Etiketter

Hannes

Den empatiska sidan har vi inte märkt av så mycket än, men är han som sina bröder så kommer den bli stor.
Häromdagen var morfar på besök och han trillade, Hannes stod länge och tittade på vad som hände och när väl allting visade sig vara ok så började han gråta hejdlöst. Först när morfar tröstade var det ok.
Någon dag senare var grannen och hälsade på och han slog i tån och fick jätteont, samma sak då, men eftersom grannen (förövrigt hans gudfar) inte varit här på länge så fick han inte trösta, men Hannes skulle sitta i närheten i mitt knä.

Hannes är en liten kille som man får jobba lite med för att få hans förtroende. Han gillar inte nya bekantskaper utan vill ha tid på sig att utvärdera personerna innan han accepterar dem fullt ut. När människor väl fått ”ok-stämpel” i rumpan så är han kärvänlig mot dem.
Vi har varit med i många situationer där Hannes står bakom mig och sneglar fram bakom mina ben och vägrar söka ögonkontakt. Det bästa man kan göra är att ignorera honom, till slut söker han kontakt när han tycker det är en trevlig människa.
Människor som han träffar ofta visar han oftast med glädje och illtjut hur kul han tycker att det är att träffa dem.

Hannes har varit snabb i finmotoriken. Han hade pincettgrepp redan när han var strax runt 7 mån, BVC-tanterna ojade sig så det var nog tidigt. Han har däremot legat lite efter bröderna i grovmotoriken, men ändå inom ramarna för normalt. Han kröp vid 8 mån och gick vid 10 mån.
Han har visat sig ha samma ursla penngrepp som Ludde och vi övar så gott vi kan på att han ska fatta hur han ska hålla en krita t ex, men det finns tid för det än. Han gillar att sitta och pilla med leksaker, försöka att få dem att passa i varandra och blir MYCKET arg om det inte går som han vill.

Att försöka ta på sig kläder har alltid varit av stort intresse och när han försökte få på sig ett par kalsonger, och det inte gick, så kastade han sig på mattan och bet vildsint i den. Nästa gång var det en kudde som blev biten när han inte fick på kalsongerna.
Idag försökte han en lång stund att få på sig sockorna och efter ett vilt illvrål så övergick han till att kasta sockorna upp i luften för att fånga dem uppe på huvudet istället.

Vi har inte sett så mycket än av bygga, skapa och konstruera. Det enda skapande har gör, är väl att försöka utveckla mina stickmönster med diverse bläckstreck och blivande streckgubbar.
Leka med lera resulterar mest i att han äter så mycket han hinner innan någon tömmer munnen på honom.
Konstruera… det ska väl vara de mänskliga pyramider som han försöker skapa ovanpå den bror som är dum nog att lägga sig på golvet…. Eller så lägger han sig på hunden…
När han leker med leksaker är det mest att knuffa runt bilar i varierande storlek och säga brrrrrrr… Tugga på leksaker är också tydligen väldigt stimulerande….
Pennor/kritor i olika kulörer är goda…
Knuffa runt sin lilla skottkärra med en torr grankotte i, jag har försökt flera gånger att gömma undan den där kotten i ett fönster (dekoration) men de måste utöva någon magnetisk attraktion för ungen får ALLTID tag i den.

 

Annonser