Etiketter
Eller tror ni han har en framtid inom musiken? 😀
30 tisdag Aug 2011
Posted in Film
Etiketter
Eller tror ni han har en framtid inom musiken? 😀
29 måndag Aug 2011
Posted in Feminism/Genus
Etiketter
Jag har bara idag sett 3 personer referera till Pär Ström som en jämställdhetsförespråkare och en man som vet vad det handlar om… Eller ja, två uttryckte sig så här (bl a i ett sms och mess på FB) och en gjorde bara en länkning, om det var menat till mig eller inte vet jag inte men det kom jäkligt lägligt efter en meningsskiljaktighet i ämnet. Eftersom det trots allt är människor jag umgås med vill inte jag namnge dem, men bara för att de tycker som de gör betyder det inte att jag tycker sämre om dem för det. Åsikt är trots allt en sak och vänskap en annan.
Personligen tycker jag ingenting om Pär Ström, vad de som är feminister, tycker är ganska tydligt. De som är antifeminister hyllar honom och så kastar de skit på varandra.
Det enda jag vet om människan efter att ha läst saker och ting är att jag tycker att källhänvisning inte är hans starka sida. Alla kan få till det med otydliga källhänvisningar och svammel. Men en faktagranskning är inte nåt som hans arbete klarar av- min åsikt (as usual). Att kalla en blogg för genusnytt (eller för den sakens skull skriva böcker) och sedan inte ha fakta som tål granskning är lika ”smart” som många bloggar åt ”andra hållet” som är minst lika otydliga i sina ”så-är-det-fakta”. Att det tydligen är fler som tycker samma sak som jag, betyder det att jag måste vara antingen feminist eller PS-motståndare?
Jag må inte ha betyg på en fin utbilning osv, men allt det jag har pluggat har hela tiden källhänvisning och framför allt källkritik varit en grundläggande del i utbildningen. Att plugga institutionsteknik utan att ha källkritiskt tänkande och bevis för slutsatser hade inte fallit i god jord hos GBG’s universitet som var arbetsgivaren vid tillfället. Jag hade fått sparken helt enkelt. Att då en människa kan skriva böcker, utan att någon verkar källkritisk, gör mig bara en smula häpen.
Tydligen har det börjas göra källuppföljningar från de påstådda källor i PS böcker, det är den ”sk” motståndarsidan som börjat göra detta, men samtidigt ingenting jag har rotat djupare i. Efter att ha läst en av böckerna så stämplade jag PS som en tråkig jävel helt enkelt. Han intresserar inte mig och i min värld gör han ingenting för att främja den ”sociala” utvecklingen mellan könsrollerna i samhället. Däremot ska jag väl samtidigt säga att feministiska böcker tråkar ut mig lika bra.
Alla har rätt till en åsikt, men jag kan inte sympatisera med de som inte kan hålla sig till fakta, eller redovisa källorna för sina fakta-påståenden, oavsett vilka ämnen det gäller. Jag blev senast förra veckan indragen att tillhöra en grupp som uttrycker sig nedvärderande om andra människor, ni vet de där som inte kan föra en diskussion på ett sakligt plan utan att gå till personligt angrepp. Att ha en bedrövlig ton och argumentation. Att ”angripa fienden” med hårda ord, kränkningar och personliga påhopp och vips är jag en av ”de” (feministerna då tydligen) och belagd med både intolerans och oförstående för andra människors åsikter.
Vilket gjorde mig helt ställd, jag försöker verkligen hålla mig sakligt och bara spegla vad jag tycker (och inte någonstans skriver jag att min åsikt är den enda rätta sanningen, bara att det är så jag tycker) om jag lägger mig i diskussioner, vilket är ytterst sällan som jag gör. Jag kan kommentera t ex blogginlägg men jag läser sällan kommentarer eftersom det förekommer mer än lovligt ofta, att människor inte kan hålla sig till saken, måste kommentera hur jävla dum i huvudet den och den är, det har tom förekommit mordhot och kommentarer om att ”någons barn borde få en kula i huvudet”. Det står jag verkligen inte bakom!
Att tycka att någon har ett korkat beteende eller en korkad åsikt eller dåliga ursäkter (t ex i bilstolsinläggen) är inte att kalla någon korkad eller dum i huvudet. Alla har inte åsikter eller beteenden som tilltalar alla men bara för det betyder det inte att man behöver tycka att någon är dum i huvudet. Jag kan t ex inte tycka att föräldrar, som utsätter sina barn för höga skaderisker, genom att vända dem framåt i bilen för tidigt, uppför sig genialt och beror det på okunskap så må det vara hänt, men samtidigt så anser jag att man får läsa på lite, det är snabbt gjort på t ex NTF.se eller bara genom att googla lite. Kan man skriva på Familjeliv.se eller slänga käft i kommentarsfältet här på Teskedsmamma, så kan man googla.
Slutledning; bara för att man har en korkad åsikt betyder det inte att man ÄR korkad (tycker jag).
Under de 8 år jag har varit involverad i olika diskussioner på Familjeliv.se har jag aldrig blivit avstängd för att ha fört en diskussion på ”fel sätt” och de är snabba på att stänga av folk som har uttryckt sig olämpligt. Där har det verkligen varit hetsiga diskussioner! Vilket gör påståendet att jag tillhör ”de” som inte kan föra en diskussion sakligt, än mer förvånande för mig.
Varför skriver jag detta?
För att poängtera att trots vad jag blev anklagad för (i ett ”anonymt” mail från hotmail, där det inte finns avsändare) är att jag INTE är feminist, jag sympatiserar med en del saker, men minst lika mycket som jag inte sympatiserar med. Således behöver man inte kalla mig feministfitta – faktiskt. Ska kanske tillägga att jag svarade utan att kontra påhoppet – faktiskt.
Mitt genustänk har funnits i mig sedan jag föddes, det är ingenting jag har förvärvat eller läst mig till. Det är först under 2011 som jag faktiskt har satt mig in i lite vad genus är. Således behöver man inte heller säga att ”eftersom jag är en genusslyna, gör mina barn till transor och bögar som förpestar samhället” – faktiskt.
Någonstans är jag så intelligent att jag faktiskt förstår att transa och bög är ingenting man kan göra någon till, det är egenskaper man föds med.
För att inte tala om att jag är en ”jävla rödstrumpa som borde ha ett kok stryk” (jag funderade ett tag på om det var Hans Scheike som messat) bara för att jag letar alternativt sätt att tvätta håret (pga seborré, alltså sjukdom) och använder alternativ till deo (pga eksem, alltså sjukdom) eller för den sakens skull inte rakar mina ben och oftast inte, under armarna (pga ovan nämnda seborré, eksem och lathet). Visst, det finns medicin för nämnda åkommor, fast lathet finns kanske inte så mycket behandling mot, men vet ni hur mycket skit det är i de sakerna? När man är läkemedelskänslig är det inte så kul att smörja in sig med krämer som man känner av i hela kroppen. Då söker man alternativa vägar och det innebär inte att man är rödstrumpa – jävla trams!
Eller, som det jag skrev ovan, bara för att jag på ett ställe sympatiserade med feminismen och uttryckte min åsikt om det, betyder inte att jag är en av ”de” eller tillhör de som måste hoppa på andra och inte kan uttrycka min åsikt på ett accepterat sätt, att jag är cynisk och sarkastisk är inte att göra personliga påhopp.
Var var vi någonstans innan jag spårade ur…. Jo….
Jag förstår nu vad vissa bloggare skriver om när de gör inlägg om vad läsare tillskriver dem, jag har själv blivit tillskriven saker, från vänner dessutom, vilket jag inte står bakom och som jag faktiskt trodde att vännerna kände mig bättre än så.
Vännerna får gärna tycka Pär Ström är antifeminismens gåva från Gud, jag skiter liksom i vilket, jag finner inte människan trovärdig utan grund för sina påståenden.
I alla fall den ena vännen skickade ett mess på Facebook och tyckte att jag skulle hålla tyst om mitt feministdravel och läsa PS blogg, och jag fick bara ”lögnare” till svar när jag skrev att jag har gjort det och återigen, jag kan inte stå bakom åsikter som baseras på påståenden som jag inte tycker kan styrkas helt.
Ja, jag har dissat feministiska påståenden också, där faktagrunden inte kan styrkas. Nu är det jag som saknar källhänvisning 😉 men jag KAN verkligen inte hitta artikeln igen som jag tänker på, så jag hade kunnat visa… Bokmärket jag hade sparat funkade inte längre så jag vet inte om artikeln är borttagen eller bara flyttad.
Jag kan bara dra parallellerna till LCHF kontra LCHFmotståndarna. Där läkare har ”bevis” för att lchf är bluff och båg och andra läkare har ”bevis” för motsatsen. När man ser vem som har beställt undersökningen så får man bilda sig en egen åsikt om det är saklig eller vinklad åsikt bakom. Jag vet bara att jag mår bra av lchf och ska gå och ta prover som jag är övertygad om kommer påstå samma sak, bara för sakens skull.
Sedan ska man vara jäkligt källkritisk till var saker och ting skrivs, står det på Aftonbladet kanske man inte ska ta saker och ting så allvarligt (jodå, jag vet att jag länkar dit emellanåt och bloggar om saker och ting, hur man får upp besöksstatistiken kallas det också). Står sakerna på läkarforumssida (saknar bättre ord) eller livsmedelsverkets sida? Inte ens då kan man vara säker på vad avsändaren på undersökningens har för syfte. Hur lång tid undersökningen grundar sig på är också en väldigt avgörande sak, samt hur många undersökningen omfattar.
Så till de 5 st vänner som kan känna sig utpekade i inlägget, jag tycker om er lika mycket för det, fast vi inte har samma åsikter, men vi ska kanske inte diskutera det utanför verkligheten eftersom det är lätt för missförstånd. För vänskap är trots allt värt minst lika mycket som rätten till en åsikt.
Och ja, känner jag mig orättvist behandlad så blir jag upprörd.
Ja, tillskrivs jag egenskaper jag inte känns vid, så blir jag upprörd.
Ja, hör jag skitsnack bakom ryggen så blir jag upprörd.
Ja, jag anser att jag har lika rätt till åsikt som alla andra och jag tänker inte hålla käften
Faktiskt….
27 lördag Aug 2011
26 fredag Aug 2011
Posted in Shoppat
Etiketter
Idag har det varit förbaskat körigt.
Upp på morgonen och köra Ludde och Ian till skolan, tillbaka för att gå på öppna förskolan. Vid 12 när det var slut körde jag hem Alfred och Hannes till Teskedspappan och kastade mig iväg till skolan igen för att hämta skolbarnen…
In till Halmstad för att jaga skor och regnställ till Ludde. På skopunkten få fick vi;
och alltihop för 620 kr! Det var rea på alla skor utom 1 par och så har de ta 3 betala för 2… *gillar*
De här skorna var alltså gratis! Och om de inte varit det så hade de ändå bara kostat 99 kr och de är såååå sköna!
När vi var färdiga på skopunkten var det in i zooaffären jämte och botanisera bland mumsiga märgben *uäck* Selma fick ett ben som nog hörde hemma på en mammut (är inte de utdöda?) för jäklar vad stort det var! Och jäklar vad lycklig jycken var! Nu kanske hon ger fan i våra skor!
Vi for tvärs igenom stan och hamnade på Eurostop, in på Rusta och hittade bara rosa regnställ (är du klok eller? var Luddes svar på frågan om han kunde tänka sig rosa ställ), däremot hittade jag var sin skaljacka till Ian och Ludde för 44:75 kr/st (?) och så for vi till stadium outlet, 110 var det största de hade *suck*.
Nåja jag hoppades att kanske ICA Maxi skulle ha så vi körde tillbaka in mot stan, kom på COOP! Och där hittade jag ett Abeko i rätt storlek, lite dyrare än jag hade tänkt men det skiter jag i!
Tillbaka hem till Oskarström…. Det har varit en dag där sommaren antagligen tagit farväl, vi har haft 27 grader varmt och det är RIKTIG klibbigt! Nu är klockan snart 22 och vi har 21,2 grader och en luftfuktighet på 82%…
Bilden nedan är från i onsdags när jag handlat fika till Ian på Konditori Sockerdrömmen här i Oskarström (heeeelt glutenfritt)
25 torsdag Aug 2011
Posted in Hexan talar, Tåg
Publicerad 090604 första gången men är återigen/fortfarande aktuell…
Jag kan tänka mig att många –som har råkat ut för mitt fräsiga jag- ser mig som en ragata… Nu riktar jag mig till tågentusiaterna… telefonförsäljarna tänker jag aldrig ens bry mig om att förklara för! De drabbas av min omedelbara vrede *HA!*
Det här är ingalunda en ursäkt, mer en ”så här är det att vara gift med en tågentusiast”
Vi kan väl börja direkt med att jag har inget som helst intresse av tåg what-so-ever! Visst ånglok kan vara häftigt och det är kul att åka tåg (förutom kräkormen X2000 som gör mig åksjuk inom 10 min), att tuffa fram bakom ett ånglok har sin tjusning, men that’s it!
Min man är en sådan här tågnörd (tänk på att vi befinner oss på andra sidan spåret, i min värld) och sedan den där dagen när han hittade den där lilla föreningen i Ambjörnarp och det där skar sig i frågan om lokstallet i Landeryd, så har mitt liv varit tämligen låst…
Föreningsverksamheten kan jag ställa upp på, jag jobbar gärna aktivt i lokstallet, jag åker gärna tåg, men det där brinnande intresset för ånga och räls – nä, där går min gräns. Det är nu 5 år sedan som lokstallet åter började leva upp och aktiviteten ökade och mitt privatliv blev infiltrerat av människor som krävde det ena och andra av mig, fast jag inte har ett skit med saken att göra… jag är bara gift med en tågnörd….
Det är tydligen helt i sin ordning att ringa klockan 6.30 hem till folk och börja ställa frågor om resor, var biljetter kan köpas och när tåget går – PÅ MITT PRIVATA NUMMER!
I tidningsannonsen har då makens namn och mobilnummer stått skrivet. Då har denna smarta pensionär (har alltid varit en +65:are) kunnat hantera en dator/ringt nummerupplysningen och tror att jag är någon jäkla telefonservice!
Jag bor på numret således är jag hyperinsatt i allt?! <– mycket frågande…. Vi kan ju säga att hade det varit en pensionär, så hade det väl varit ok. Inför HNJ125 kan jag lova att varenda pensionär i halland hade gjort samma sak och jag var i en veckas tid, telefonterroriserad mellan kl 6.30 – 23.00! Och så här har det varit inför alla resor… En kvinna var särdeles ihärdig och ringde varje dag i 2 veckors tid och undrade varför maken inte hade ringt. Jag förklarade varje dag att han hade fått hennes telefonnummer och att ringer när han har närmare information i frågan. På 14:e dagen blev jag riktigt jävla arg och bad henne –för 14:e gången- att ringa maken på hans mobil och ställa sina frågor istället för att terrorisera mig med dem, jag har ingen som helst kunskap i frågan och jag bryr mig inte ens. Då sa denna kvinna; -Det här är ett företag och som företag ska du kunna svara på mina frågor! Annars får jag vända mig till ARN!
Jag skrattade stolpskottet rätt upp i örat och sa: -Ja gör du det, jag är privatperson, du har ringt till ordföranden i en ideell förenings privata hemtelefon, ringer du en gång till polisanmäler jag dig, jag har ditt telefonnummer och jag kan lätt leta fram både ditt namn och personnummer på nätet.
Sedan lade jag på och har aldrig hört av idioten igen, inte särdeles trevligt, men det var hon som började *haha*
Är det konstigt att vi idag har hemligt nummer?
Hemligt så tillvida att jag lämnar ut det till kompisar osv, men vi är inte sökbara på tjänster längre.
Det finns flera liknande incidenter… för att inte tala om en av tågföreningsvärldens hörnpelare, denna person förstår inte vad meningen ”maken sover, jag säger till att han ringer dig så fort han vaknar” betyder. När jag upprepat samma mening 5 gånger så frågar jag ärligt vad det är personen inte förstår… trots detta fortsätter personen fråga när maken vaknar och personen kan ringa igen. Då kan jag uppfattas som en rabiat kärring och det står jag för. Jag kallas gärna det här, men när maken har jobbat natt eller har sovmorgon för första gången på 2 veckor, då låter jag I-N-G-E-N-T-I-N-G störa hans sömn – punkt slut.
Eller då man har tryckt av makens mobil flera gånger och personen ringer hem till en istället och VÄCKER barnen!! För att personen inte är beskaffad med tålamod eller någon som helst vett och etikett! Det är inte bara här hos oss personen har väckt barn… Då blir man en jävla drake och det har man all rätt till! Sedan kvittar det om jag tycker personen är trevlig i övrigt, personen får oförtjänt mycket skit, men i den här frågan SKA personen ha bannor!
Min man har i 3½ år mer eller mindre jobbat borta hela veckorna, han har kommit hem på fredag eftermiddag/kväll eller i värsta fall, natten till lördag och har sedan åkt igen någon gång mellan söndag förmiddag och måndag morgon. Jag har under dessa år mer eller mindre varit ensamstående med 3 barn, hus, djur och allt vad det innebär. Maken har kunnat komma hem och dumpa sina bajsiga kalsonger i tvättkorgen (om de ens har dumpats där och inte på golvet utanför korgen) och kunnat ta nya rena kläder i garderoben.
Jag blev sjuk i influensa för ett par år sedan, tom den fick jag ta på nätterna när ungarna sov, på dagtid hade jag knappt någon feber och klarade av allt som jag var tvungen till och lagom till ungarna hade lagts för natten som kom febern och det var ett flertal nätter den landade på 40 grader och uppåt. Jag har tom klarat barn och hem med kräksjuka!
Lägg till att han -allt som oftast- har kommit hem på fredagen för att åka till Landeryd och lokstallet på lördagen och sedan åkt ut igen med lastbilen på söndagen.
Jag har inte kunnat ha någon som helst hobbyaktivitet, jag har ingen som kan passa barnen utanför de tider som de har gått på dagis, jag är totalt låst och kan inte ens gå och handla mjölk utan att ha en 5-åring, 3½-åring och speedad iller till 2-åring i släptåg…
Lägg till att maken sedan går en utbildning där han är borta på veckorna igen, och dessutom sänker sin månadslön med 10 000 kr… vilket gör att han måste jobba extra varenda lediga minut = ser honom fortfarande lite…
Men nu är han färdig lokförare och jag kan andas ut, barnen har inte behövt svälta, räkningarna har kunnat betalas i tid och vi har inte belastat våra lån för mycket under de här 10 månaderna.
Nu kommer vi till pudelns kärna, det är YTTERST sällan jag säger nej, maken får ge sig iväg på det mesta och enda kravet jag hade med utbildningen var att jag ville bara ha så vi klarade oss ekonomiskt… Det är många gånger jag har gråtit av trötthet och hatat allt vad lastbilar/tåg heter och bett fler än en tågnörd dra åt helvete när de har väckt barnen på kvällarna… men tåg är makens och numera även barnens liv och vem är jag att hindra dem?! Jag tror inte många fruar hade gått med på allt det som jag säger ok till så är det konstigt om jag lackar ur ibland?
Vanligtvis är allting ok igen efter att jag har fått skälla en stund på maken hur jävla trött jag är på allting och att alltid behöva sitta ensam jämt… men det har betalat sig *ler finurligt* om jag inte säger nej till så värst mycket, så kan maken inte säga nej till mina påhitt – som jag faktiskt kommer kunna ha nu! Han vet att den 13 juni så åker jag och sätter mig och stickar/virkar ihop med andra kvinnor/tjejer och faktiskt; en del killar, på World Wide Knit in Public!
Jag fick inte ens spel när han kommer och säger att han hade vunnit en auktion på tradera och lägger 1500 kr på en litteraskylt, för att sedan GE BORT DEN!! Förvisso så gavs den bort till loket som den egentligen hör till så det har jag full förståelse för… men jag ryckte bara på axlarna åt det…
Så du som har råkat ut för den här rabiata kärring kan jag bara säga, antagligen har du förtjänat det… Jag är inte så hemsk i vanliga fall, en aning vass, snabb i truten och säger vad jag tycker förvisso, men jag är snäll innerst inne *skrattar gott*
Att vara mamma och fru till fyra tågnördar är en förbannelse men jag är rätt nöjd med livet ändå…
25 torsdag Aug 2011
Posted in #Småbarnsliv
Etiketter
Nu är 1-årskontrollen avklarad och Hannes är 77 cm lång och väger jämn 12.1 kg. Hans viktkurva börjar dala och ligger inte på +3 längre utan närmare +1 och där ligger längden också ungefär (om jag minns rätt).
Sprutorna var lagom kul att få men han skrek i typ 10 sek och sedan var det bra. Han är lite hängig nu men i vanlig ordning glada Hannes med tillfälliga formsvackor (tok-ylande).
Uppdaterat 18:50
Stackars Hannes fick jätteont i framför allt vänsterbenet framåt 17:30-tiden, han grät oavbrutet tom när han åt. Han fick en panodil och jag tog upp honom och ammade honom till sömns. Han sov djupt men vaknade ändå när jag behövde röra hans ben för att lägga över honom i spjälsängen.
Efter 3-4 Soft Kitty (Big Bang Theory-sången) så somnade han om…. Det gör ont i mammahjärtat när liten har ont…
24 onsdag Aug 2011
Posted in #Småbarnsliv, Film
Etiketter
24 onsdag Aug 2011
Posted in #Åsikt, Feminism/Genus
Etiketter
Bah lite? Snälla?
Bloggen jag tipsade om innan… om människan (-orna) som inte fattat vad hela pojk/flicka/blått/rosa-debatten går ut på…
En tanke:
Det är ok va om jag tycker att de som bara tjötar om att hela genusdebatten är så ”tröttsam” att det är de människorna som anser hela saken som tröttsam är de som gör att vi inte går mot ett mer jämställt samhälle, utan det är de som gör att vi går mot ett mer amerikaniserat tänkande…
För faktiskt, om man argumenterar för att flickor ska vara flickor (dockor, rysch-pysch, rosa, glitter) och pojkar ska vara pojkar (bilar, ovårdat beteende, spindelmannen, blått och svart) i grund och botten skjuter sig själv i foten när de i själva verket i samma andetag argumenterar för olikheter som t ex lägre lön för kvinnor än för män i likvärdigt arbete!
Man kan liksom inte tycka en sak är okey och i en annan är man hysterisk….
Feminism är en snårskog som jag bara inte klarar av att reda ut, men jag hänger med på det fundamentala men kanske inte vad som skiljer en särfeminist från en radikalfeminist. Dessutom har tyvärr -feminist– fått en ful stämpel så att jag känner att jag är hellre ett wildcard än sätter en stämpel på mig själv.
Den enda stämpel jag sätter på mig själv är väl möjligtvis Spoonist, Svensk och Kvinna… Fet skulle kunna vara en annan… Min politiska övertygelse är inte heller solklar, jag sympatiserar med flera saker inom alla läger men med en dragning åt rött.
Nu när jag inte drabbas av ”lika-del-föräldraledighet”, som Sossarna kört med under Mona-tiden, så kan jag luta mig mer mot dem…. Så länge inte Soss är beredda att ekonomisk bistå de familjer som drabbas hårt av att en förälder MÅSTE gå ledig (som då är ansvarig för det ekonomiska flödet i familjen) så får det vara, de fick inte min röst sist, men fråga fan inte vad jag röstade på, det minns jag inte. Det var däremot inte SD, C eller KD.
Näh, ett glas rött och en kolhydratlåg muffin… nu får gärna ni tycka också… Kvinnor måste börja våga tycka mer!
24 onsdag Aug 2011
Posted in #Åsikt, Feminism/Genus
Idag när jag skulle lägga Hannes till middagsvilan så var det ”Jon, Kate & Eight” på TLC och det var en scen där två av pojkarna struntade i vad Jon sa och gjorde en massa annat istället, som t ex dra loss magneter från kylskåpet och slänga dem på golvet.
När Jon berättade om händelsen så säger Kate ”they were just being boys” och jag kände mig en smula ”vaffan! säger du människa?”.
Om det var någon av flickorna då? Vad hade du sagt då? Och ursäktar det att barnen var olydiga med ”they were being boys?”. De äääär ju pojkar och pojkar äääääär sådana, de är ursäktade. *bullshit*
Jon hade en mycket bättre attityd, ”what do you mean being boys? They didn’t listen and that is disobedience, nothing else”… typ… jag kommer inte ihåg ordagrant…
Jag kan hålla med om vad vissa säger, att pojkar kommer undan med så mycket mer än flickor ”eftersom de är pojkar”. Det är tydligen helt ok att pojkar brottas, bråkar och inte lyssnar – JUST för att de är pojkar!
Man ska kräva av pojkar vad man kräver av flickor! Eller ännu hellre; behandla alla barn likvärdigt när det kommer till socialt beteende mot sina medmänniskor.
Däremot är jag fullt förstående att barn kan behöva behandlas olika utifrån deras personlighet. Jag behandlar inte mina barn likvärdigt eftersom vi skulle få en vardag som inte fungerar och knäckta barn i så fall.
Vi måste vara hårda mot en Alfred som störtar huvudstupa in i livet, Ludde behöver vi stötta för han känner sig osäker och Ian behöver få sina 20 min innan han kan delta i aktiviteter, han måste ha full koll på vad det handlar om.
Hannes verkar bli en liten accepterande herre som tar saker och ting för vad de är…
Hade vi gjort tvärtom, varit hårda mot Ludde och stöttande mot Alfred och tvingat in Ian i situationer utan att han är beredd, så hade allt gått åt helvete, det kan jag försäkra! Framför allt hade vi nog suttit mycket mer på akuten med Alfred!
Vill ni läsa om en människa som VERKLIGEN inte har fattat vad saken handlar om (egentligen borde jag inte uppmuntra människor att läsa en sådan blogg, men ok då) så kolla in Danni och lilla Keila… men bara om ni balanserar med att läsa nåt bra som t ex Lady Dahmer eller Fredrik Backman efteråt (utav vitt skilda anledningar).
Här är en sak till som jag vill sparka på idag
(hm, känner mig en smula bitsk idag)

Hur i helvete kan man skriva en bok om att gå ner i vikt, som riktar sig till barn?!?!
Barn som behöver gå ner i vikt skall inte upplysas om det hela utan föräldrarna ska se till att så sker genom motion förklädd till lek och anpassad mat!
Barnet skall inte skuldbeläggas för att det är överviktigt eftersom det vanligtvis är föräldrarnas fel. Barnet skall uppmuntras istället för att skuldbeläggas!!
23 tisdag Aug 2011
Posted in Film
Etiketter
23 tisdag Aug 2011
Posted in #Småbarnsliv
Etiketter
23 tisdag Aug 2011
Posted in Skola/förskola
Ska man hämta barnen på dagis? Mäh! Sicket påhitt!
Ok då, jag missuppfattade totalt att jag skulle hämta Hannes klocka 11….
11.30 ringde de och frågade var jag var någonstans, så jag hystade mig in i bilen och hämtade barnet (barnen)…
*Perfekta mamman you know*
Fast jag försökte få till hämtning framåt jul, ni vet, spara miljön och mammas nerver… men de bara garvade åt mig….
22 måndag Aug 2011
Posted in Högtid
Etiketter
Min bebis fyller 1 år idag…
Han är firad och klar men fick som jag skrev innan, ett litet firande på förskolan…
De här bilderna tog jag igår när vi var ute och röjde i trädgården.
Lite ord till Hannes från vänner och bekanta:
22 måndag Aug 2011
Posted in Skola/förskola
Hela dagen höll på att börja med en förskräckelse! Jag hade satt mobilen på ringning 6:35, och jag tror klockan var 7:02 när jag vaknade och slet upp ungarna… Kör inte App-killer på din droid om du har ställt alarmet…
De kom upp och fick klätt på sig, några minuter framför tv:n och sedan fick de frukost… och vi var iväg när jag hade planerat… idag ska det skrivas ett schema och sättas på kylskåpet så vi håller tiderna…
Vi började med att lämna Alfred på förskolan, 20 min tidigare än vad som är sagt, men det fick vi… Sedan var det bara att…
Kasta sig ut på vägen som vi kan så bra vid det här laget, och tanken är att vi ska kuska på den där vägen tills 2023, kul va?
Ian var otroligt tyst idag, ett tydligt tecken på att han är pirrig och…. kanske inte nervös men osäker… Hela vägen ut till skolan satt han tyst, och han som brukar pladdra rätt bra…
Men det gick jättebra! Han var en liten tyst en under den halvtimme jag var kvar men det var helt ok att jag åkte och enligt läraren hade han kommit igång bra efter ett tag… jag är inte förvånad, han brukar iaktta i 20 min innan han kommer igång…
Så nu är det Ians tur att gå i denna skolan, Ludde gick här förra året men har nu flyttat upp till den -RIKTIGA- skolan och första klass. Stora lyckan är att han får gå i samma klass som bästa kompisen, i år i alla fall men inte nästa år… men året efter det 😉
Nästa år är det lugnt, då går Ian upp i första klass, men inget barn som börjar i förskoleklassen, utan först 2013 kommer Alfred hit.
Vid 9-tiden tog jag Hannes, som tröttnat på att sitta still, och drog till förskolan för att fortsätta inskolningen.
Jag blev ganska snart utskickad i pausrummet för att se hur det gick att lämna honom och han brydde sig inte direkt… Så imorgon är det lämning och hemgång direkt för min del, och så får jag finnas på stand by hemifrån istället….
Hannes fick ett litet födelsedagskalas med ballong och en liten gubbe eftersom han fyllde 1 år men det var nog mest Alfred som gillade ballongen…
När vi var klara på förskolan hann vi vara hemme ungefär 1 timma innan det var dags att hämta bröderna i skolan. Vi hann precis hem med dem så fick jag och de två minsta köra till BVC för 4-årskontroll på Alfred, han ritade ringar och kryss, balanserade på en linje, kollade synen, räknade och namngav färger…. 101 cm lång och 15,4 kg tung, OK-stämpel i rumpan alltså…
Nu… äntligen kunde jag åka hem och andas ut…. Fast sedan drog Ian till ”flickvännen” och Ludde blev efterlyst av kompisen så det var bara att köra iväg honom.
Fast jag har gjort nåt idag som jag inte har gjort på väääldigt länge! Jag körde moppe! Teskedspappan har köpt en moppe för att ha inom samhället och dagar det är fint väder, till och från jobbet… Och jag tog den ner till affären för att handla lite och det var lite vingligt… särskilt när jag skulle igång vid affären med en packe blöjor mellan knäna…
Fast halvvägs upp i backen så kom jag ifatt en annan moppe och den gick mycket saktare än min… så jag körde om den…
21 söndag Aug 2011
Posted in NoPoo - Miljövänligt
Etiketter
Sitter här nyduschad efter en dag i trädgården.
Jag tog faktiskt Natusan top-to-toe och tvättade håret med idag, för jag var ordentligt skiten efter att ha beskurit träd och brottats med paradisbuske.
I övrigt så har jag gått från äppelcidervinäger i håret till citronjuice och det funkar mycket bättre för mitt hår.
Jag tvättar mig med olivolja och strösocker, som jag har blandat ihop till en härlig gegga och så lägger jag en klick på en tvättlapp och gnider in mig med, huden älskar en efter olivoljeblandningen. Jag sköljer bara så pass att sockret försvinner, oljan försöker jag ha kvar så mycket som möjligt.
Ansiktet får sig en omgång med OCM medan balsamet sitter i håret och när jag har torkat mig så lägger jag en varm tvättlapp över ansiktet och låter porerna öppna sig lite igen och så smörjer jag in med D-droppar, huden älskar dig (igen) efter denna behandlingen.
Jag som har problemläppar har helt gått ifrån alla sorters läppbalsam och använder bara D-droppar, funkar jättebra!!
Ni blir det lite virka innan det är dags att gå och lägga sig… det är en stor dag för många av barnen imorgon.
Ludde börjar ettan och får gå i samma klass som bästa kompisen *lycka*
Ian börjar förskoleklass och kommer göra Ludde sällskap till och från skolan varje dag, de har även en hel del gemensamma aktiviteter i skolan.
Alfred kommer tillbaka till sin grupp på förskolan och
Hannes gör andra hälften av sin inskolning den här veckan, så nästa vecka kommer jag vara barnlös för första gången på mycket länge, på regelbundna tider, då finns det massor med tid för jobbsök!