Ja jösses…. att man aldrig lär sig, tecknen finns där så tydligt framför oss så man borde ha en fet spark i baken…

Vi börjar från början… Igår när vi lade Alfred så satt han upp i sin spjälsäng och ville verkligen inte lägga sig ner, han ställde sig upp och ville inte vara i sängen!
Efter att ha tagit upp honom en gång, men en lycklig kille som följd, så försökte vi igen och samma visa, så tog jag hans madrass och lade i Ians säng.
Alfred sover i spjälsäng som sagt och Ian har flyttat ur sin växasäng á la 50-tal och flyttat in till Totte i våningssängen. I Ians säng somnade han men vaknade inom en timma och var otröstlig.

Efter lite wipeout och nattning så sov han igen… i 45 min… då hämtade vi honom och lade honom i soffan, där han sov gott i 50 min… då ”kände” jag efter och jag fick ett tryck i mitt högra öra. Vi tryckte på öronen men han reagerade likadant på båda sidor. Jag var ändå övertygad om att han hade ont i höger öra eftersom det var det jag fick känningar på. Vi gav honom en supp och Teskedspappan tog upp honom i vår säng och nattade både sig och Alfred. Alfred sov gott hela natten jämte oss… Teskedsföräldrarnas sömn är ett helt annat ämne, försök själv sova jämte en propeller….

På morgonen tog Teskedspappan ner barnen och lät Teskedsmamman sova lite, jag ska åter vara ensam med barnen i veckan, medan pappan jobbar i Göteborg.
När jag kom ner så kollade jag upp öronen och där fanns torkat var i höger öra! Trumhinnan hade spruckit på natten, så jag sände en tackande tanke till änglarna och så ringde vi vårdcentralen.

Jag är ALLT annat än nöjd med vårdcentralen i Oskarström! Ibland kan de faktiskt ringa tillbaka direkt när man lagt på eller den tid som angetts, som längst har jag väntat i 4 JÄVLA timmar på ett samtal från dem, och när de väl ringer tillbaka så agerar de som några utbildade läkare i luren. Det är ganska många gånger jag har härsknat till och frågat om hon är läkare och vad som ger henne rätt att ställa diagnos över telefonen! ”Jag känner mitt barn bäst så ge mig en tid eller jag talar med din chef!” DÅ först brukar jag få tid och VARJE gång har jag haft rätt! Och jag är inte sen att tala om det för dem som ringer….

När man väl har fått sig en tid så råkar man ut för läkaren från helvetet, så klart även idag. Förvisso är han bra om man vill ha medicin utskrivet för han skriver glatt ut både det ena och andra om man frågar efter det. Däremot konststycket att ställa diagnos kan han inte! Han höll på att orsaka stor skada på Ian när vi var där för att bli skickade till barnkliniken. barnkliniken ville inte ha in Ian om vi inte hade remiss, att ungen var uppe i sitt första förskylningsastmaanfall kvittade, så vi tog oss till vårdcentralen och jag fick verkligen tjata om att bli skickad till barnakuten! Jag var tvungen att hota med HSAN och att tom jag kunde se att han var blå och inte syresatte sig ordentligt.
2 år senare utsätter han Ian för ännu mer obehag genom att ordinera hydrokortison på svamp! Ungen hade ett utslag under hakan i 6 mån och i alla fall 3 av de månaderna hade vi kunnat slippa om han hade gjort sitt jobb. Nästa läkare vi kom till såg direkt vad det var och 1 vecka senare -med rätt salva- var svampen borta!

Jag är inte ensam om att avsky den här läkaren, är det nåt som jag verkligen vill ha kollat och ha rätt diagnos på, då är jag mycket noga med att inte komma till denna läkaren. Däremot finns det en underbar läkare -Azra Avdic- Tack vare henne är Ians haka bra, hans öronproblem är borta, snarkningarna är också borta. Hon är kunnig och alldeles perfekt att ha och göra med, lite svårförstådd men det skiter jag i 🙂

Just det… tillbaka till Alfred… Spektramox i 5 dagar, och ögondroppar…

Förövrigt så kom napparna från USA idag och Tottes Småfolk-tågtröja från Funkybaby.se – min leverantör av IdaT och småfolk 😉