Skrämselhicka mitt i natten

Etiketter

Kom på en sak nu….

När Hannes vaknade vid 3-tiden inatt så hällde jag över vällingen i nappflaskan, från termosen. Gick in i Hannes rum (deras rum är ju utanför sovrummet) och tankade barnet under ljudliga klunkar…

Jag såg först billampor på gardinerna och den körde fort och det både verkade och lät som om den stannade utanför vårt hus.
Någon minut senare hör jag en kraftig dunk från vardagsrummet, som ligger under Hannes och Ians rum. Jag stelnade till och undrade vad det var, en så hörde jag katten käka mat i trappan (matskålen står där för att inte Hannes ska nå den, vi har ju grind i trappan), och tänkte att det var väl han som lät.

Sedan hörde jag hur det mumlade av mansröster på bottenvåningen!!!!! Från vardagsrummet!!! Jag blir helt iskall och tassade fram till dörren för att lyssna, Hannes hade ätit färdigt vid det här laget. Så hör jag fler röster! Sträcker ut handen och tänder lampan i hallen och den tänder även lampan i hallen på bottenvåningen. Jag smyger fram till trappan och lyssnar… Så börjar en kvinna tala och jag hör då att det är tv:n! Men den stängde jag av! Det vet jag för jag höll på att bryta fingret för jag slant på knappen….

Jag tassar ner för trappan….

Tassa är väl inte direkt rätt benämning eftersom den knakar värre än en dubbelsäng i ett horhus…. Jag hör att någon rör sig och beväpnar mig med den halvätna vällingflaskan (oooo så farligt)… Jag går in i vardagsrummet och där är…… IAN!

Ungen har knallat ner mitt i natten, satt på tv:n och satt sig i soffan för att titta på svt24nyheterna kl 3 på natten. Han hade kissat på sig och gått ner för att kissa och antagligen byta pyjamas, men det glömde han… Då blev raskt tillbaka till sängen efter tvättning och pyjamas i tvätten. Han fick ligga skavfötters med Alfred för hans säng var blöt och orka bädda om kl 3! Hans andra säng saknade lakan från förra gången han kissade på sig och där sover ju Hannes så den ville jag inte lägga lakan i heller….

Sedan gick jag in och tittade på ArkivX en liten stund, innan jag somnade och tv:n stängde av sig på sleepfunktionen….

 

Jag blir helt… jag vet inte.. förtvivlad!

Satt och slöläste lite på Twitter och trillade över den här länken från 

stackars. barn.

Jag hämtade lite stöd i Anna Wahlgren när jag fick Ludde, men någonstans kände jag att jag tar till mig det som verkar vettigt och skippar resten. Tack och lov redan där hade jag ändå förtroende för mig själv som förälder.
Nu vill jag inte på nåt sätt säga att jag är en utmärkt förälder, hell no! Jag gör misstag precis som alla andra…
MEN! När jag började läsa på om Sova Hela Nattenkuren så slutade jag logga in på forumet och jag slängde boken. Där gick min gräns, det kändes inte bra att tvinga barn till att sova när de uppenbarligen ville nåt annat.

Vi har haft stora problem med Hannes sömn, han sover fortfarande inte hela nätter, men i långa loppet så är det ändå inte direkt stora problem, han vaknar 1 gång på natten och vill ha käk (när han är frisk). Det finns de som vaknar 20-30 gånger på natten…
Dock är Hannes den som har varit största sömnstöraren. Nog för att ingen av dem har sovit hela nätter före 6-8 mån ålder, men när de väl började göra det så har de sovit bra.

Vi har aldrig haft större problem att få dem att somna själv. Ludde kunde under en kort period ta 3 timmar att söva, men då insåg vi att vi gjorde fel. Sättet vi nattade honom på – i vår säng – passade inte honom. Vi gick över till att lägga honom i hans spjälsäng, och stanna kvar i rummet tills han somnat. Vips tog nattningen 20-30 min istället för 3 timmar!
Det tig inte lång tid, ett par veckor kanske, så kunde vi lägga honom i sängen och gå ner och han somnade på 5-10 min…

Ian hade vi intressantast lösning på, han sov inte bra i spjälsängen utan jag fick tråckla loss barnet flera gånger varje natt. Lösning; en fyrkantig lekhage och så var sömnen perfekt även där.

Alfred har mer varit kvällsmänniska och kunde redan som bebis vara uppe lätt till 23-00 och sedan sova gott hela natten… Han var den som var svårast att få att sova. Vi var 3 st ibland som kunde gå med en illskrikande bebis i famnen och vyssja och vagga. Vad vi än gjorde så vägrade han somna! Vi testade säkert 25 olika sätt, men det enda som funkade var bära i 30-40 min med honom illvrålandes, tills han lugnade sig, trappade ner och somnade… sedan sov han som en gris hela natten. Om vi försökte söva honom på nått annat sätt så kunde han illvråla i timmar – believe me!

Vi har i princip gjort samma med alla barnen, samsovning (ett tag var vi 2 vuxna, 1 bebis och 1 dobermann i en 120 cm bred säng), jag har ammat fritt (helt i 4 mån) delvis fram till 6-7 mån ålder.

  1. Ludde slutade självmant när han var 7 mån ungefär.
  2. Med Ian fick jag kräksjuka 2 ggr och influensa på mindre än en månad och mjölken försvann, och jag fick aldrig igång det igen.
  3. Alfred växte dåligt på amningen och fick tillägg
  4. Hannes ammade fram till 14½ månad.

Sedan har de fått somna i famnen med/utan tutte i munnen, men i lugn och ro fram till nästan 1 års ålder.
Sedan har det varit väldigt enkelt att lära om och få dem att somna i egen säng. De har blivit lagda i sin säng, jag/Teskedspappan har suttit kvar i rummet tills de somnat och sedan gått ut… inom max en månad har de somnat helt på egen hand.

Nu har de haft sina faser också där de illvrålat i famnen en lien stund innan de somnat, men alla har gjort det under en begränsad tid vid samma ålder så det sätter jag mer i samband med utveckling än otrygghet…

Jag var också en osäker första gångs förälder och lyssnade mycket på andra, men någonstans kunde jag ändå känna ”ok” eller ”screw you” på de råd jag fick. Min mamma försökte hela tiden ”när du var liten….” och varje gång sa jag ”det var för 34 år sedan, det är liiite annorlunda nu” och dissade allt hon sa rätt av, det kändes fel i hjärtat!

Antagligen hade jag en enorm fördel av att jag faktiskt var 34 år när jag fick första barnet. Hade jag varit 24 år så vet jag att jag hade inte haft samma grundförutsättningar. Den personen jag var vid 24 år skäms jag mer eller mindre över, men är stolt över den jag är nu….

Ludde föddes i feb04, 20 mån senare kom Ian okt05 och 22 mån efter det så kom Alfred i juli07, då var Ludde 3år 5mån 26dagar. Teskedspappan var lastbilschaufför då och var borta mån-fre, på det var det mycket föreningsarbete och det kördes museitåg till höger och vänster. Jag var mycket ensam med 3 barn som var bebis, 2 år och 3½ år, och därpå skulle jag sköta hus och hem…

Under åren 2004-2008 var jag till en början relativt osäker och efter det gick jag på tomgång i princip. Jag var trött, orkade inte ifrågasätta mitt föräldraskap, hann inte annat än att lita på min föräldrakänsla och försöka lösa vardagen så gott jag kunde. Jag hamnade till slut i nåt som kan liknas med depression….

Efter mycket rannsakan, ändring av Teskedspappans arbetstider och jobb med mina tankar så kom jag på god fot med mig själv igen. Då hade jag ju redan ett självförtroende i att ”fan, jag klarade det! Klarade jag det så klarar jag mer!” och funderade inte så mycket över om jag gjorde rätt eller inte.

När sedan Hannes dök upp i aug10 så var Alfred 3 år, barnen var rätt självgående och Ludde är en jävel på att hjälpa sina bröder när jag behöver hjälp! Då fann jag en trygghet i mig själv och bara njöt av den lilla bebisen, kärleken var (är) total. Jag insåg då att jag hade inte haft tid att njuta av de andra tre på samma sätt. När Ludde kom så var jag nybörjare och osäker, med de andra två så hann jag inte….

När jag väl gick ”familjeverkstan” så fick jag bekräftelse på att jag faktiskt tänkte rätt, jag var på rätt väg! Om du familjeverkstan är svaret på alla problem? Givetvis inte, det är bara du som sitter inne med svaret på alla problem. Det är aldrig barnet som är problemet, det är du som är vuxen som är problemet och skapar ohållbara situationer. Barnet är bara en reaktion på ditt sätt att handla, felaktig handling = psykbryt hos barnet…..

Alla kan någonstans hitta en känsla av rätt och fel, när BVC-sköterskan, barnpsykologer, förstå-sig-på:are och andra människor försöker tala om den” rätta sanningen”. Sanningen är den att du känner ditt barn bäst och vet vad som kan och inte kan funka. Om du ändå inte känner dig säker så kan du ändå få en känsla av om det är ok eller ren och skär barnmisshandel. Aldrig någonsin skulle jag genomföra det som jag länkade till tidigare! Då får hellre barnet sova i min famn hela natten! Ett barn ska vara trygg med att somna, inte uppleva panik!

Så lita på dig själv, det är du som är förälder, det är du som känner ditt barn, det är du som är barnets allt, det är dig det ska lita på.

Jag gör fel, jag gör förbannat fel emellanåt… jag inser, utvärderar vad jag gjort fel… ber om ursäkt (!) till barnen och försöker att inte upprepa mina misstag. But hey! I’m only human!

Jag blir inte en dålig förälder för att mitt barn trillat ner från sängen, skadat sig eller vad det nu kan vara. Shit happens och med barn händer det fort! Man har dåligt samvete, oj vad dåligt samvete man har, men du blir inte automatiskt ”världens sämsta förälder” för det. Världens sämsta förälder är de som verkligen utsätter sina barn för avskyvärda saker, ignorerar dem, skiter i dem och på annat sätt aldrig får barnet att känna sig oälskat. Att säga nej till sitt barn och det får utbrott faller inte inom dessa ramar. Att ge sitt barn pengar och skicka ut det på stan en lördagkväll för man vill ha lugn och ro hemma, gör det.

Sedan behöver ju faktiskt inte föräldrarna vara det bästa för sitt barn, långt ifrån. Den vuxen som älskar barnet villkorslöst, får det att känna sig älskat och tryggt är den bästa för barnet. Sedan är det skitsamma om det är mamma, morfar eller en person utan blodsband.

Älska ditt barn, ta hand om det så bra du kan, tro på dig själv som förälder!

Mina söner – Idioterna!

Etiketter

När Ludde skulle iväg till Jiujitsun nu så var det ju på med Gi och under tiden som jag och Ludde höll på att fixa det där (det ska ju knytas bälte efter konstens alla regler) så passade Teskedspappan på att ge hunden mat.

När Ludde sedan står och knäpper skorna så står hunden och äter i hallen. Då lyfter han på hundens svans, kikar henne i rumpan samtidigt som han säger; ”hur ser det ut här under då? Det ser bra ut”

Varför?

 

Men AAAAAAHHHHH!!!!!!!!! *vrål av frustration*

Etiketter

Vem kom på att 1-åringar ska nå allt överallt? Numera kan man ju inte knuffa in saker på bordet för nu når han ju långt över kanten, och når han det inte då så ställer han sig på pinnarna på stolarna så når han ju definitivt allting 😦

Jag har precis hängt en maskin tvätt och när jag väl hängt ett plagg så har jag varit tvungen att kolla vad Hannes håller på med, det tar tid att hänga en maskin tvätt då, jag lovar….

Just nu vill jag att han ska gå och lägga sig och sova middag, men det verkar inte han vilja…. Men men, trycka i trotsvalpen lite yoghurt och gå upp och lägga honom. Märker väl om han inte vill sova då….

Här är en film jag spelade in nu på morgonen när vi åt frukost… eller rättare sagt, jag åt frukost med en sidekick som krävde mer.

– Storseans med Terry Evans –

 Det ska jag på!

I februari har vi (jag och Ians ena gudmor), köpt biljetter för att gå på storseans med Terry Evans. Jag har länge velat gå på en av hans kurser eller ”utbildas” av honom. Till en början nöjer jag mig med det här 😉 vill änglarna att jag ska träffa honom på annat sätt, och att han och jag har behov av det, så kommer det hända.

Jag gillar hans sätt att arbeta, lågmält, koncist utan krusiduller och väldigt personligt. Om han är på plats för att rensa ett hus så tvekar han inte att genomföra specifik själavård, eller förmedla meddelanden.

Ja, jag vet att det är tv, men det finns en känsla som ni skeptiker aldrig kan förstå, so don’t even go there!

De här månaderna kommer kännas långa och seansen kommer att kännas alldeles för kort….

Det är ju en väldans tur att det kommer jul, nyår och några födelsedagar emellan så jag har nåt att fokusera på 😉

Ha det gott mina vänner :-h

Hands on LCHF

Jag blev förfrågad om jag kunde skriva lite mer om LCHF och om hur jag gör.
”Why not” alltid någon som får en epifany och som får ordning på sitt ätande…

Nu hävdar jag inte att allt är exakt sanning eller kan redovisa var informationen finns. Det här är kanske inte helt vetenskapligt, det är erfarenhetsbaserat utifrån de som delger sig sin erfarenhet i LCHF-tråden på Familjeliv. Har jag hittat information någonstans så har det varit på Kostdoktorn, och där är det förövrigt väldigt bra att läsa när man börjar.

”Ät fritt av allt som har <5gr kolhydrater/100gr”
Jag trodde det var enkelt när jag började med LCHF, men se, det var det inte. Det är inte bara att äta fritt av allt under 5 gr kolhydrater/100 gr och ösa på lite fett. Blir det obalans skiter det sig direkt.
Om man ska hålla sig under 20 gr kolhydrater om dagen så är t ex mjölk (5gr kolh/100gr) big nono. 4 dl mjölk och du är över gränsen, så tänk om det där med 5 gr kolh./100 gr. 4 dl mjölk är nästan två ordinära glas med mjölk…

Jag kan t ex använda fajita-kryddor på 60 gr kolh/100 gr (jag kortar ner det from nu och skriver bara antal gram kolhydrater, ok?) i en stor sats köttfärs, när jag väl har räknat på det så hamnar ändå hela köttfärssåsen (jo, jag har fajita-krydda i köttfärssås – sketagött!!) på max 2,5 gr kolhydrater, med lök och tomater, beroende på vad man stoppar i. Allting beror på hur mycket man använder och inte endast hur mycket den innehåller, det är en samverkan mellan de två.

Hur man räknar ut innehållsvärde
Hur räknar man ut t ex vad en köttfärssås innehåller? Det är inte så svår faktiskt, det tar mer tid än vad det är jobbigt. Man behöver bara göra det en gång om man sedan sparar ”receptet” och hur mycket man använder av alla ingredienser. Jag brukar göra en tyvärr ganska grönsaksfattig, köttfärssås. Jag har en son som är fullkomligt övertygad om att små ”Luddisar” dör av grönsaker! Jo, då, vetenskapligt bevisat, enligt honom (var får 7-åringar allt ifrån?). Vi har grönsaker vid sidan om istället….

Köttfärssås á la Svartlok; 2 kg färs, oftast fläskfärs för den är godast, 30 gr Fajitakryddor, 10 gr lök, 2 msk tomatpuré.

Det tar tid att ta fram siffror på vad allt innehåller, men när man väl gjort det så kan man använda samma mängd igen och igen och man behöver bara räkna en gång. Man får ju däremot vara noga när man tillagar gångerna efter och ta samma mängd om man vill veta hur mycket av fett/protein/kolh som man stoppar i sig.

De siffror man behöver finns på förpackningen eller på t ex Matdagboken.se.

(Jag hoppas verkligen att jag har fått rätt på uträkningen ovan, har inte gjort det på ett tag. Principen är rätt medan siffrorna kanske inte är 100% rätt)

Hur mycket ska man äta?
De som går på LCHF känner efter ett tag att man inte behöver så mycket mat till slut, många gånger så glömmer man nästan av att äta och man kommer på sig med att bara ha ätit frukost och 1-2 ägglattar på en dag. Är man hungrig? Nej, men man bör äta för att fungera ändå, fast man inte är direkt hungrig. Det är en av de positiva aspekterna med LCHF, man skippar de där ”hungrig som en varg” och kommer ner på en nivå att man känner sig sugen, inte direkt hungrig. När man väl är hungrig så är man däremot utsvulten 😉

Först och främst så sak vi snacka energimängd av de 3 delarna (fett-protein-kolhydrater), Det är alltså inte totala mängden av de olika beståndsdelarna utan mängden energi de producerar. När man äter LCHF så är 75E% fett, 20-25E% protein och 0-5E% kolhydrater en utmärkt fördelning.

När man räknar ut hur mycket man ska äta varje dag så utgår man från den vikten man vill nå, som i mitt fall vill jag ner till 65 kg först och främst, nu har jag i och för sig inte så många kilo kvar men ack vad ”köttet är svagt” och det blir lite svackor i självdisciplinen emellanåt *harkel*

Man bör hålla sig mellan 1-1,5gr protein/kilo kroppsvikt. Om man utgår från det här så kan man räkna ut resten. Kolhydraterna är alltid <20gr/dygn om man vill ha en viktnedgång. Vill man ha en viktbehållande mängd så får man experimentera eftersom alla är olika, men de flesta brukar hamna mellan 100-150 grFör att nå en vikt på 65 kg så innebär det en proteinmängd på minst 65gr till 97,5gr om dagen. Det är då alltså cirka en fjärdedel (25E%) av det som vi ska ha i oss om dagen. 1 gram protein ger ca 4 kcal i energi, om man tar genomsnitt på dessa två summor (65 & 97,5) så hamnar vi på ca 81gr protein, vi räknar på genomsnittet så har vi bara en summa att hålla oss med.
Man räknar då så här: 81*4=324

Fett ger däremot 9 kcal på varje gram och för att få fram mängden fett jag ska äta så tar vi alltså den fjärdedel vi vet (324) gånger 3 för att få fram de 3/4 fett vi ska äta (75E%)325*3=972
Dessa siffror ska vi sedan dela på 9,energin som 1 gram fett ger. 975/9=108
Jag ska alltså äta ungefär 81 gr protein och 108 gram fett per dygn, kolhydraterna i det här räknandet är försumbara.

Nu hoppas jag att ni har förstått hur man räknar ut saker och ting…. annars kan man alltid ställa frågor och så försöker jag svara så gott jag kan.

Att väga sin mat

När man börjar med LCHF och vet hur mycket man ska äta av allting, hur vet man då att man får i sig rätt mängd?

Den första tiden är det nyttigt att väga sin mat och föra in på t ex Matdagboken, MinMat eller Dumbbell. Alla tre är gratis eller har gratisdelar som räcker alldeles utmärkt för att hålla koll på alla E%. De räknar ut allting automatiskt och man behöver själv bara föra in vad och hur mycket av allting man äter och så får man siffrorna utan att behöva räkna själv.

När man vägt sin mat ett tag så får man ganska god koll på hur mycket man äter varje dag. Man kanske har ett antal kombinationer som man har ”bokfört” redan och vet vad de innehåller, som man kan alternera mellan, om man ändå känner sig osäker.
Just nu har jag återigen börjat väga maten för att få koll på om det är ätandet eller amningsstoppet som är boven till att det har krupit sig på ett par kilo den sista tiden.

Jag köpte en våg på Biltema som har tjänat mig bra nu i ett par år och jag har den även till att väga paket när jag säljer på nätet, så det är väl investerade 150 kr 🙂

Det är omständigt och tidsödande att väga, men det är jättenyttigt att lära ögat att uppskatta en vikt. När man väger vill man gärna äta ”ren” mat, alltså inga grytor och röror utan enskilda beståndsdelar.

Min middag idag bestod av 112 gr broccoli, 117 gr kotlettrad, 49 gr avocado, 82 gr bearnaissås. Det var en smula mycket bea-sås, så jag blev proppmätt ur LCHF-mått mätt. När man äter LCHF så blir man aldrig så knökmätt som man blir på kolhydratmat, vilket i början kan lura en till att tro att man inte är mätt.

I alla fall…. när jag knappat in allt på Matdagboken så ser dagens middag ut så här:

Det här är totala mängden fett, protein och kolhydrater på måltiden och totalt på dagen, inklusive kalorierna under dagen. Kaloriernas betydelse går vi in på senare lite lätt.
Det är ju svårt här att se fördelningen i E% och scrollar man ner lite på sidan så kommer denna bilden:

Här ser man direkt att det är bra på fett och kolhydrater, lite lågt på protein men ration är ändå helt ok för enskild måltid.

Jag lade in resten av dagen och det ser så ut så här *pekar nedåt* om ni undrar varför jag drog i mig 4 msk vispgrädde mitt på dagen så var det 2 koppar kaffe med 2 msk grädde i vardera koppen 😉

Fett 137 gr, lite mycket kanske men det är fortfarande inom rimliga gränser. Proteinet ligger också inom ok-gränser liksom kolhydraterna.
Totala ration ser ut så här för dagen:

Då ser vi genast att proteinet är lite lågt och fettet lite högt, men eftersom vi är inom ”normalt” vikten av protein så är det inte så mycket att fästa vikt vid.

Varför lägga så stor vikt vid protein? Jo, för mycket protein omvandlas till kolhydrater om det blir för mycket. Om det blir kolhydrater eller om effekten är den samma kommer jag inte ihåg (inte heller var jag läste det) men faktum kvarstår; Äter jag för mycket protein så har jag gått upp i vikt de 2 närmaste dagarna.

För en del människor spelar kaloriintaget stor roll även inom LCHF, men de flesta kan faktiskt helt bortse från kalorintaget och ha koll på antal gram av de ”3 musketörerna” Fett, Protein och Kolhydrater, den fjärde musketören får väl bli Kalori då 😉
Man kan lätt komma över rekommenderat dagligt intag av kalorier och ändå gå ner i vikt inom LCHF, om man går på en HCLF istället (high carb low fat) så spelar kalorierna ALL roll.

Så, nu har jag nog fått med det mesta man behöver veta förutom Skaldemans Ratio (som jag har berört lite) men jag råder er till att ta reda på vad det är genom att googla eller låna böcker.

Nybörjarinformation (pdf) från kostdoktorn


Frågor på detta? Ställ dem där nere, eller så bara ni lovprisar mitt inlägg! 😉


Note to self:

  • En annan riktlinje är att 80/80/20 (gram av fett/protein/kolhydrater) är en extremvariant av lchf, så lågt ska man bara ligga om inget annat funkar vad gäller viktnedgång.
  • Ca 20 E% kolhydrater, 25E% protein och 55 E% fett så har du ju fortfarande en LCHF-riktig fördelning.

Tänker inte säga nåt om dagens datum

Etiketter

, ,

Alla andra verkar ha gjort det….

Idag har det varit en lugn fredag, här känts som lördag eftersom Teskedspappan börjar jobba först 20:22 eller nåt… men så kommer han inte hem förrän om ett dygn ungefär.

Jag har åter börjat väga maten för att se om det är där problemet till att det går så sakta i viktminskningen nu eller om det är det faktum att jag inte har ammat på 3 dagar. Jag brukar gå upp 5-7 kg när jag slutar amma, men jag tycker att nedtrappningen har varit så total att det inte borde märkas. Fast, fan vet, egentligen….

Vi går runt Tamåsen…

Fast hon är lite rolig när hon ser människor, hon blir så upphetsad att hon reser jätteragg, fast hon egentligen är överlycklig istället för arg *fnissar lite* Hon ser verkligen ut som mördarjycken när hon står i lekposition med världen jäkla ragg!Idag tog jag med jycken på en promenad och tränade lite koppelföring, miljö och följe… Hon har inte gått särdeles mycket i koppel bland bebyggelse, utan vi går ju mest i skogen och då går hon lös. Hon löste uppgiften fint! Fot fungerar inte utan hon är inkörd på vänta, då går hon perfekt även i fritt följ. Jag är imponerad av hennes framsteg, hon är ju bara 7 mån och inte speciellt tränad, vi tar det medan vi är ute och går osv…

Teskedspappan var med alla djuren hos veterinären idag, någon av katterna har dragit hem öronskabb och nu ska katterna fortsätta behandlas med Frontline och Selma har fått den där *pekar vänster* och skall behandlas i 10 dagar. Sedan hoppas vi att de slutar att hålla på och skaka på huvudet, är ju rädd att de ska få blodöra hela högen….

Själv ska jag testa ny hårfärg! Den jag använde, Garnier Nutrisse Creme, innehåller så klart silikoner även i färgen! Hade ju varit ok om det bara varit efterbehandlingen… och hålla på och starta från scratch varje gång jag färgat är inte lockande…. Så nu har jag bytt till L’oreal Casting Crème Gloss, den innehåller bara silikon i efterbehandlingscremen. Det är lite läskigt att testa en ny färg och nytt märke….

Jag försöker verkligen tänka positivt, men….

dagar när allt bara är jobbigt så är det motsträvigt!

Idag var det veckohandling på schemat. Jag brukar ta en ägglatte på morgonen när barnen äter frukost och så käkar jag när jag kommer hem igen…

Idag blev kaffet för varmt i micron så jag kunde inte dricka särskilt mycket. Jag körde de stora barnen till skolan och på väg tillbaka hör jag ett misstänkt ljud och doften av varm välling sprider sig i bilen. FAN!! Hannes kräktes.
Hannes blir lätt åksjuk och jag hade tagit det lugnt både till och från skolan så jag förstod inte varför han gjorde denna kaskadkräkning i bilen. Det var bara att köra hem och slänga jacka, byxor och body i tvätten.

Iväg till dagis…

Jag lämnade Alfred och Hannes och kände väl någonstans i magen att det kanske inte blir heldag för Hannes…

Iväg till Willys och in och handla. När jag är nästan klar ringer mobilen, jodå, Hannes har feber och det var bara att åka och hämta honom. Jag försöker febrilt få tag på Teskedspappan som ligger hemma och sover men han hör så klart inte telefonen! Jag kör som en biltjuv de 2 milen hem och hämtar en relativt pigg Hannes. Jag kör hem och får äntligen äta frukost…

Så här började min dag och jag kan lova, den blev inte mycket bättre….
Hannes är jättegnällig och jag har svårt att göra någonting annat än bära på honom. Han har ingen feber (ingen som vår termometer hittar i alla fall) men är gnällig till förbannelse!

Teskedspappan är iväg på möte så klart och jag skulle hämta Affe hos lekdejt och laga mat… idag är inte rätt dag att ha prov i tålamod!

Nu har alla barnen fått middag – Kalvfärssoppa med tagliatelle – och alla har ätit bra, även Hannes, så nu hoppas jag att han håller sig mindre gnällig den timma som är kvar till läggdags för honom…

Vissa dagar är det svårare med det positiva tänkandet, idag har det varit så men jag har väl lyckats rätt bra trots dålig sömn (för inatt sov inte Hannes hela natten), taskig start på dagen och stressigt emellanåt….

Ibland tror jag Hannes vet vad jag skriver….

Etiketter

Allt det där jag skrev om ammandet igår… Jag laddade med välling i termos, MAM-flaskan med bred hals för att träffa öppningen mitt i natten… Och så sover ungen hela natten!

Jag blev en smula förvånad när jag vaknade imorse av ”heeeej” från andra rummet och klockan var 6.58! Jag laddar med välling inatt med, så kanske han sover hela natten igen *haha*




Men så ÄCKLIGT!!!!

Den kommentaren hör jag ofta när jag berättar om ”ägglatte”.

Förvisso, så förstår jag väl att det kanske låter så där med råa ägg, smör/kokosfett, vatten och smaksättning… Men äckligt?

Alltså, TROR du verkligen jag hade druckit det om det varit äckligt? Ibland undrar jag hur vissa människor tänker. Att man kanske kan undra hur det smakar är en sak, men att utbrista ”det är ÄCKLIGT!!” som värsta 5-åringen utan att veta vad man yttrar sig om? Vet du, då sjunker man i mina ögon…

Samma sak när man hånar mig för att jag äter LCHF. Så fort man råkar säga att man äter LCHF så drar man igång den allra kraftigaste attackreflexen hos merparten av medmänniskorna, då är det helt ok att bli arg, håna, tala om för mig vilken jäkla idiot jag är som har gått på den där bluffen!

Ägglatte innan mixning

Vet du, jag behöver inte fördomsfulla människor i min närmaste omgivning, om det upprör dig så mycket hur jag äter, så behöver vi inte umgås, ok?
Särskilt de som har en mycket kraftig åsikt, utan att ens veta vad det handlar om…

Vet du, det är kanske en bluff i din värld, jag gör min ägglatte, njuter av smaken och mättnaden den ger, mår bra och ser resultatet av att leva kolhydratfattigt. En annan sak också…. det är ingen uppoffring, jag äter gott och är mätt men går ändå ner i vikt, blir sundare och mår bättre.
Bluff? i så fall en jävligt bra bluff!

Jag har mycket svårt att se vad det är som upprör människor så mycket? Jag väljer bort pasta, ris, potatis, bröd och alla hel-/halvfabrikat som är fullknökade med kolhydrater för att mätta…
Jag gör vanligtvis min mat från grunden, av råvaror och inte halvfabrikat. Många som äter lågkolhydrat är väldigt noga med att välja ekologiskt, jag önskar jag hade råd med det. Jag har inte råd att köpa 60 st ekologiska ägg i veckan, ja 60 ägg i veckan!

Jag fick en hånfull kommentar om ifall ”jag fortfarande levde på ägg”, hurså? Angår det dig? Hånar jag dig för hur du äter? Jag kan tycka synd om dig att du svälter dig och kämpar så för att gå ner i vikt… för mig sker det automatiskt och att röra på sig har blivit så mycket enklare! Grundkonditionen har förbättras ”utav sig själv” då jag inte har insulinnivåer i klass med Kaknästornet, som segar ner mitt system….

Så, ska vi göra en deal? Ta reda på vad LCHF handlar om, sluta gnäll för att andra väljer det, bli mer accepterande till din omgivning och tysta din rädsla/okunnighet innan du kritiserar andra människor för nåt du inte kan nåt om!
Så fortsätter jag att sippa ägglatte under tiden och gå ner lite till i vikt utav bara farten…

God, mättande och full av vitaminer!

Hur man gör ägglatte
Jag brukar ta 1 helt ägg + 1 äggula. Jag kokar upp lite vatten i vattenkokaren och häller på någon deciliter. Har man rå äggvita bör man denaturera den ungefär en minut i minst 70-gradigt vatten. Rå äggvita kan få en att må illa och hindrar bl a b-vitaminer att tas upp av kroppen.
Jag trycker ner en stor sked med Ghee eller kokosfett i äggvattenblandningen och sedan mixar jag det hela med stavmixern.
I detta häller jag sedan te, kaffe eller kakao, tar jag kakao så tar jag faktiskt lite sötningsmedel också….