Etiketter

Selma må vara det klumpigaste som går i en päls, men hon är så snäll och go egentligen att man blir alldeles tårögd.

Hannes är en pain in the ass men hon på sin höjd ”missnöjesmorrar”, ni vet , hon låter men morrar inte, mer ”men fy fasen vad jobbig du är!!!” och så kan hon klämma lite runt Hannes handled när han trycker ner näven i halsen på honom. Det värsta hon gör är att hastigt resa sig när han klänger för mycket… för tyvärr hinner man inte alltid vara på honom när han vänslas med hunden…

Hon får inte vara på ovanvåningen för det blir sådana mängder med päls när hon fäller och det fastnar i mattor och sängar. Vi har ju en gammal heltäckningsmatta på ovanvåningen också.

Ibland så lyckas hon dock smita upp och att få komma upp några minuter i sängen, är det bästa hon vet…

Mosad matte i sängen


”Vaddå klippa klorna? Är du go eller?!