Ovanligt nog så somnade inte Hannes vid 20.30-tiden som han brukar utan efter välling och tutte så skulle han ner på golvet igen, glad som en lärka – som Hannes brukar vara – och han fick fortsätta röja här som han gjort hela dagen.

Vi hade precis satt oss för att se på Morden i Midsomer när ungen kommer med blomkannan i ena näven och nåt annat i den andra. Jag kopplade direkt vad det var eftersom blomkannan står i hinken som maskindiskmedlet (Yes) är i.

Han hade sugit/tuggatsönder den där plasten som smälter av vätska så det var både pulver och handdiskmedel i munnen på honom. Vi vänder direkt på honom uppochner och ut på toa för att skölja rent. Han hostar klöks/kräks och allt bara skummar känns det som…. Det tog inte många minuter innan jag tog beslutet och ringde ambulansen.

Det var inget snack om saker operatören skickade iväg ambulansen direkt och efter några minuters prat kopplades även giftformationen in. Vi fick rådet att ge honom glass eller saft att dricka, men han ville inget ha! ICKE! Sa han, så som barn säger, viftar med nävarna och vänder bort huvudet. Mitt i detta tumult kommer Ludde och är tokförtvivlad, han var fullständigt övertygad om att Hannes skulle dö! ”kommer han att klara sig?” frågade han flera gånger… Stackars liten…

Ut och släppa in ambulansen på gårdsplanen och så ville de att vi skulle ge honom grädde. Gissa hur glad Hannes blev över grädde i pipmugg intvingat i munnen, smått tjurig. Vi blev fastspända på båren och inlastade i ambulansen och sedan fick vi vår i särklass snabbaste åktur in till Halmstad hittills.

Vi kom fram till ambulansintaget och blev forslade till barnakuten, in direkt på rummet och överlämning från ambulansen till akuten gjordes snabbt och smidigt. Sjuksköterskan Piamari tog värden och Hannes syresatte sig till 100% både där och i ambulansen (han var riktigt förbannad på syremätaren på foten i ambulansen by the way) och pulsen och andning var normal.

Inom 10 min kom läkaren in på rummet och kollade och snackade med Hannes. Han började prata om att inhalera kortison för att minska riskerna för kemisk lunginflammation och inläggning för observation över natten.

Läkaren gick ut för att ta kontakt med giftinformationscentralen och efter ca 10 min återvände han och enligt GIC så är inte maskindiskmedel alls lika farliga längre och Hannes hade behövt andas in bra mycket större mängder för att riskera något, än vad han hade gjort och de + läkaren och kollegor (tydligen rätt många inblandade) ansåg inte risken direkt stor för oss att åka hem. Vi fick däremot lova att komma in direkt om Hannes skulle hosta okontrollerat och mer än vad han hade gjort under tiden vi varit inne.

Så 1½ timma efter ”tuggan” var vi på väg hem igen… en erfarenhet rikare…. och diskmedlet blev flyttat redan innan vi åkte hemifrån, trots att det är spärr på skåpet, för uppenbarligen kommer den inte på plats vareviga gång…. Nya spärrar är på ingång från IKEA, de skulle kommit idag men har så inte gjort… så klart…

Kemikalielista hos giftinformationscentralen

Fast vi har ju ändå kommit till barn 4 utan att någon har fått tag i nåt olämpligt att äta och/eller åkt ambulans…

Ludde låg inlagd för rotavirus, Ian för förkylningsastma och han var även inne för att kolla lungorna när han satte i halsen, Alfred har då haft hjärnskakning… och Hannes då det här…. vi kommer bli väldigt härdade har jag en känsla av… Då har jag ändå inte räknat upp alla otaliga sjukvårdsbesök och operationer pga hemangiom, rörsättning i öron, tarmbiopsi för glutentest osv…