Etiketter

I fredags fyllde vovven 2 år! Helt otroligt vad fort de här 2 åren har gått! Hon har blivit en otroligt lydig och trevlig labraweiler med lite konstiga idéer strax innan löp.
När hon börjar tugga sönder saker så kommer snart fällningen och strax därpå löpet. Hon bär gärna på saker och vi utnyttjar hennes vilja att plocka upp saker genom att gå vidare med färdigheten och hon plockar nu upp saker från golvet på kommando. Vi kan även ge henne saker och säga ”gå till matte/husse” och hon överlämnar det hon har i munnen.
Det största och tyngsta vi har skickat henne med var en yxa. Hon tog den i munnen och gav mig den 20 m längre bort!

Hon är väldigt pålitlig med barnen, det enda som är helt opålitligt är när de har nåt i händerna som är ätbart, slurp säger det bara och det är väck! Däremot så är hon väldigt tolerant med Hannes, inte för att han får göra hur som helst med henne men kan vi inte övervaka honom varje minut så säger hon till. Hon får lov att morra till på honom om han är för hårdhänt, men aldrig att hon gör nåt mer. Nu lämnar jag dem inte vind för våg, men som sagt, man måste gå på toaletten ibland 😉 och alla som känner Hannes vet hur snabb han är….

Det där lilla impulsköpet, eller ja, vi tänkte ju efter så klart, men kanske inte så länge 😉 visade sig vara en otroligt bra investering! T ex har jag inte haft koppel på henne när vi är ute och går på motionsslingan. Hon håller sig vid mig, lyssnar till 100% även när vi möter folk och hundar, men jag har ju så klart halsband på henne. Enda gången hon kanske inte lyssnar till 100% är när vi möter vildgrisar, fast frågan är vem som vänder snabbast, hon eller jag?!

Annat vilt rör henne inte ryggen… hemma däremot är hon en otrolig retsticka och kan reta gåsen hur länge som helst och larma igenom skocken med myskankor är ju jättekul! På det området är hon lika snabb som Hannes….