I år kom vi ihåg fikat till Ian…

Åt han av fikat? Nej…

I alla fall, 5-6:ans luciatåg och sång var jättefint och stämningsfullt. Jag satt i gången för vi kom lite sent så alla sittplatser var upptagna. Jag satt på knäna eller på huk för jag visste att ungarna skulle ut igen och när de väl tågade ut så var benen snudd på bortdomnade från knäna och ner…
När hela avslutningen var slut så kunde jag lika gärna varit amputerad från knäna och ner. Det var lite svårt att gå ut ur kapellet utan att trilla utför kyrktrappan… När jag väl stapplat ner för trappan så fick jag snart liv i benen igen.

Alfred hade som vanligt lite myror i brallan, precis som hans kompis som helt plötsligt kravlade ut från en bänkrad. De ålade på mage, låg på mage och tittade, dansade och hade klapplekar… De var rätt sköna att se när de höll på…

Avslutningen är alltid helt bedårande att se och höra men den är lite lång med små barn och det blir lätt lite stökigt längst bak… Men det må vara hänt…

Efteråt var det lotteri, fika och besök av tomten. Tydligen hade tomten pratat med Hannes när jag var ute på klädjakt, och han höll på att larma in i väggen *fnissar* han är fortfarande lite blyg, eller har stor integritet eller vad man ska kalla det, det är en aura av ”prata inte med mig för helvete” när han blir tilltalad.

Klädjakt ja… Luddes gympapåse försvann i oktober, ”den finns ingenstans, vi har letat överallt”. Jag hittade den fyra krokar bort! Jag hittade även ett par vantar som varit borta i ett par månader, likaså ett par handskar, några par sockor, en jacka, en fleecetröja, kalsonger och fler gympakläder. Ians gympadojor hade varit borta nästan hela terminen, de hittade jag också med Svartlok klart och tydligt skrivet på dem…. Det här var ändå bara resultatet av den här terminen. Jag ska börja köra upp och hämta dem en gång i månaden och då gå igenom glömda-kläder-korgen.

Nu tar vi jullov!

P.S Det är alltså inte personalen som inte hittat Luddes gympapåse… det är ungarna som har noll koll 😉