Och jisses vilket liv det blev! 😀
De flesta verkade begripa vad det var jag skrev men så har vi den där lilla skaran som först och främst bara ser det de vill se; kritik. Om de nu inte tog åt sig, varför blev det sådant liv?
Det är där jag tror det hela ligger, de som tar åt sig av det som står, det är de som reagerar. Mestadels helt uppåt väggarna men ändå… om man inte tar åt sig så har man ju inget underlag för att skriva en bitsk kommentar som svar? Eller tycker du jag tänker fel?
Se på exemplet Lady Dahmer som alltid, alltid, alltid slår ner på hur människan och framför allt kvinnan objektifieras. Hon fick nog häromdagen och lade ut en bild på sig själv som sa ”I’m fat, Fuck off!”. Merparten applåderade, några ryckte på axlarna och så den där lilla klicken som fick tuppjuck och som började häva ur sig en hel del okvädningar… Syfte? Ja, det kan man ju undra…
Vi återkommer också till det faktum att människor, och framför allt kvinnor, som har åsikter blir jävligt jobbiga (just det skulle inte svära så mycket *stryker svordom*) eftersom många inte vet hur de ska reagera. ”Oj då, hon tycker en massa, vad ska då jag säga… eh, vad tycker jag egentligen… fan jag vågar inte säga nåt”.
Faktum kvarstår att det kommer alltid finnas människor som kommer att reagera på vad man än skriver, tro mig, även i den här lilla bloggen har det tagits bort kommentarer som enbart går ut på att trycka ner. Diskutera på ett hyfsat sätt så får den vara kvar, men enbart för att trycka ner och förlöjliga, ja då åker den väck.
Jag tänkte länge innan jag skickade in den, just för att jag visste att det skulle skapa rabalder, orkade jag med det? Det var då jag insåg att ”näeh, jag behöver inte försvara mig eller ta diskussion med de som inte vet bättre eller som har missförstått”. Jag tar det här som ett steg i ledet att lära mig att inte gå och älta det jag inte kan påverka, inte låta mig nedslås av (jag vill skriva korkade, men jag gör det inte) kommentarer som enbart visar vilken typ av människa det sitter bakom tangentbordet. Det går faktiskt riktigt bra, jag mår inte det minsta dåligt över kommentarerna varken på MG’s blogg eller som jag sett på facebook… för det kan jag lova… ingen kommer våga komma fram till mig och säga samma sak, eller ens diskutera frågan, det är jag ganska övertygad om, så pass fega är de som ”måste tycka”.
Visst har jag suttit och läst kommentarerna och försöker ta till mig de som inte går ut på att nedvärdera mig som människa, alla har rätt till en åsikt men man kan faktiskt tänka lite på hur man lägger fram sin åsikt. Att inte lägga en kommentar bara för att man själv mår dåligt och man vill hyckla en annan människa bara för att må bättre själv, säger sig självt eller? Nä faktiskt inte…. tydligen…
Sedan är det alltid lika intressant och se hur folk skapar en bild av en person enbart genom en text, märkligt hur fel de kan ha ibland. Stör det mig? Nä, inte nämnvärt. Kommer jag ligga sömnlös inatt? Antagligen men det beror nog mer på för mycket kaffe än mindre genomtänkte kommentarer på Magdalena Graafs blogg.
Även Magdalena har fått mycket skit för saker hon skriver och saker hon gör, men hon står ändå fast vid sin åsikt *heja* och verkar skita i vad folk tycker, men samtidigt tar hon tillvara de som faktiskt ger henne nåt tillbaka.
☆ VideHexan ☆ 