Idag på Aftonbladet.se kan man läsa om en 6-åring som blivit ”knivstucken” för att han gillar rosa!
Jag måste säga att jag blev smått chockad, inte för att barnet bar rosa eller gillade rosa, hur det nu var, utan för att barn blir mobbade och ”knivskurna” för att de gillar en viss färg!

Inte undra på att hatbrotten ökar i sverige! Det är nu dags att du som förälder ser till att se över dina egna fördömanden, för det ska jag säga, att ”Det som kommer ur säck hamnar oftast i påse”… vilket innebär att det du står för oftast blir dina barns uppfattningar!

Det är du som förälder som uttrycker dig felaktigt och lär ditt barn att det INTE är ok att ha klänning, bära rosa/lila/glitter osv som kille. Om du som förälder säger att var och en gör som de själva vill eller inte kommenterar saken alls, så kommer du fostra ett barn som kommer se det som naturligt att inte färgen bestämmer könet på deras kropp!
Barn tar efter varandra, javisst gör de det, men varifrån kommer åsikten att killar inte kan ha rosa från början tror du? Det är din åsikt!

Jag har en kille på 3½ år som är inne i ”Madicken-åldern”, han går till dagis i klänning, vi har just varit på lokala korvmojjen och käkat och Alfred hade klänning… När vi hade kalas för släkten så hade Alfred klänning och ingen har reagerat FÖRUTOM (!) människor som är 10-15 år yngre än mig, alltså 25-30 års åldern ungefär.

På dagis är det barnen som reagerar, ”han har klänning! Det går ju inte” men tack och lov så säger pedagogerna att det visst går och varför skulle inte det gå?
Jag har sprungit på människor i affären som säger att ”du kan väl inte sätta klänning på pojken” och sett förfärade ut. Jag har då kontrat med att varför inte då? Blir han sjuk? Fryser han ihjäl? Är pojkar beskaffade på annat sätt än flickor så de faller döda ner om de har klänning på sig?
Svaret jag har fått är att ”men han är ju pojke” – SO WHAT?!
Är jag inte orolig för att han blir homo? Nej, inte alls, jag är så pass upplyst att jag vet att kläderna gör ingen människa homosexuell.
Är jag inte orolig för vad andra ska säga? Nej, varför skulle jag vara det? Han är mitt barn, inte deras.

En människa frågade om jag inte var rädd för att soc skulle ta barnet ifrån mig? Så jag ringde faktiskt en representant soc och framförde påståendet och sällan har jag hört en människa skratta så gott!!

Jag är varken genus-hysteriker eller kallar mig feminist och allt vad det nu är, jag är människa och värderar människor utifrån de individer de är, inte vad de har på sig eller vilken frisyr de har, och framför allt inte om de har tuttar eller snoppar!
Allra häftigast hade det varit om Hello Kitty-älskaren Ian hade haft Hello Kitty-tröjor om 10 år också. Så jädra skönt med en 15-årig kille som har Hello Kitty-tröja på sig… tyvärr tror jag inte så kommer vara fallet och det beror på din inskränkta åsikt som du färgar ditt barn med!

Övre raden: Alfred i sin älskade klänning, torkställningen för dagen, jag jobbar mig sakta men säkert från mörka och murriga kläder till ungarna och mot klara härliga färger! Hannes är väl mest unisex idag med sina sura grodor…
Andra raden: Ian visar upp sin fina Hello Kitty-tröja som han fått av kusin Emma, Alfred visar upp dagens klänning…
Nederst: Ians favoritklistermärken…..