappan har haft ett längre förhållande och att de planerat barn ihop. Samt att Teskedspappan skulle ha uppmanat henne till fortsatt förhållande…

Ärligt talat, visst jag reagerade kraftigt, men pga diverse omständigheter så var jag tvungen att låta vardagen komma emellan och faktiskt tänka lite på saken. Jag och Teskedspappan hade ett längre samtal och då kommer jag ihåg saker han har berättat om den här ”människan” innan, vid ett flertal tillfällen.

Jag hade redan innan vårt samtal, beslutat mig att inte tro på vad en främmande människa påstår. Visst, Teskedspappan kanske ljuger sig blå och jag kanske är dum som tror på honom, men vet ni, min magkänsla har aldrig ljugit för mig tidigare och den säger att det är en psykiskt instabil människa som mår så dåligt att hon måste se till att även andra mår dåligt.

Efter 10 år, och där vi faktiskt bl a har diskuterat om hur vi skulle reagera om den andre faktiskt var otrogen, och en hejdundrande massa andra saker , både positiva och negativa så kan jag säga att vi har varit igenom värre saker än så här.

Jag är mer förundrad över hur vissa människor är så labila att de bara kan göra en sådan sak och utsätta 6 barn (jo faktiskt alla barnen) och en vuxen, för att riskera skilsmässa och psykiskt lidande bara för att man kanske är sur på en annan människa?
Ponera nu om jag hade trott på henne? Hur hade jag, Teskedspappan och barnen mått under en väldigt lång tid?

Meddelandena på Facebook har jag raderat, skit brukar jag inte spara på och hör jag av henne igen ska hon ha en sak klart för sig…

Don’t mess with my family!