Etiketter

,

Nu är jag precis inkommen efter ett arbetspass i djurstallet, för vem fan behöver gym när man har höns, kaniner, ankor och en gås?

På agendan idag stod höhäckar till kaninerna så de slipper ha höet på golvet. Jag skulle även ha upp lite nät så ankorna håller sig i sin kätte och inte sitter och bajsar på hönsen i buren jämte.
Det där med att skruva in skruvar i frusna marinplyfa-skivor var inte enkelt och jag är nog våldsam eller så är bitsen till skruvdragaren ömtåliga i kylan för jag har nog gjort sönder ett par *ehem*.

*Nu gal klagomålstuppen*

När jag hade lyckats köra kruvdragaren i pekfingret och fått upp två av tre, höhäckar så visade ”Argbiggan” hur fint hon kunde klättra upp på höhäcken och hoppa in till Heinrich (vi har inte döpt kaninen). Nog för att vi ska para dem men vi vill ju gärna själva styra över den detaljen, men Heiunrich var glad över besöket och juckade som bara en kaninhane kan göra. Nu var ju i och för sig inte ”Argbiggan” med på det hela så det var inte hela världen…

In med rätt kanin i rätt kätte och så klättra in och sätta höhäcken högre upp och i annan vinkel. Under tiden som jag låg på knä och skruvade så anföll kanin-uschlingen mina skor!! Jag vet inte om hon var sur för att jag plockat in henne eller för att jag ändrade hennes höhäck men jäklar i min låda vad hon morrade och försökte gräva sig igenom sulan…. Det är svårt att skruvdraga och garva åt kanin samtidigt!

Jag fick även fixat temporära bolådor av en pappkartong och de kattburar vi tog hem dem i, får se om de begriper hur de ska göra med dem, det kommer permanenta bolådor när vi får tid att fixa det…

Inte nog med attack-kaniner, jag har skällt på ankorna också! Hanarna har insett att de är hanar och jag har fått gå emellan flera gånger… jag insåg att jag lät likadan mot ankorna som jag gör mot barnen 😉

Nåja, så länge varade det, nu sitter den yngre hanen utanför kätten och de andra ankorna inne och så blir det ankgryta endera dagen, den krassa sanningen som vi visste skulle komma….