Jag tryckte i ett par Panodil i kroppen och hasade mig iväg till utvecklingssamtalet på dagis förut. I vanlig ordning så var det snabb genomgång hur han funkar (perfekt) i verksamheten och om honom som människa (supergo) och vad han gillar att göra…

Det är få förundrade att vara så nöjda med sitt dagis som vi är och vi har inga problem att säga ifrån om det är så och även tvärtom. Idag fick vi beröm för att vi närmast aldrig och närmast alltid har mysbrallor på Hannes så han får vara så rörlig som han önskar på dagis. Nu är det inte så mycket val eftersom allt annat sitter skit på honom. Däremot är jag lite i tanken åt det hållet, ser hellre att byxor sitter bra, lagom hårt och att han kan röra sig än att han ser ut som nåt hämtat ur senaste CUBUS-reklamen, men det är jag det…

Ser fram emot de sista 9 mån som Hannes går på småbarnsavdelningen, sedan är den fasen i vårt liv slut… men det är ju ett tag kvar…

Nu blir det lite mat, fler Panodil och föräldramöte…

 

Annonser