Etiketter

Jag tar det från början…

När vi kom hem från fritids/förskola så  var vi ute en stund, jag och alla barnen.. nåja hunden var också ute…

När klockan var 16.30 tog jag Hannes och gick in för att fixa innan jag skulle köra Alfred till musiklekis vid 17-tiden. Jag tog av Hannes jackan och lyft honom över grinen in i köket. Han gick iväg en bit och satte sig på golvet och gnällde, ”nåja sitt där då”, tänkte jag och gick på toa.
När jag var klar så försökte Hannes gå men trillade bara omkull! Så fort han lade tyngd på högerbenet så vek det sig bara! 2 min innan hade han gått hur bra som helst på benet!
Så jädra knepigt! När han satt i knät så kunde han fara runt och verkade inte ha ont alls. Han fick pannkaka och det enda han gnällde över var den klena mängd sylt på pannkakan (enligt honom, alldeles för mycket enligt mig). När han kröp eller gick på knäna funkade det bra, men så fort han skulle gå så vek det sig.

Efter en halvtimme ringde jag 1177 och de var väldigt frågande och kopplade mig till jourcentralen. Efter dividerande fram och tillbaka så skulle vi avvakta en timma. Under den timman började han kunna gå mer på benet men det var inte helt bra ändå. När han gick släpade han det lite efter sig.

Vi blev inskickade till jourcentralen och i väntrummet var det full fart! Han försökte springa in på expeditionen ungefär en triljon gånger men varje gång så vek sig benet.

När läkaren kom så gick han bra, jag såg en markering i steget men jag vet ju hur han går, och det gör inte läkaren…. Hon kollade, klämde och hade sig, Hannes urförbannad för att en främling hade mage att röra honom!! Däremot när de tog snabbsänka på honom så sa han inte ett pip! Inte ens när hon stack i fingret rörde han sig eller ens blinkade! Knepig unge…

Snabbsänkan visade inget och vi blev hemskickade med orden ”är det inte bra imorgon så får ni besöka vårdcentralen” (förövrigt var det kärt återseende av favoritläkaren). Hannes vrålade ”Hejdå” från undersökningsrummet ända ut på parkeringen….

Hela vägen hem var det världens dimma och när jag kom hem lade jag en sovande Hannes i sin säng….