Jag vill, jag vill, JAG VILL!!!

Jag har börjat jaga en barnvagn… Jag vet att det är tidigt men jag vill ha en alldeles särskild barnvagn!
Hittar jag en Emmaljunga eller Brio från 70-talet på Blocket så måste jag köpa den 😉 eller nåt annat liknande, men helst en Emmaljunga med både liggdel och sittdel. Jag kommer gräma ihjäl mig om jag inte gör det!
Nu är det definitivt sista gången och då vill jag verkligen ha en sådan vagn som jag vill ha och just 70-talarna är helt underbara att köra… I dagsläget finns det 3 sådana vagnar som jag vill ha på nätet, jag stressar inte utan tar det lugnt, så jag väntar nog tills efter ultraljudet med att försöka hitta en vagn.För det är ju så, kommer drömvagnen upp mig annars *jodå*.

Jag ångrar SÅÅÅÅ att jag sålde Luddes gamla vagn, den var verkligen ett FYND! En gammal silver Cross för 400 kr och bra skick och den var helt underbar att köra!!! Men då, för 5 år sedan så ville jag ha en vagn med vändbart styre och ställbart handtag, sådant skiter jag i! LET ME GO RETRO!!!

Luddes Silver Cross

Äntligen på väg tillbaka…

Etiketter

Min vecka har verkligen inte varit kul….

  • Fredag 15/1: Började må lite konstigt på kvällen.
  • Lördag 16/1: Vaknade och insåg att jag var inte människa att köra Totte och Ian till simskolan, jag kunde knappt sitta upp utan att bli svimfärdig! Magen var totalt kass, jag mådde illa och fick knappt i mig någon mat. Febern låg stadigt på 38,5 grader.
  • Söndag 17/1: Likvärdigt lördagen, tack gode gud för att Totte är 6 år och kan bistå sin mamma med hjälp som att göra mackor till småbröderna.
    Dagens överraskning fick jag när jag kom ner på morgonen; Ian (drygt 4 år) hade gjort lättdryck, en sådan där liten tetra som ska klippas upp och sedan blandas med 4 delar vatten, och han hade fått alltihop precis rätt blandat! Pga att jag mådde som jag gjorde så hade jag inte orkat få bort middagsdisken från bordet dagen innan, den hade han skrapat av maten och plockat ihop och stod och höll på att tömma diskmaskinen när jag kom ner! Han tömde maskinen och fyllde den sedan med smutsig disk! Ibland blir jag så imponerad av mina killar att jag inte vet om jag ska gråta eller skratta 🙂
  • Måndag 18/1: För att säkerställa att ungarna fick stimulans och ordentligt med mat så skrapade jag ihop kraft och körde dem till dagis. När jag kom hem ringde jag maken (som jobbat borta sedan fredag) och sa att han måste vara hemma i tid för att hämta barnen, jag orkade inte. Sedan sov jag praktiskt hela måndagen. Jag tog även postafén idag för att få bort det mesta av illamåendet så jag kommer igång och äta i alla fall. Magen är fortfarande kass och jag är totalt orkeslös.
  • Tisdag 19/1: Maken lämnade på dagis och köpte postafén och Losec Mups på vägen hem, jag hade suttit upp och sovit i 2 nätter pga halsbränna som gjorde mig gråtfärdig.
    När jag hämtade på dagis så handlade jag proviva och actimel för nu vill jag har tillbaka orken! Att gå in 3 min i affären, hämta barnen på dagis och fixa middag gjorde att jag sov praktiskt taget resten av kvällen!
  • Onsdag 20/1 och Torsdag 21/1: Börjar blir lite bättre, känner mig feberfri men termometern säger annat. På onsdagmorgon börjar jag ana vad det handlar om… jag börjar få hosta, det värker i bröstet och näsan rinner.
  • Fredag 22/1: Efter att ha delat säng med Alfred inatt så hade jag sovit knappt ingenting! Vilket resulterade i att jag var på gång att få migränanfall på morgonen, jag bad maken (som började sent idag) att ta ungarna så jag fick sova lite till. Jag blev väckt när det var dags för dem att åka till dagis, jag bäddade ner Alfred (som har ögoninflammation) jämte mig och satte på dvd:n med ånglok, så sov jag och han kollade tv. Vid 13-tiden kom maken och väckte oss, Alfred hade också somnat *sötnosen* och då gick vi upp, hade liite känningar kvar av migränen men dock av naturen att den försvinner av ett par panodil.

Så kära vänner, allt annat än kul…

Ibland blir det inte som man har tänkt sig…

Etiketter

För vi skulle ju inte ha fler barn, eller hur?
Men man kan tydligen inte lita på allt så då blir det som det blir…

091203

Och idag var vi och kollade eftersom jag har 2 ofostriga graviditeter sedan innan

100114

Allt såg bara jättebra ut och det är dags att börja ställa in sig på att bli
fyrbarnsmamma sent i livet… Ja, det fertila livet alltså 😉
Jag funderade på väg till mödravårdscentralen att jag hade haft tur, under alla killarnas graviditeter hade jag haft en och samma person,. en alldeles underbar barnmorska med fötterna på jorden och man blev lugn i hennes närvaro… Den här gången skulle jag få stifta nya bekantskaper…

Jag har i och för sig tur att jag ”känner” min nya BM sedan innan och tom har henne som vän på facebook 😉 men ny ultraljudssköterska skulle det bli ändå…
När vi sitter i väntrummet så ser jag i ögonvrån ett välkänt vaggande och där dyker min underbara gamla barnmorska upp!!!

Hon vikarierar emellanåt och just idag var hon där!!! Har jag tur är hon även där när det är dags för rutinultraljudet om sisådär 7-8 veckor.

WTF?!

Natten till igår var… annorlunda….

Jag sov gott men vaknade vid 2 tillfällen, 5.10 och 6.17 av barnfötter som tassade i rummet jämte och någon som stängde dörren in till lekrummet (vårt sovrum ligger innanför lekrummet).

Jag gick upp och kollade men barnen sov gott och dörren var öppen (?) BÅDA gångerna!

Hade jag vaknat av skrapet och dunket som dörren ger ifrån sig när man stänger den så kan jag förklara bort det med en dröm. Nu däremot vaknade jag av ljudet som barnen gör när de går ur sina sängar och tassandet på golvet, jag var alltså vaken och satt redan upp i sängen när ljudet av dörren stängdes kom. Jag väntade ju på att ett barn skulle komma in i sovrummet….

Vårt sovrum ligger vägg i vägg med Ian och Alfreds sovrum och det är en dörröppning emellan rummen som det sitter endast en tunn mdf-skiva i, man hör ganska tydligt vad som händer i rummet jämte… För att inte tala om pulshöjningen man får när Alfred sparkar i skivan på nätterna….

Nu kan jag inte förklara det hela, tassandet och dörrstängandet var exakt som det skulle ha låtit OM någon hade gjort det… men nu låg ju barnen och sov och dörren var öppen… och jag hörde inget tassande tillbaka till sängen. Ingen skeptiker kan komma och säga att det är pga kylan som detta ljud uppstod för det är ett MYCKET karakteristiskt ljud som stängningen av dörren ger…. De andra smällarna i huset däremot, är kylan.

Och varför blir jag inte rädd? Jo, hade jag varit hemma ensam mitt i natten så hade jag nog blivit rädd 😉 eller så har jag vant mig vid det konstiga som händer här….

ÄNTLIGEN!!!!

Kommer ni ihåg åkpåsen jag skrev om för ett tag sedan? Jag vann auktionen 091205. Jag fick sedan maila och efterlysa vart jag skulle betala. Först den 9 dec kunde jag betala, i och för sig bara 4 dagar senare men jag vill betala så fort som möjligt.
Den 22 dec skickar jag mail och undrar vad som händer och får följande svar:

Jag tänkte att så kan ju vara fallet och väntar…. väntar…. väntar….

1 MÅNAD!!! Efter auktionsslut får jag åkpåsen!!!! Visst, den är fin och motsvarar auktionen fint men en hel jäkla månad? Klart att det kan ha tagit tid i jultrafiken osv…. Men så fick jag den där känslan i magen… och kollar på poststämpeln, åkpåsen är postad IGÅR!!!

Få mig inte att tro att den har legat i ett hörn någonstans i över 2 veckor innan någon hittade den, poststämplade den och skickade iväg den.. nope, det går jag inte på! Faktiskt.

Här är bilder på poststämplarna om nu säljaren inte tror mig, personligen anser jag att säljaren har ljugit 2 gånger för mig som köpare.

För div ”tjafsares” information kan jag även informera att jag i dagarna har varit i kontakt med posten, inte heller enligt dem är det sannolikt att paketet har legat i över 3 veckor innan det poststämplades!

Tror jag såg en vän idag…

Ikväll när vi var på väg hem från farmor så var det underkylt regn/snöblandat, det var mörkt och Ian hade pillat på ljusinställningen och jag fick inte upp lamporna igen. Jag hade väl hälften av halvljuskäglan som man brukar ha….

Som tur var åkte Alfred och Ian med maken så jag hade bara Ludde med i bilen som höll sig väldigt lugn för en gångs skull, han förstod väl allvaret när jag förklarade att det var riktigt svårt att köra. Jag fick ”spår” i modden ett par gånger och det är nog bara tack vare 4hjulsdriften som vi kom hem utan att hälsa på i diket.

Strax innan Ljungby så fick jag se nåt som gjorde mig riktigt förvånad! I ljuset från lamporna, precis ovanför motorhuven, flög en rovfågel! Jag såg bara det vita bröstet och de vita benen med de karakteristiska rovfågelsklorna. Trots att det var jobbigt att köra och jag bara såg fågeln för någon halvsekund, så sitter bilden fastetsad i mitt huvud. Vilket gör att jag tror mer på att det inte var en fågel-fågel utan en hjälpar-fågel. Jag menar…. vädret gjorde det osannolikt (inte omöjligt) att en rovfågel skulle flyga så lågt över vägen.

Jag tänkte först att det var en uggla, men den var alldeles för slank, jag har sett ugglor flyga runt bilen så pass många gånger så att jag kan med ganska stor säkerhet säga att det inte var en uggla, det såg ut och kändes mer som en falk av nåt slag…

Kanske var det en fågel, kanske en hjälpare… men oavsett vad andra tror så vet jag vad jag tror, och jag tror det var min kompis örn som var ute på behjälpligheter i det svåra väglaget… Det har hänt förr och denna örn är mig kär… trots att han varit på väg att skrämma livet ur mig ibland….

Hur kul var det här då?

Jag är lite ”allergisk” mot vanliga förpackningar i kyl och skafferi och har ett tag varit på jakt efter en ordentlig smörbytta, Ian har redan en och jag vill ny ha en till vårt smörgåssmör. Till steksmör har jag redan en.

Jag hittade en fin på tradera och idag kom den, jag blev lite skeptisk redan när jag såg att den inte var paketerad i kartong, och mycket riktigt! Lite wellpapp och tidningspapper var den packad i, hur sjutton kan man var så naiv att man tror att det räcker?

Ett öra hade gått av… ska bli intressant och höra om köparen ens svarar på mitt mail.

Dessutom har jag fått maila och efterlysa en åkpåse som jag köpte från en annan tjej, den köparen har strulat från början, så den tror jag inte att jag får se faktiskt….

 

Lite foton…

Överst:
(fr vä t hö) Totte, Ian och Alfred på julavslutning i församlingshemmet (13 dec)
Ned vä: Alfred somnade på soffan i en skön stil (6 dec)
Ned mitten+hö: I mitten har vi pärlplatta enligt Alfred och till höger har vi pärlplatta enligt Ian.
Nederst hö: Katten Klubba får lite kel, där han ligger mitt på köksgolvet.

Granen is in da House!

Eftersom vi (förhoppningsvis) ska ha julfika på lördag… om inga fler barn blir magsjuka, så har vi redan plockat upp granen från källaren.

Efter lite tillvikning av grenarna så såg den hyfsad ut igen. Så snart vi har hittat en bättre plats för granen så ska det bli en riktigt gran igen.
Varje gång vi har haft en riktig gran och ska ta ut den så har det varit barr ÖVERALLT för det går liksom inte att hytta ut den genom fönstret, det är för smalt…. Så vi måste hasa skelettet genom hela huset för att få ut den och så har man barr i sockorna till midsommar ungefär.

En annan härlig sak som har hänt… det har kommit SNÖ!!! och det är hurraburra-kallt!!! Har jag sagt att jag älskar vintern?
Visst är det kallt och man fryser rumpan av sig men det är ju det som är poängen!! Man slipper svettas och må dåligt av värme!

Så jag slänger i lite vinterbilder som är tagna 14-16 dec.

Julfärdigt vardagsrum

Det tog mig 7 timmar idag (inkl en del pauser och middag) för att få vardagsrummet klart för julen, men då är det rensat i ”skattkistan” under soffan, väggarna är dammsugna (strukturtapet samlar damm), alla ytor är våttorkade och fönstrena är tvättade.

Jag tvättade även fönstrena i min ”mirakelblandning” och jag är ännu mer förvånad över varför man har övergett detta? Visst vinägerdoften den första stunden är väl inte den bästa men fy fan vad effektivt!!!

  • 1 del vinäger
  • 3 delar vatten
  • en skvätt såpa

Jag har torkat ur skafferi, spisen, köksbordet, tvättat fönster, torkat av väggar osv. Nästa utmaning blir toan! Till golven har jag ren såpa.