Det här med feminism är en hel jävla djungel jag lovar…
Det finns alla de möjliga olika sorter, men det finns två saker gemensamt….. En hel del ser sig som de ”rätta feministerna” och tvekar inte att nedvärdera andra till ”oriktiga feminister”.
Den andra saken är väl egentligen att nästan alla feminister har samma mål. Sedan finns det de som tydligen vill byta roll på kvinnan och mannen, vilket är så långt från feminismens grund som det går. Det ska utjämnas, inte bytas plats eller liknande.
Jag förstår inte denna, ”du är ingen riktigt feminist”, för att man väljer att nå ut på ett sätt som passar personen, som t ex Lady Dahmer som själv har myntat Feminism för Dummies, en helt underbar blogg som verkligen lär de som vill veta vad feminism är, som tar det grundläggande och enkelt, är alltså ingen riktigt feminist.
De enda riktiga feministerna är alltså dessa kvinnor som dryper av hat och mansförakt. Visst ska man inte se milt på de rådande könsnormerna och rollerna som existerar i samhället, men är det den individuella mannens fel? Är inte många män offer för sina egna könsideal? Deras föräldrar har lärt dem hur könsnormen funkar (tyvärr), var i ligger det behjälpliga att då attackera männen, kalla dem en uppsjö av saker och verkligen själva utöva de härskartekniker som de själva vill slippa få nedkörda i halsen. De tvekar inte att yla om att män inte ska använda härskartekniker och genast i nästa mening så kan man använda deras egna härskarteknik som skolexempel.
Det finns en mängd kvinnor som inte tvekar att hata, vältaliga, driftiga och energiska kvinnor, som drivs av hat, att nedvärdera andra, att förlöjliga andra… Särskilt vissa utvalda människor som de har utsett till sitt målobjekt. Människor som tydligen har gjort jättefel mot Kvinnan men hur är egentligen den stora frågan… Inte mer än att de har blivit iklädda Feministernas målobjektskostym.
Det är kvinnor som inte tvekar att uppmana till att ”knacka” mansgrisar, eller annat våld. De uppmanar till att haaata….
Blev inbegripen i en mans lilla jugends för att jag motsatte mig att de höll på som de gjorde, sedan att jag inte heller uppskattade mannens tilltag att kalla Rihanna för kärring för att hon dröjde 3 timmar med att gå på scenen, var inte intressant. De uppmärksammade bara det de ville för sin egen vinnings skull…
Jag försöker verkligen brinna för min sak utan att för den sakens skull på nåt sätt förminska människors vilja och åsikt,
allas åsikt är värdefull, bara så länge de kan acceptera att andra inte är av samma åsikt och inte måste förgöras för att de inte tycker samma. Man kan föra debatt utan hot, nedvärdering och hat.
Det är det hat som driver dessa kvinnor som skrämmer mig, kvinnor som skulle kunna gå väldigt långt om de lade sin energi på nåt vettigt. Kvinnor som verkligen brinner för sin sak, men hatet?
För aldrig någonsin har väl hat varit en bra energikälla?
☆ VideHexan ☆ 