Etiketter

Vi har fått diagnos på Ian och Ludvig om att de har bukmigrän och den är nu säkerställd efter att de senaste anfallen har gått över eller nästan helt gått över efter att de har fått Ipren.

Igår var jag på Öppna Förskolan med Alfred och Hannes. Affe var i vanligt ordning pigg som en iller och for runt och rasade kuddar och körde runt på sparkbilarna så det sjöng om det. Vi tänkte pyssla lite och skulle slipa till några gipsfigurer som han skulle måla. Helt plötsligt börjar han storgråta och säga att han mår illa. Jag tar ut honom på toaletten ifall han ska kräkas och tar och plockar ihop allt och tar på Hannes kläder.

Alfred hade inte kräkts och när vi kom hem så fick han hink och gick upp och lade sig i min säng och tittade på tv. Efter en stund går jag upp och frågar hur det är med honom, han hade inte kräkts men hade ont i magen. Jag tar Hannes för att sova middag och efter en stund frågar jag Affe vad som är värst och då säger han ”att det gör ont i magen”. Jag kom då på Iprenen som jag köpt! Jag studsar ner och hämtar en dos och lite saft och upp med det till Alfred. Han tar det och lägger sig och vilar. 30 min senare meddelar han att han är hungrig och går ner för att käka.

En och en halv timma efter Ipren så säger han att han har ont i magen men han är pigg, äter och leker så jag vet inte jag 😉

Det här, och tidigare händelser där han blir jättehängig under 1-2 timmar för att sedan bli ok igen, gör att jag starkt misstänker bukmigrän även på honom.
Jag hade det, Teskedspappan hade det så risken är väl ganska stor kan jag tänka mig…

Affe i full fart på Öppna Förskolan…
Mindre än en halvtimma senare….