Selma är ju en av de mest snälla hundar som finns och det där med att dela mat har aldrig varit något problem för henne, dock har kattungarna mer antagit formen av flockande fiskmåsar som sliter varmkorven ur händerna på en. Vi kan väl lätt säga att Selma har tröttnat på mattjuvarna.
Selma fick mat, hundfoder med lite smakförstärkare i form av nåt ätbart från matbordet, jag kommer inte ihåg vad just nu. Spotify kom dit och hängde sig över kanten med huvudet ner i matskålen och då sa Selma ”NU FÅR DET FAN VARA NOG!” så där subtilt som en hund kan göra…. Slabbande med maten samtidigt som hon morrar från magen på en inandning…
Spotify meddelade genast ”Jag går hit bort och sätter mig och tvättar mig istället”.
När det inte fanns några kattungar i närheten pillade jag Selma lite på halsen.
-”SA JAG INTE ATT DU SKULLE DRA!” sa hon då,
-”Vad pysslar du med då?” undrade jag lite stillsamt.
-”SHIT! Var det du, men varsågod, jag går hit bort och sätter mig och väntar tills du har ätit färdigt” sa Selma och backade bort från matskålen och satte sig.
Jag moffade och groffade med huvudet ner i skålen, satte ner skålen och rapade.
-”Åh vad GOTT det var!” och sedan stod jag och tittade på Selma, som tittade på mig…
Hon gick inte fram till skålen förrän jag sa ”varsågod” och faktiskt tycker jag det är ok att hon ber kattungarna att dra åt skogen. Vi jagar ju dem från bord och bänkar också, för de är verkligen som fiskmåsar eller gråsparvar, ÖVERALLT!!!
Ungefär här tycker Selma att det är nog!
☆ VideHexan ☆ 