Etiketter

I lördags kom vi hem med 4 små knölgåsbarn som sällskap till vår ensamma gåsänkling. Helge blev så glad av att se barnen att han bara stod och tutade inne i sitt bås. Barnen var också i samma bås men instängda i en stor hundbur så han inte skulle kunna skada dem. Vad fel vi tänkte.

Igår när jag tog in Helge från hagen så hade jag spärrat luckan på hundburen så att barnen kom in men inte Helge. Dock så ville barnen vara hos Helge hela tiden och han tog väl hand om dem. Imorse när jag kom in i kaninstallet så låg barnen runt Helges fötter och sov så jag tänkte att det var meningslöst att ha buren därinne utan de får ha hela båset istället.

De fick även komma ut en stund och Helge försvarade sina barn, det är hans barn. Punkt. Slut.
Helge jagade undan tuppen och hönan, och även myskdraken fick sig en omgång så jag fick skilja dem åt. Jag högg tag i Helge så att han släppte ankan och så fick jag tag i halsen på ankan och svingade honom över staketet in i hagen. Då passade Helge på att tjuvnypa MIG i låret!
Det är en vesäntlig skillnad på Helge, han har gått från en tillbakadragen, deprimerad liten gås till en vaktande pappa som är beredd på allt.