Ludde och Ian var bjudna på barnkalas på Busfabriken och eftersom Teskedspappan jobbade så fick jag den galanta (?) idéen att ta dit Alfred och Hannes också så jag slapp åka fram och tillbaka, och att de också fick busa runt lite.

När vi kom dit såg jag skylten ”strumptvång” och sneglade ner på 5 medlemmar i familjen… barfota!
Nåja. skylten sa också att det fanns strumpor för 20 kr/par… eller inte! De var slut!
Nåja, Netto fanns ju och jag, Alfred och Hannes galopperade dit och hittade strumpor. Jag hittade ett par pippirandiga strumpor till mig, som gick typ upp till skrevet, tror det var tockna där modäääna nedhasade sockor… eller nåt… kan vara jag som är kort också…

Ungarna drog iväg som en avlöning allihop, och jag fick en kopp kaffe (glödhet) att suga på. Trevligt sällskap hade jag också av föräldrarna till födelsedagsbarnet.

När det var dags för kalasdeltagarna att äta så övergav den hungriga Ludde, den något bortkomne lillebror Hannes mitt inne i den GIGANTISKA klätterställningen!! De första fem minutrarna letade jag efter honom men Alfred (sakhittaren) hittade honom storgråtandes och ingen av oss hittade fram! Till slut efter klättrande och krypande i klänning och med handväskan med, så kom vi fram till Hannes…

I slutändan hade de ändå kul och dagen var lyckad! Det är ju tur att 3 av dem klarar sig i stort sett själva så jag kan ha koll på Hannes och leka lite med honom, vi åkte en hel del rutschkana kan jag säga….