Mer från dagen…

Etiketter

,

Vilken galen dag…. Jag blev arbetslös igen, jag var och handlade bland hysteriska pensionärer och var hemma med det zoo som för tillfället existerar här 😉

Alla tankar och upplevelser de senaste dagarna har tagit ut sin rätt och när vi idag kom fram till att ”De” lät mig gå så släppte spärren och jag blev totalt tömd på energi…

På eftermiddagen var det taco-time med alla barnen (knappt vi får plats runt matbordet längre) och efter maten så kom Alfred med sin överraskning – han hade lekt i grillen som vi grillade igår i… snacka om att ungen var svart!

Idag fick Teskedspappan hem sitt modelltåg som han köpt på tradera, i storlek Z och det var ett liiiiiiiitet tåg! I och för sig perfekt då det inte tar upp lika stor plats som det andra modelltåget 😉 Tanken är att bygga ett vardagsrumsbord med en lite minitågbana i *suck*

Totte levererade en härlig kommentar vid köksbordet förut, han och Pappa satt och grejade med det lilla lilla lilla tåget;
Totte – Vet du vad du gör pappa?
Pappa – Ja hur så?
Totte – Jo för ibland kan man undra…
Hur skön är inte den ungen med sina kommentarer ibland =)

Här är en liten film på modelljärnvägen… Ni förstår varför jag var på väg att ta fram flugsmällan?

Och så fick jag den här från gulliga CamillusBacillusÄr det nu jag inte ska skriva att hon fick den från min blogg Virkaholic 😉
Men hon är så söt så jag måste ha med den här också!

Åter till de arbetslösas skara

Idag var det ett faktum, både jag och arbetsgivaren insåg att provisionsförsäljare är ingenting som är ett bra yrke för mig… definitivt inte om jag hade tänkt få någon lön =)

Tråkigt att det inte fungerade men går det inte så går det inte… bara att fortsätta söka jobb och nu vet jag av erfarenhet att jag kan utesluta alla säljtjänster där provision är lönegrunden. Butiksförsäljare kan jag fortfarande och har utfört under många år… Men jag vann en viktig seger mot min telefonskräck i alla fall!

Hittade småkillarna online idag 🙂 de är med på Halmias översikt på bollskolan…

Total kaos

Åkte till jobbet idag med vetskapen att ca 10 st skulle tas in till utbildning och så skulle 3 st tas ut för fortsatt jobb… kommer hem idag med anställningsavtal och huvudet fullt av säljteknik!
De som blev kallade till utbildning hade alla blivit provanställda i alla fall! Så jag har jobb!!!! För ett halvår i alla fall!

Ska till Ullared

Bu
Eller som vissa fanatiker måste påpeka ”GeKås”, oftast bor dessa personer +20 mil från Ullared, vi som bor närmare säger just Ullared, alla vet ändå vad man menar…
I alla fall, till vänster ser ni min underbart långa inköpslista 😉

Förövrigt var jag in på arbetsförmedlingen idag för att skriva på min närvarorapport, dum idé! Det var ju studenten i fredags och alla var för inskrivning idag som tog studenten i fredags… jag kom dit och det var nummer 13 på displayen och jag fick nr 37 på lappen, som tur var behövde jag inte ta kölapp egentligen.
När jag gick därifrån 20 min senare så var det nr 16 på displayen, några sitter nog där än… 2 timmar senare….

Nu fick jag sms, nu åker jag!

Blev glad idag!

Inte nog med att jag snabbt fick träffa en kompis jag inte har träffat på länge, Peppe, jag fick en kommentar om min vikt! ”du har ju försvunnit” och det trots att jag har gått upp och känner mig riktigt plufsig nu, när maken varit borta en vecka och jag inte har kunnat röra på mig med ungarna hemma!! *glad*

Det som gjorde mig allra gladast är att den här personen säger inget sådant om han verkligen inte menar det… ”komplimanger” från honom är dubbelt så mycket värda än från de flesta andra….

Nu är jag pirrig…

På tisdag börjar jag utbildning för ett säljarjobb på 118100… håll tummarna för att jag passar som säljare och klarar av att göra ett bra jobb!

Samtidigt som det är skrämmande att börja ett nytt jobb så är det så skönt att komma ut i livet igen, jag älskar mina killar över allting annat men jag börjar mer och mer att tappa bort mig själv…. nivån på diskussionerna här hemma är inte så hög liksom, jag känner nästan hur hjärnan börjar mögla kanske därför jag har mitt neurotiska handarbetande

Min filosofi….

Jag kanske ska börja med att poängtera att jag vrålar och skriker på ungarna och är långt ifrån bättre förälder än de flesta andra. Jag är en bullrig människa och har röstresurser som skulle göra en mistlur avundsjuk. Lägg till att jag har noll koll på antal decibel som jag använder och jag vet att jag ÄR högljudd, så när jag tycker att jag har normal volym till ungarna så låter jag gräsligt mycket 😉 det har jag upptäckt när jag har filmat vår vardag =)

Däremot har jag min filosofi som jag försöker leva efter, vissa dagar går det käpprätt åt helvete och andra dagar så ger jag mig själv högsta betyg som förälder, och jag har ändå höga krav på mig själv.

De tre grundplåtar jag har är kärlek, solklara regler och konsekvens.
Kärlek i massor, några grundläggande och enkla regler och så konsekvens på deras handlande.

Kärleken kommer dagligen i form av att de får höra att jag älskar dem, de får kramar och uppmärksamhet. Mina föräldrar fortsatte stirra ner i tidningen när jag kom och skulle visa dem något och mumlade ”mmm vad fin” – DET får mina barn inte uppleva från mig! Om jag någon gång gör det så kommer jag på mig själv och ber om ursäkt; ”förlåt, jag hörde inte, vad var det?” och ger dem direkt fokus.

Jag berättar för dem att fast jag är arg på dem så älskar jag dem alltid! Även om jag är arg så jag kokar och skickar ut dem så älskar jag dem ändå, man älskar varandra fast man är arga på varandra.

Här kramas och pussas i massor! Jag ser inget fel i att pussa mina barn på munnen och de både kramar och pussar varandra, de bedyrar varandra sin kärlek i lika stor omfattning som de försöker klösa ögonen ur varandra.
Vi har inte så många regler, de få vi har är

  1. Lyssna, 
  2. Fråga först, 
  3. Inte tjata, 
  4. Inte ljuga…
De sitter tom på en lapp på väggen då jag har bonusar som har liiiite svårt för det där med regler…

Jag är inte den som tjatar, eller ja, jag försöker att inte tjata, för det gör mig arg! 1-2 tillsägningar sedan kickar konsekvenserna in… Vi har trappan som time-out. Om de uppför sig riktigt odrägligt får de sitta i trappan för att bryta beteendet, och de får alltid valmöjligheten att sluta eller sitta i trappan. Det fungerar tom på den lille ettrige 2-åringen, frågar man om han ska sitta i trappan så säger han nej och om jag då uppmanar honom att lägga av så gör han det, jag behöver bara ställa den där lilla frågan…

Konsekvensen innebär att jag alltid försöker göra likadant. När de hoppar för 104:e gången i soffan så är det fortfarande nedplockning och ev trappan som gäller om de inte lyssnar… Slag blir alltid snabbt upplockade och de ska be om förlåtelse och får höra att man ska inte slåss…
Konsekvens innebär att de helt enkelt får stå för sitt handlande, då får be om ursäkt om de slåss, de får plocka upp om de välter ner. Sköter de sig inte så blir privilegier indragna, att se på film på kvällen är ingen rättighet, de måste förtjäna det.Häromdagen gick vi in på Max och de ville hoppa i hoppborgen, jag sa att om de sköter sig så får de hoppa efteråt och de skötte sig! De fick hoppa, fast det slutade ändå med femtitolv vändor i rutschkanan 😉 Däremot så kan faktiskt ett nej vändas till ett ja om de har vettiga argument, att argumentera på den nivån som Alfred klarar av duger ingenting till, att stå och vråla JO!!!! när jag har sagt nej är bara att framkalla att man får ta konsekvenser för sitt handlande ;)Det är aldrig fel att muta sina barn. Att ”råka” säga att det blir glass först när rummet är välstädat, resulterar i att i alla fall Totte städar.. Ian är en liten slinsare och Alfred glömmer vad han gör efter 3 sek. Rummet blir städat ändå, det är det jag vill ha ut av det hela…

Vi har avskaffat millimeterrättvisa här, livet är inte rättvist så varför ska allting vara extremt rättvist inom familjen? Det mesta jämnar ut sig så småningom, lägg till att vi har 2 laktosintoleranta barn och den tredje är både laktosintolerant och har Celiaki (glutenintolerans) det ska MYCKET till att få allting extremt rättvist då.

Att alltid ha det hysteriskt rättvist hela tiden gör att när det väl inte är ”rättvist” så blir det ett jävla liv. Bonusar är vana att allt ska vara rättvist, förklara då varför 11-åringen inte får vara uppe lika länge som 13-åringen… Du är yngre är inget rättvist svar…

Efter att ha levt ensam så länge med ungarna, samtidigt som jag har fått ta hand om huset, djuren osv (maken har ju jobbat borta på veckorna) så kräver jag direkt respons på det jag vill ha utfört från dem… Ibland lite hård kanske, det erkänner jag, men jag kan inte vänta på Ian i 5 min för att han ska se färdigt på tv t ex… eller att han kom på 15 andra saker på vägen…

Alfred är min största utmaning hittills och det ska bli intressant och se hur han blir, i dagsläget är han världens retsticka….

I stort sett har jag barn som är som barn i övrigt, med små ovanliga twistar, en 2-åring som alltid säger tack, en 5-åring och en 3½-åring som till 90% av gångerna ställer in skorna i skoskåpet, barn som aldrig har legat på golvet i affären och skrikit t ex….

Jag avrundar nu men vill slå ett slag för KOMET…..

*mummel, mutter, morr*

Etiketter

, , , ,

Vilken jävla pissdag!

Fast den började ju i och för sig rätt kul…. Ungarna vaknade i vanlig ordning och de lekte en stund innan de kom på att de skulle titta på Thomas tåg och kröp upp i sängen till mig. Under det rådande sorlet tyckte jag att jag hörde någon knacka på ytterdörren, men jag ryckte på axlarna… Det var väl bara Jehovas igen….

Så ringde då mobilen (eh?) jag hörde på signalen att det var Teskedspappan (signaturen till Hem Till Gården) och han frågade om ankorna hade rymt för Mackans pappa hade sett ankor vid vårdcentralen (ca 300 m bort) och det var Mackan som hade knackat på dörren…. Jag sipprade ur sängen och kollade… jag hittade bara hanarna på gården….

Att jaga ankor med ungarna i släptåg var inget jag var direkt överlycklig för men maken trodde att Mackan pappa kunde hjälpa oss… så jag började rodda välling till ungarna och gjorde mig anständig…

Helt plötsligt hör jag någon ropa om han har mamma hemma, någon pratade med Totte och jag gick ut på trappen, där stod en man som var misstänkt lik Mackan (hans pappa alltså), i handen hade han en påse med bröd och bakom honom kom tjejerna knallande – så fort som nu ett par ankor kan gå… De kom in på gården och förhoppningsvis håller de sig här tills maken kommer hem så vi får vingklippt dem, eller om jag klarar det själv imorgon kanske…

Förövrigt så har ungarna varit lika odrägligt jävliga idag som de var änglalika igår! *besviken* De fick vattenpistoler i affären och Totte blev tillsagd att sluta fylla på den efter X-antal påfyllningar, det gick säkert 5 l vatten/gång…. Men det sket han i så han blev utskickad utan sin pistol och några minuter senare hör jag honom säga till Ian att gå in och hämta den! *arg*
Så här höll han på idag, sket fullständigt i vad jag sa och gjorde ändå som han ville, samma sak i kväll, jag sa nej när han ville sätta på fläkten i sitt rum för det är redan svalt däruppe och kallare blir det inatt. När jag kommer upp igen så hade han ändå satt på den….

Ian och Alfred är MYCKET medvetna om att det är strängeligen förbjudet att vara i ankdammen, ankorna basjar ju i vattnet och magsjuka pga klydd med förorenat vatten är inte min grej… 2 ggr idag har jag sanerat både Ian och Alfred… Ians andra gång var för att jag sa till honom att inte skita ner sig lika mycket igen (order ignorerad) så han kom in och var svart av lera hela han så det blev deprotering i trappan och utegångsförbud.

Idag är jag inte lika glad över dem som igår… fastän kärleken är lika stor…

Däremot så har min och Ians Hallo Klitty (Hello Kitty) jibbitzar till skorna kommit, mina crocs är ju flipflop så jag kan inte sätta den därpå för det finns ju inga hål… så planerna på att köpa crocs finns… men då blir det direkt från USA (eBay kanske) för här i sverige blir man ju ruinerad på Crocs….. Så klart är min jibbitz en häxa 😉

Dessutom har barnens äpplkärnor grott och växer som ogräs, tänkte ha trädet inne ett par år kanske innan vi planterar ut det så att inte rådjuren äter upp hela trädet på en gång, sedan kanske man ska försöka sig på en bonzai-äpple 😉 Sorten är Royal Gala och kärnorna är sparade från köpeäpplen.

Bilden som ser ut som sen kväll är i själva verket tidig morgon, fotade inatt när jag gick och lade mig… klockan hade blivit katastrofala 2.30

Jag vaknade med Kenny Starfighter….

Etiketter

,

Inatt har Totte sovit med mig i den stora sängen, som helt plötsligt inte är så stor… Hur en 5-åring kan ta upp en 1.60-säng på det viset är för mig ett mysterium!
För att inte tala om hur täcket bara trollas bort! Och när man väl vänder sig om -stelfrusen- så ligger det en liten kåldolme jämte en som tar sina modiga 10 min att rulla ut försiktigt så fyllningen längst in i allt inte vaknar…. Tredje gången tar man tag i ett hörn och rycker, då skiter man i om ungj*veln vaknar – jag fryser! Gnäller han kan han lägga sig i sin egen säng!
*så det så*

På morgonen när man vaknar till så upptäcker man att ungen har klonat sig! Nä just det… småbröderna… sängen är då nedlusad av genetiska Mini-Me som, i alla fall en av dem, stinker bajs… Då vänder sig täcksnattaren om, tittar på mig med sina superblå ögon och säger ”Ollibolli mamma”….
Det är vid sådana tillfällen ens själ lyser upp inifrån, alla problem bara försvinner och man glömmer nattens mörka tankar om att spika upp fanstyget på väggen… Det är sådana tillfällen man behöver minnas när han är som tyknast, eller spottar på en…..

Efter dagens Kyrkisvända tog vi oss en tur in till stan, ett ensamt litet nystan garn inköptes för att avsluta ett projekt och så åkte vi sedan till Max. När vi kom in så var det vi och en pappa med 2 barn i ungefär samma ålder som mina. Det vill säga 5 år (+/- ett halvår) och 3 år (+/- ett halvår)….
Mina barn leker medan jag beställer, pappans barn for som crackpundande illrar…. När vi satt oss ned så sätter sig mina killar och väntar på att jag fixar ketchup, locken till drickamuggarna, sugrören osv…. Pappans barn häller ut ketchupen på golvet under glada skrik.

Mina barn sätter sig och äter upp sin mat och Jag får i och för sig säga till Ian vid ett tillfälle, att sluta slicka på sin sko, och även säga till Alfred att fokusera på sin mat istället för kalabaliken hos pappans barn bakom oss….
Jag sitter i lugn och ro och äter min GI-burgare och börjar fundera på om jag ska hämta en Hallandsposten medan barnen äter sin mat… Pappan svettas, tjatar och hotar….
Till slut ger pappan upp och tar en halväten måltid och dumpar i soporna, grälar, svär och svarar ”nej, ni får inte hoppa i hoppborgen så som ni har uppfört er”….
Då älskar jag mina barn som uppför sig som änglar!

Men trots att pappan sa klart och tydligt att barnen inte fick hoppa i hoppborgen så är det ändå där de hamnar – ska man inte hålla konsekvent på det man säger? Säger man nej så är det väl ändå nej? Särskilt efter ett sådant uppförande….
Fast ändå är jag inte förvånad, båda barnen får en napp intryckt i munnen i bilen och även det lilla barnet blir satt framåtvänd i bilen! Långt under rekommenderad ålder, finns inte en chans att den tjejen var över 4 år. Då tänker jag faktiskt lufta mina fördomar, är man inte bättre förälder än att man vänder sina barn för tidigt, och inte genomför sina hot och håller sina regler, hur ska man då kunna få ett samarbete med barnen?
När vi gick in i restaurangen uttryckte barnen en vilja att hoppa i hoppborgen, och som motprestation tyckte jag då att om de uppför sig så får de hoppa, och de vet att så blir det. Uppför de sig inte så blir det ta mig sjutton ingen hoppborg, jag behövde inte ens påminna dem, Ian började tramsa loss vid ett tillfälle och då påminde Totte honom – ”jag vill hoppa så sitt still” och Ian kom ihåg…
Det behövdes långa sessioner med oxhudspiskan för att de skulle fatta 😉 *obs skämt*

Idag blev Totte lycklig när hans spiderman-jibbitz kom till hans foppatofflor, och jag blev lycklig när min skylt kom =) Ian fick sin Tombliboo som jag virkat på i helgen och Alfred….. ja han fick inget men han blev så lycklig när han vågade åka STORA rutchkanan vid Max!! Det var ett hissnande skräckfyllt ansikte som kom emot mig första gången, men efter att ha tagit emot honom 2-3 ggr så klarade han det utmärkt själv!

Lekande EU-val

En alldeles lagom tråkig söndag….

Pappa är ju iväg och jobbar på High Chaparral och vi är hemma och har tråkigt. Fast tack vare tråkigheten så har jag kommit långt med den amigurumi som jag håller på att virka till Ian, sedan ska jag ge mig på en sak bara till mig!

Mitt i alltihop så kom jag ju på att det skulle röstas också, och jag letade mig fördärvad efter röstkortet. Jag visste att man inte behövde det men jag visste ju inte var vi skulle rösta, men kompisen på Facebook visste, så jag fick röstat till slut, vilket jag tycker att alla borde göra… är man inte med och bestämmer så kan man inte heller gnälla på samhället, anser jag.

För att inte tala om många som gnäller på regeringen och faktiskt är det många av gnällarna som -röstade- fram regeringen! Behöver jag säga att jag är ingen anhängare av alliansen?

Efter vi röstade så åkte vi till den alldeles nyrenoverade lekplatsen. Jag begriper mig inte på föräldrar som släpper sina barn vind för våg…. Jag fick snacka ner en 6-årig liten tjej från högst upp på taket (där man inte ska klättra), hade hon trillat ner så hade hon slagit sig fördärvad… Men hon blev spak av det lilla scenario jag målade upp med ambulans, blod, benbrott och en eventuell för tidig död…. Jag drar mig inte för att skrämma barn med sanningen *så det så*. Det var faktiskt Totte som uppmärksammade mig på det eftersom jag satt med näsan i dagens Aftonbladet… *rodnar*

Idag är det dessutom fullmåne så en lite fullmåneritual för att tacka för månaden som gått och lyckönskan inför kommande månperiod, genomfördes också, med barn springande runt det hela…. Kaosmagiker i dubbel bemärkelse 😉

Väl mött mina vänner! Inga kloka ord idag (om de någonsin är kloka, men de är mina i alla fall) eller jo…. jag fastnade i en diskussion igår med en tjej i ett ämne om att vara ensam hemma 2 mån om året med barn, medan sambo/man var iväg i ett annat land och jobbade.

Det finns alltså människor som rent egotrippat -inte- skulle låta sin livspartner uppfylla sina drömmar inom arbetslivet, bara för att de inte vill vara ensamma hemma! De anser dessutom att pappan är frånvarande under barnets uppväxt om han är borta 2 mån om året, alltså en månad i taget.

För mig är det fullkomligt främmande att ens tänka tanken på att binda och tvinga min man till mig så hårt, att säga ”nej, jag vill inte vara ensam så du får faktiskt skita i dina drömmar” *ryser av vämjelse*

Skulle jag ha sagt nej till maken när han ville bli lokförare? Vad hade inte det skapat för känslor hos honom? Vad skulle hända senare om jag kommer och vill uppfylla en dröm? Skulle han säga nej bara för att hämnas? Är inte ett partnerskap baserat på bl a ge och ta? Man ger ena stunden och får tillbaka (tar) andra stunden? Ska man ge upp sina drömmar för att man skaffar partner och barn? För en gångs skull ska jag faktiskt slå mig för bröstet och säga ”fy fan vilken bra människa jag är som ändå skapar utrymme för min man att genomföra sina drömmar”! För jag vet ju att han skulle göra detsamma för mig…..

P.S Tågen har varit ute igen – Extern länk – D.S

Sveriges Nationaldag!

Blev inget större firande idag på nationaldagen, hade tänkt att kanske åka in till Hallandsgården men jag är inte säker på om den har öppnat än. Kom inte ihåg om det var till idag eller midsommar den skulle öppna igen…

I alla fall, Teskedspappan åkte bort för en veckas jobb idag så jag var väl inte riktigt motiverad till att åka och fira en massa saker, men jag hittade på kul middag *nåja* till ungarna i alla fall…

Jag kokade ärtgröna makaroner till Totte och Affe. Ian fick klarblå glutenfria spagetti *hehe* Ungarna tyckte det var skitkul!!

Färgen är sådan som jag har köpt för att färga sugarpaste med men det har fått gå till det mesta och det fungerar!

Jag har gjort halloweenmuffins (gula) och nu pastan bl a…. det här får vi testa igen!

En dag i lokstallet

Etiketter

Idag fick Totte följa med Teskedspappan till lokstallet i Landeryd.

Totte hittade i vanlig ordning sin vän dressinen som han tydligen cyklade på mellan han putsade på loket…. Som ni ser på bilden då blir man en aning smutsig i närhet av ånglok (ibland tror jag skiten är värmesökande) och jag poängterar att barnet har inte handskar på sig…

Barn och pappa är ikväll lyckliga, nåja, pappa mindre lycklig då en tub gick åt fanders tydligen men Totte är lycklig och somnade nog innan huvudet landade på kudden… Totte brukar vanligtvis ta 2-3 timmar på sig att somna på kvällen….

En legend ur tiden

bu Jag möttes av enormt tragiska nyheter på Aftonbladet.se… David Carradine är död….

På bilden finns även en av mina favoritregissörer… Quentin Tarantino… Som jag upptäckte för *funderar* kan det vara 15 år sedan???

Jag vet att jag satt med min mamma för 20+ år sedan och tittade på gunsmoke, då väcktes min beundran för David Carradine…

Vår brevbärare är en superhjälte!

Etiketter

bu
För hur får man annars in allt det här i en normalstor brevlåda?
Brevlådan var smått knökfull kan jag meddela 😉

Här hade jag sett fram emot att det skulle trilla in saker under veckan. Men nej då, ta alltihop på en gång bara!

Det som kom idag var pärlor och pinnar (smycketillverkning), en spagettiburk, 2 böcker, ett prova-på-paket från skaparklubben, en sänglampa och så 2 tidningar….

Sedan så upptäckte jag ikväll när Totte duschade att han hade bränt sig i nacken idag, och på ena örat… så det blir solmössa på och högnackad tröja imorgon om det utlovade busvädret inte infinner sig…

Så det blir till att toksmörja honom i framtiden, verkar som att han har ärvt min hudtyp. Ian är som en pepparkaka redan så han är säker, han har fått makens pigment, så är det bara Alfreds pigment som vi inte är säkra på än, men det ger sig det med och med tanke på hur lik han är mig så är det SPF som gäller för honom med.

Här kommer en försenad bild på min morsdagspresent =) Jag trodde vi hade ställt in den i år eftersom Teskedspappan var iväg och eldade ånglok, men se, han och Totte hade kokat ihop fuffens för sig när de var iväg och fixade insp.digibox! Så Maken ringde hem och ville prata med Totte som genast sprang ut i bilen och grävde fram den här under förarstolen. En usb-koppvärmare *ler brett* Jag dricker ofta kaffe vid datorn och maken hör ofta ”oj då, kaffet är kallt igen

Har jobbat lite idag…

Och med jobb menar jag att jag har gjort en läsning för en tjej med tarotleken…

Var ett tag sedan, medan jag har jobbat benhårt med min inre stress så har den delen av livet hamnat lite i skymundan… men det är nog dags att börja dra igång igen…

Jag har en Tarot of the Gnomes och jag älskar den! Mina små tomtar är så söta! Här på bilden är det stora arkanan plus några andra godingar…