Så var det då gjort och vi kom igenom dagen med positiva känslor trots omständigheterna…

Hela fredagskvällen packade jag och tänkte så att jag fått med mig allt, det hade jag nu ändå inte lyckats med, men som tur var inträffade t ex inte olyckor som krävde plåster…

Vi hade en fikaväska med oss som säkert vägde 5 kg och som krävde en weekendbag för att rymmas, så är det att ha glutenintolerant och laktosintolerant familj. Jag hade säkert 15 kanelbullar (av betongslaget, ska inte blanda i husk i degen nästa gång) och 10 pepparkaksmuffins med mig, clementiner, jordnötsringar, oboy, vatten och 2 termosar med kaffe, en med laktosmjölk och en utan, jag tänkte att det fanns säkert någon som ville ha kaffe… och det gjorde det ju 😉

Morgonen startade redan 7.30 men den tidiga lördagsmorgonen gjorde att vi inte behövde stressa. Dusch, påklädning och frukost och vi hade ändå en timma till godo!! *yey*. För en gångs skulle följdes den planerade tidtabellen på minuten!

När vi kom in till stationen i Halmstad så väntade Alfreds Gudfar och hans bonusson. Gudfar skulle vara vakt på barnen sällskap och bonusen skulle träffa kompisar…

Vi lastade på barnvagn i godsvagnen och 3 väskor, 4 barn, 1 tonåring och 2 vuxna på tåget och det var gott om plats för att sitta, det hade tyvärr inte sålts så många biljetter som vi hade önskat men varenda såld biljett är en stor glädje för föreningen!

Tågresan till Göteborg tog 2,5 timme, lite långsammare än SJs X2000 men till skillnad mot SJs tåg så avgick vårt tåg i tid, varenda gång! Gammalt är pålitligt… Barnen fikade och vi hittade gamla kompisar att prata med. När man får åka typ 70 (HG-lok drog) så har man gott om tid att socialisera och man kan koppla av.

Vi kom fram till Lisebergs pendelstation och vi kom av allihop i lugn och ro. Vi hittade Morfar och bonusmormor och började ta oss mot Liseberg. Alfred hittade genast en ny idol, kompisens bonusson, en 14-åring med, vad andra skulle kalla ett diskutabelt utseende, skinpaj, 30 cm långa spikes… ja, han ser ut som en hederlig punkare från 70-talet typ, men nåt av det snällaste jag träffat i den ålderskategorin! Alfred skulle hålla honom i handen så fort han var med oss….

Teskedspappan, var som vanligt involverad i tågkörandet och följde inte med in på Liseberg, vi kommer nog aldrig besöka platser ihop när det körs tåg… Men han var ombordansvarig den här gången och kunde ändå vara med oss på tåget emellanåt. Vanligtvis står han antingen bakom spakarna eller skyfflar kol och då kan vi inte träffa honom ändå.

Det var tur att vi fick förstärkning så att vi kunde punktmarkera var sitt barn, det behövdes.. det var jättemycket folk på Liseberg och som vanligt -tyvärr- så var människor buffliga. Det lämnas ingen hänsyn till barnvagn utan folk gör sitt bästa för att sparka på den, backa in i den, gå på den men tack och lov lade sig ingen i vagnen den här gången… och tro mig, jag tillhör inte kategorin som använder den som pansarvagn och bara brötar på…. En gång fick jag till svar, när jag bad vederbörande person att vara lite försiktig med barnet i vagnen, ”oj, låg det ett barn i vagnen?”, eh, nä, jag brukar ta med mig en tom barnvagn i gigantiska folksamlingar för skojs skull….

Vi lyckades även med konststycket att hitta ett bord för 7 personer inne på Burger King!! Den ni! Det var inte illa uppraggat av kompisen! Och lagom när vi fått maten till bordet så kom ytterligare 2 kompisar med sin lilla tjej. Vi hade en trevlig eftermiddag på Liseberg och klappade djur, åkte Sagoslottet och Ponnyexpressen och bara var.

Vi kom lagom till tåget och den här gången letade vi även upp den andra kompisen på tåget så i vår halva på tåget var vi 6 barn, 5 vuxna och så Alfreds idol…

När vi rullade in på Halmstads Station fannsdet även lite tid för barnen att få komma in i loket och titta lite innan de behövde köra runt för att dra upp tåget till Göteborg igen.

Vi lastade in trötta barn i bilen, Hannes var ilsk och gjorde ett gott försök att spräck kompisens trumhinnor (tror det tjuter än) och så körde vi hemåt. Allihop utom Ludde somnade på vägen hem och det var direkt i säng som gällde, inga protester faktiskt.

Nästa år tror jag vi tar en heldag på Universeum istället… Jag tror inte Liseberg med 4 barn är nåt jag vill göra själv, för jag kan ju inte förutsätta att jag ska få hjälp, men så klart är jag tacksam mot all hjälp och sällskap jag får, eftersom Teskedspappan alltid är upptagen på annat håll…

Som tur är växer ju ungarna och om några år ska det bli lättare igen, när Hannes växer lite och Alfred förhoppningsvis börjar lyssna lite…

Så trots kroniskt övervakande, mycket folk och tjatande på barn som inte vill lyssna så hade vi en bra dag!