Det allra enklaste sättet måste vara att få ett barn med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), i vårt fall handlar det om ADHD och ODD.
Vi kanske kan säga att det är de NPF som vi har fått vetskap om ännu. Det finns ju fler aspiranter i familjen som kanske får andra kombinationer.
Sedan kan vi ju lägga till att de två bonusarna har ADHD båda två och den ena i kombination med Asperger.

De här barnen är ju inte på något sätt sämre än andra barn! De är varken dumma i huvudet eller lider brist på uppfostran. Eftertänksamhet är deras enda brist, och svårigheter att fokusera på uppgiften. Egentligen, vem har inte det?! Har jag en skolklass runt mig som härjar så har jag också svårt att fokusera på uppgiften, skillnaden är väl att jag klarar en klass på 30 elever medan Ludde t ex har problem redan vid 5 elever.

Det är först sedan Ludde kom upp i grundskolan som vi började ana att det kunde finnas en NPF i bakgrunden. Eventuellt finns det ju inslag av dyslexi också så det var mycket på en gång. I ettan och större delen av tvåan hade vi särskilt åtgärdsprogram för honom som funkade utmärkt! Han fick korta koncentrationspunkter med lekstunder emellan. lekstunderna byttes sedan ut mot andra skoluppgifter istället.

På det hela taget så har vi haft en enorm tur med personalen i skolan som gör det de kan och är trevliga att samarbeta med. Att sedan lärarna i sin tur inte får den hjälp från sin arbetsgivare, som de faktiskt har rätt till, är bara beklagligt.

Ludde går nu ut ur tvåan med stor ovilja till att läsa, läsa och gå och lägga sig är det absolut värsta han vet. Dock läser vi varje dag och han kan läsa om än stappligt och fortfarande ljudande, men han har enorm läsförståelse för det han stakar ur sig.

Det var i mars 2013 som jag ringde BUP-linjen för det första samtalet. Ett par dagar senare ringde de upp för den längre första intervjun och det var utifrån den som de tog beslutet att fortsätta en utredning. Vi hade oturen att hamna mitt i värsta smitthärden på BUP och våra 3 första tider blev inställda pga VAB och sjukdom, men sedan tog det fart!
Ludde ingår i en studie och den första intervjun tog närmare hela dagen och både jag och Teskedspappan var där. Teskedspappan har kunnat vara med alla tillfällen utom ett och det är tur att båda har kunnat vara där eftersom vi uppfattar Ludde olika och uppmärksammar olika saker.
Den 31 maj 2012 fick han då diagnosen: ADHD (ODD).
ODD inom parentes eftersom det är väldigt tidigt att sätta den diagnosen på en 9-åring tydligen, men jag är ändå glad att det finns med. Då har vi fångat upp den riskbild som finns med ODD, t ex kriminalitet. Om några år ska ODD utvärderas igen så får vi se.
I höst kommer jag och Teskedspappan gå på ADHD-föräldrautbildning och det ser jag fram emot! Att få ordentliga verktyg att jobba med. När bonusarna fick sina diagnoser vet jag inte om det fanns något sådant, det var ingenting biomamman informerade oss om i alla fall, eller som vi fick vara med på.
I höst kommer även Ludde få prova ut medicin som ska hjälpa honom få ordning på alla känslor, fokusering och impulsivitet. Med erfarenhet av bonusarna så vet vi att när det stämmer med medicinen, så kommer barnen fram och inte bara deras ADHD. Ludde har pratat med storebror om medicinen och Ludde är mycket positivt inställd till det hela, han ser verkligen fram emot det och pratar mycket om hur han tror det kommer bli.

Jag hr fått ett större lugn i kroppen, det är inte jag som suger på att vara förälder, det är inte jag som inte har kontroll på barnen… eller jo, det är det ju, men jag vet att det inte är jag som är misslyckad 😉
Nu har jag ingen aning om hur ett oNPF-barn fungerar men mina barn i alla fall kräver att man som förälder är på tårna hela tiden. Har man sagt till om hjälp med en sak så måste man se till att de gör det, man kan aldrig förutsätta att ”duka bordet är du snäll” blir genomfört eftersom det mitt i allt kan dyka upp ett distraktionsmoment som resulterar i att barnet hoppar på studsmattan istället.
Det här var bara ett exempel, det finns massor med exempel på saker som jag måste ha ett öga på hela tiden. Dock kommer jag gå igenom ODD och ADHD lite snabbt.

Och förövrigt är Ludde tillfrågad om jag får skriva det här, vilket är helt ok för honom. Vi har lyckats med att inte lägga en negativ aspekt på ADHD utan mer ”du har en superhjärna som är som en liten superhjälte där i kroppen, den har mycket att göra hela tiden och hinner inte alltid med allt”, och Ludde vet att han har problem med vissa saker men är bättre på andra och genialisk på vissa. 

ADHD

För barn med ADHD kan vardagen bli kaotisk. De tappar ofta bort saker, glömmer tider och läxor. Ett barn med ADHD brukar även ha svårt att vänta på sin tur eller göra färdigt saker som han eller hon inte tycker är så roliga. De hamnar även lätt i bråk då de lättare än andra blir arga och upprörda, ibland för småsaker.

ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller ”hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning” på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och studerat funktionshinder som drabbar mellan 3–5 % av barn i skolåldern.

Kärnsymtomen vid ADHD är: 

  • Uppmärksamhetssvårigheter
  • Impulsivitet
  • Överaktivitet

Enkelt uttryckt har barn med ADHD stora svårigheter att behålla uppmärksamheten och att kontrollera sina impulser. I de familjer där någon av föräldrarna har ADHD är risken stor att något av barnen drabbas. Det finns idag vetenskapliga belägg för att ADHD i viss mån är ärftligt.

Att leva med ADHD är framförallt påfrestande för barnet/tonåringen själv. Men att vara förälder till ett barn med ADHD kan även det vara svårt och krävande.
Problemen blir särskilt tydliga i kravsituationer. Många barn med ADHD reagerar snabbt med starka känslor vilket gör att de kanske svarar med ilska och protester då de upplever kraven frustrerande. Även småsaker kan leda till utbrott och känsloladdade scener.
Det är viktigt att man som förälder förstår sitt barns sätt att fungera för att inte kontrollera sitt barns beteende med förbud, negativa kommentarer och hot om straff.
Jag vill starkt rekommendera att gå in och titta på sidan http://www.levamedadhd.se som även är källan till texten ovan.

Vad är Trotssyndrom (ODD)?

Trotssyndrom är en beteendestörning som ofta drabbar dem som har andra neuropsykiatriska problem. Förkortningen ODD står för Oppositional Defiant Disorder. Trotssyndrom och andra beteendestörningar, som uppförandestörning (CD), är något man kan utvecklar då omgivningen, exempelvis föräldrar, anhöriga och skolan, ställer krav på en som man inte klarar av att leva upp till.

Barn som gör allt de kan för att ”fungera och vara normala” men ändå kallas lata, ointresserade och korkade (vilket är vanligt för barn med exemelvis ADHD eller Asperger och liknande), kan mycket väl utveckla trotssyndrom.

Ungefär 65% av de som har ADHD beräknas ha ODD. För ”vanligt folk” kan ODD och CD vara mycket svårt att skilja från exempelvis ADHD.
En person som har ODD saknar förmågan att se sammanhang. De har svårt att se och ta ansvar för sin skuld i uppkomna situationer. De känner ofta att de behandlas orättvist av omgivningen.

De vanligaste symptomen är att den drabbade blir aggressiv, trotsig, labil, bråkig, fientlig, hämndlysten, självhävdande med mera.

Av någon anledning verkar det som att mammorna till barn med ODD är mest utsatta. Ofta har de så svårt att kontrollera barn med dessa problem, att det till slut uppkommer situationer som är riktigt otrevliga. Exempelvis kan tonåringar med dessa problem ge sig på sina mammor med fysiskt våld.