Etiketter

Det sista inlägget om min mamma tog verkligen musten ur mig… lägg till att jag fick kasta mig in i arbetsuppgifter som jag inte hade en aning om hur jag skulle lösa (pga olycka inom skolassistentverksamheten), men som jag nu 3 veckor senare inte bara känner mig bekväm med utan även har löst med bravur!

Jag hoppade in på en tjänst jag inte hade det minsta aning om, hade momsredovisning och 11-årskalas samma vecka…. sportlovet tog jag det jävligt lugnt kan jag säga!

Jag trivs med mina nya arbetsuppgifter, men jag saknar mina gamla arbetskamrater men trivs med mina nya…. Men vantrivs i de nya lokalerna jag sitter…. det händer en del på känslofronten nu kan jag säga….

Men jag vägrar se mig besegrad och tar det så pass lugnt som jag behöver på hemmafronten… Jag stickar/virkar och dricker vin i den omfattning jag behöver…. i helgen är det loppis och plantering som gäller, ska bli så skönt att kicka igång odlingssäsongen så ni anar inte!!

Jag hoppas att jag kommer igång med bloggandet igen nu efter den här lilla bloggpausen, som var välbehövlig efter det sista inlägget som exponerade mig så totalt….

Men ärligt talat så kom det så mycket gott av det hela så det var så värt det! Jag insåg att det är inte bara jag med modersproblem, jag insåg att jag behöver inte har dåligt samvete utan jag lever på som vi gör idag. Mitt liv är så mycket mer än min psyksjuka mamma och den tråkiga relationen ska inte få förstöra det underbara men jobbiga liv jag lever, jag behöver inte det….

Jag är lycklig! Och jag menar det helt ärligt!! Faktiskt!! För första gången på väldigt länge (tyo sedan jag föddes) kan jag säga att jag är genuint lycklig!

Det beror inte på en superhunk till man, välbetalt jobb eller supervillan…. de som känner mig vet att jag är långt ifrån allt detta (utom superhunken till man då förstås) utan helt enkelt för att jag ser det lilla i det stora! Jag hänger inte upp mig på detaljer eller småsaker.

Jag är lycklig trots raggarkvart, adhd-barn och en 42-årig man som sällan är hemma…..

Annonser